ANNONS:
Till Di.se
FREDAG 24 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Nyheter

Ödestimme väntar Katalonien

  • Foto: Manu Fernandez
  • Den katalanska toppdiplomaten Albert Royo. Foto: Joey Abrait

Med en knapp månad kvar till den planerade självständighetsomröstningen minskar katalanernas stöd för att bryta sig loss från Spanien. Och det är högst oklart om folkomröstningen ens blir av.

”Det är upp till Madrid”, säger den katalanska toppdiplomaten Albert Royo.

Den 1 oktober ska den katalanska regeringen åter försöka arrangera en folkomröstning om självständighet. Separatisterna vill värna katalansk kultur – särskilt språket, som inte anses få utrymme i Spanien. Även det spanska skattesystemet ses som en nagel i ögat. Det anses missgynna det ekonomiskt välmående Katalonien och i måndags meddelade regionpresidenten Carles Puigdemont att en ny katalansk skattemyndighet står redo att driva in skatt som för närvarande tas in av det nationella skatteverket.

I veckan väntas Carles Puigdemont försöka förmå det katalanska parlamentet rösta igenom de lagar som krävs för att genomföra en beslutande omröstning. Regionstyret valde att inte lyfta frågan på tisdagen, men har till på torsdag på sig, uppger nyhetsbyrån Bloomberg.

Carles Puigdemont är ivrigt påhejad av två vänsterpartier i den styrande koalitionen, som enligt tidningen El Pais har hotat med demonstrationer om inte folkomröstningen genomförs.

Men den katalanska regeringen tampas med en vikande opinion. Bara 35 procent av katalanerna ställer sig bakom en självständighet och stödet har minskat i takt med att arbetslösheten sjunkit.

Förra gången det hölls folkomröstning, i november 2014, ogiltigförklarades den av spanska regeringen. Valet bröt mot den spanska konstitutionen och förre katalanska presidenten Artur Mas dömdes för brott mot konstitutionen.

Inför höstens val har tongångarna från den spanska regeringen varit fortsatt hårda.
Premiärminister Mariano Rajoy skrev i våras ett brev till Carles Puigdemont där han beskrev sina farhågor kring en självständighetsförhandling.

”Det är omöjligt att stötta ditt förslag, som är ett hot mot samexisterandet och den konstitutionella ordningen.”

Måndagens skattebesked möttes också med hot om straff för företag som inte betalade skatt till de spanska myndigheterna.

Albert Royo är chef för Diplocat, Kataloniens diplomatiska byrå, som representerar både regeringen och civilsamhället. Trots bakslaget 2014 och premiärministerns aggressiva hållning tror han att höstens val kommer att bli av. Ett nej kommer inte att accepteras.

”Det är Madrid som har slutordet, men jag skulle tippa på att vi kommer att kunna rösta under trygga och fredliga förhållanden”, säger Albert Royo.

Trots en vikande opinion tycker en stor majoritet av katalanerna att en omröstning borde få genomföras på samma sätt som Storbritannien tillät Skottland att rösta 2014. Men bara 12 procent tror att Katalonien faktiskt kommer att bli ett eget land, enligt en mätning från den katalanska tidningen La Vanguardia.

Katalonien står för 20 procent av Spaniens BNP och är en bas för över 5.000 utländska företag. Efter att ha pressats i flera år har BNP stigit varje år sedan 2012. Regionens starka ekonomi har förts fram som ett av huvudargumenten till självständighet.

”Jag tror att vi som land skulle klara oss mycket bra rent ekonomisk, samtidigt är vi beredda att hjälpa våra spanska vänner, men det borde finnas en förhandling kring detta”, säger Albert Royo.

Trots att Katalonien redan har egna lagar, eget språk och eget parlament har kampen om att bli ett helt eget land funnits länge. En stegrande nationalkänsla infann sig efter Francos tid där Barcelona var en av Spaniens sista bastioner att fångas av fascisterna under inbördeskriget i slutet av 1930-talet.

Men det är på senare år som självständighetsfrågan fått nytt syre. Anledningen är att den förra, socialistiska, regeringen, utökade Kataloniens oberoende. 2006 undertecknade den spanska kungen en ny stadga där katalanernas självstyre stärktes.

Men fyra år senare, inför parlamentsvalet, skrev stadgan om efter massiva kampanjer och Katalonien blev av med flera av sina rättigheter. Stora demonstrationer hölls, en av dem i juli 2010 där över en miljon Barcelonabor protesterade under parollen ”Vi är en nation”.
De fick dock inget gehör hos konservativa partiet Partido Popular, vars ledare Mariano Rajoy tog över som premiärminister 2011.

”Det katalanska parlamentet har satt i system att fråga Madrid om att få till ett val på ett lagligt sätt. Men de säger automatiskt nej utan att våga ge sig in i en politisk debatt. Så Katalonien har bestämt sig för att gå hela vägen även utan svar från de spanska myndigheterna”, säger Albert Royo.

Terrorattacken i Barcelona gav nytt ljus över konflikten där Katalonien anklagades för att lägga för mycket tid på självständighetsfrågan i stället för att bekämpa terrorismen.
Katalonien, å sin sida, beskyllde den spanska regeringen för att inte ha fått full tillgång till underrättelsetjänsten och europeiska polissamarbetet Europol.

”Det kunde ha varit en bättre koordination mellan de olika polisstyrkorna. Men vi visade Madrid och resten av världen hur vår reaktionsförmåga såg ut, att vi lyckades fånga den misstänkte utan att ha full access till alla kanaler”, säger Albert Royo.

Han är noga med att förklara att folkomröstningen inte bara handlar om Kataloniens vilja att få bli ett eget land utan också om rätten att få uttrycka sig.

”Madrid blandar gärna ihop det där. Jag vill att folket ska få möjlighet att rösta för sin politiska önskan. Sen, när vi vet vad majoriteten vill, ska vi ha en förhandling med regeringen i Madrid. Men vi är inte där än”, säger Albert Royo.

https://interactive.sanoma.fi/arkku/public/generated/18904CBFwuqY/

Tyck till