2016 har bjudit på en hel del oväntade händelser. Donald Trump vann spelet om Vita Huset och Storbritannien röstade för att lämna EU. Di har kollat med spelbolagen vad svenskarna tror kommer att hända 2017.
Stina Ollila
Text
Donald TrumpBild:Pablo Martinez Monsivais
Redan nu går det att spela på nästa års händelser och några av svenskarnas favoritämnen, vid sidan av sport, är ekonomi och politik.
Under 2016 inträffade flera oväntade händelser och många svenska spelare tjänade stora pengar på Brexit och Donald Trumps valseger eftersom både opinionsföretagen och spelbolagen blev tagna på sängen av resultatet. Det har ökat intresset för att spela på politik, men de flesta spelare har gemensamt att de enbart satsar sina pengar på ämnen som de har goda kunskaper i, enligt Jonas Nilsson, pressansvarig på Unibet Sverige
”Om man exempelvis är intresserad av aktier kan man ha ett försprång i ämnet jämfört med spelbolaget. Vi försöker bara tolka världen så gott vi kan genom spåkulan”, säger han och påpekar historia ofta påverkar spelbolagens bedömning av sannolikheten för olika händelser.
”När det exempelvis gäller huspriserna tror vi att det kommer fortsätta stiga under 2017 eftersom det finns lite som tyder på något annat. Vi har exempelvis fortfarande låg ränta. Vi tror även att arbetslösheten kommer att bli högre.”
När det gäller fortsättningen inom amerikansk politik är oddsen för att Donald Trump avsätts ”förhållandevis låga” på 4,00 gånger pengarna hos spelbolaget Betsson. Svenskarna bedömer hans avgång som mer trolig än att Zlatan Ibrahimovic kommer tillbaka till landslaget, vilket spelas 15 gånger pengarna, enligt Betsson.
Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.
Det började med ett problem, men också med en lösning.
Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.
– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.
– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.
Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.
– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.
Långsiktig värmereglering
Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.
– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.
Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.
– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.
Ska fortsätta utvecklingen
Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.
– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.
