Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén välkomnar regeringens besked att den snarast kommer att söka medlemskap i Nato med öppna armar.
”Det här är ett viktigt beslut, ett stort och historiskt beslut”, säger han.
”Utifrån min utgångspunkt kan konstaterar jag att militärstrategiskt är det helt rätt beslut att fatta i det här läget”, säger Micael Bydén vidare.
Bakgrunden är de ryska kraven på en ny säkerhetsordning sedan i december förra året och invasionskriget i Ukraina som inleddes den 24 februari.
ÖB har samtidigt gett regeringen det här beskedet i den pågående dialogen med regeringen.
”8 april är ett datum när jag har varit mycket tydlig”, säger han.
Försvarsmaktens huvuduppgift - att försvara landet ensamma eller tillsammans med andra - kommer att underrättas som Natomedlem, enligt Micael Bydén.
Nu vidtar en process där Försvarsmakten ska hitta en roll i Natofamiljen som tar tillvara Sveriges militärstrategiska intressen, men också bidrar till alliansens avskräckning.
”Sverige är inte bara välkomna. Jag vet också att Sverige som medlemsland gör Nato starkare”, säger Micael Bydén.
Nyligen gjorde Försvarsmakten en bedömning på uppmaning av regeringen hur snabbt det går att växa försvarsbudgeten till 2 procent av BNP. Svaret från Försvarsmakten var till år 2028, vilket är tre år längre än oppositionen kräver. ÖB utesluter inte att det kan gå snabbare.
”Hittar vi snabbare vägar fram, då kommer jag att meddela det. Likväl om jag stöter på problem och friktioner. Jag är definitivt beredd att gå snabbare fram, men då ska det också bära mot en balanserad försvarsmakt och operativ effekt.”
Frågor som kärnvapen på svensk mark eller permanenta Natobaser är politiska ställningstaganden, enligt Micael Bydén.
Gråzonsperioden med ökade hot och risker efter - en ansökan men före ett fullständigt medlemskap - har redan inletts, enligt Micael Bydén.
”Vi har redan glidit in i en period med ökade risker”, säger han.
