Jag går ur planet på den oväntat vackra lilla flygplatsen på ön Koh Samui i Thailandsviken och möts av en vägg av värme. Efter att bagaget rullat fram på bandet hoppar jag in i privatbilen som ska ta mig till hälsoresorten Kamalaya Wellness Sanctuary and Holistic Spa Resort. Med en ömmande armbåge, stel ländrygg och kroniskt slitna hälsenor ser jag oerhört mycket fram emot sjudagarsprogrammet som ska göra mig hel igen.
Kamalaya öppnades 2005 av den före detta munken John Stewart och hans fru Karina, som är doktor i kinesisk medicin.
”Vi ville öppna en resort dit människor kan komma och njuta men samtidigt också kunna återhämta sig och bygga upp sig både fysiskt och mentalt. Därför har vi redan från start haft olika program beroende på gästernas individuella behov och satsat mycket på kompetent personal”, säger John Stewart.
På Kamalaya blandar man västerländsk vetenskap med asiatisk medicin och försöker plocka fram det bästa från båda. Programmet som jag har valt heter ”Structural Revival”, sträcker sig över sju dagar och riktar sig framför allt till utarbetade företagsledare som både behöver återhämtning och komma i form.
DAG 1
Efter en dryg halvtimmes bilfärd från Koh Samui flygplats glider jag in i en egen paradisisk värld där klockorna stannat och alla plötsligt ter sig ovanligt hälsosamma.
Jag slås omedelbart av hur vacker och vilsam miljön ter sig, ett intryck som kommer att växa under den kommande veckan. Varje dag kommer jag att hitta nya små stigar att promenera längs med, där små porlande bäckar, fågelkvitter och endast naturen omsluter mig. Ingen trafik eller skvalande musik. Det är en sann vila för kropp, själ, ande.
Jag hälsas välkommen av anläggningens chef Peter White och snart sitter jag med en av de många vänliga värdarna som förklarar för mig hur min vecka kommer att se ut. Hon poängterar hur viktigt det är att utnyttja den här tiden fullt. Bland annat strävar man efter att gästerna ska genomgå en digital detox. Jag får endast använda mobilen och Ipaden i mitt rum eller i lobbyn och helst inte mer än en timme per dag.
Efter incheckningen är det snabbt dags för invägning och lite tester. Jag har redan innan ankomsten svarat på en rad mejlfrågor om min fysiska status och nu diskuterar vi dem tillsammans, jag och min naturopat Kelly. Vi går igenom målen för veckan. Blodtrycket är tydligen lite högt och jag berättar att jag vill känna mig skadefri, utvilad och pigg när det är dags att åka hem. Om det blir lite stramare kring midjan gör det inte heller någon skada.
Mobilvanan gör sig påmind direkt. Redan under min väntan på Kelly och speciellt när jag väntar på maten i restaurangen, som är specialdesignad för mig utifrån från mitt program och mina behov, kommer jag på mig själv. Det känns tomt och rätt tråkigt att, som jag, välja att sitta ensam och vänta på middagen utan någon mobil att pilla på eller några mejl att läsa. Kommer det här att kännas annorlunda i slutet av veckan? Jag visste verkligen inte att mobiltelefonen hade blivit en så stark del av mina dagliga vanor.

DAG 2
Trots varningar om att ta det lite försiktigt med min detoxdiet vaknar jag pigg första morgonen med övertygelsen om att varningarna inte gäller mig. Min mage brukar ju klara det mesta.
Första morgonen börjar med en snabb mejlkoll och lite småjobb innan jag går iväg till gymmet för ett medelhårt pass. Sedan ner till frukosten där jag laddar på med hälsojuicer, sallader, råa grönsaker och detoxkaffe.
Efter lite vila och sol på stranden är det dags för min första behandling, terapeutisk kompressionsmassage i hela 90 minuter. Det här blir en av de bästa behandlingarna som jag någonsin upplevt. Terapeuten Look Nook använder sig av mycket mjuka rörelser, med hårt tryck på problemområden som för dagen är min begynnande tennis/datorarmbåge och ländryggen. Idén med tekniken är att få igång blodcirkulationen i musklerna.
Jag får äntligen en känsla av att lugnet börjar smyga sig på när jag går från behandlingen och äter en sen lunch. Nya juicer, lite sallad, kyckling och pumpasoppa. Mätt, men med en plötsligt tilltagande huvudvärk som smyger sig på och lite illamående, går jag tillbaka till rummet för att ta igen mig lite.
Men det blir inget lugn. Under eftermiddagen och kvällen reagerar min kropp kraftfullt på mina hastigt förändrade matvanor, antagligen i kombination med behandlingen. Jag drabbas av en migränliknande huvudvärk samtidigt som jag spyr upp alla juicer och pumpasoppor jag fått i mig sedan jag kom hit. För första gången upplever jag en superbaksmälla för att jag druckit och ätit för nyttigt. Det är som att min insida fått en alltför kraftfull massage och nu säger ifrån. Allt har varit nyttigt i grunden men det har varit för mycket för snabbt. Jag somnar till slut med både Treo och Panodil i kroppen.
DAG 3
Nya tag. Jag vaknar tidigt och känner mig pigg igen förutom lite huvudvärk som hänger kvar. Det blir en frukost med större ödmjukhet: ingefärste, två kokta ägg, lite rosmarinbröd med humus och lite grönsaksbuljong. Resten av förmiddagen går mest åt till vila och lite småjobb innan det är dags för nästa träningspass.
Jag får en privat pilateslektion under en timme, en bra grundträning med fokus på bålen.
Efter lite vila är det dags igen för nästa fantastiska behandling, en traditionell asiatisk terapeutisk timme där Sosi Charmorchad går igenom spända punkter på min kropp. Framför allt får sig mina illa åtgångna hälsenor en rejäl omgång och blir faktiskt bättre än på flera månader efter behandlingen, även om jag trodde det skulle bli tvärtemot. Sosi bearbetar förutom vadmusklerna även de ömma hälsenorna direkt, något jag trodde att alla terapeuter undvek.
Det blir en tidig middag eftersom huvudvärken tyvärr håller i sig även på kvällen.

DAG 4
Efter en mycket god natts sömn vaknar jag äntligen utvilad, utan någon kvardröjande huvudvärk. Det gör faktiskt inte ont någonstans i kroppen. Äntligen börjar jag känna av den efterlängtade energikicken som ska komma med dieten.
På förmiddagen är det dags för en stretchningstimme där Mikey sträcker ut min kropp. Efter ett snabbt gymbesök njuter jag på stranden under resten av dagen med en bok och en tur på padelboard.
På kvällen är det dags för traditionell asiatisk fotmassage med örtbad, ett oerhört skönt sätt att avsluta fredagen på. Tyvärr faller jag till föga på middagen efteråt och beställer både kött till varmrätt och en chokladsufflé till dessert. Lammet är oerhört gott, men kroppen har redan vant sig av med sockret. Sufflén blir därför bara halväten och jag är medveten om den lite för tunga middagen under resten av kvällen. Jag håller tummarna för att känslan av lätthet både i kropp och huvud inte är borta i morgon.
DAG 5
Nu börjar rutinen komma på plats för en perfekt dag. Jag vaknar, tar en kort promenad på stranden, frukost, lite vila, träningspass med PT. Idag är det dags för coreövningar där vi arbetar både på styrka och stretching för mage/rygg.
Sedan följer en hälsosam lunch och så är det dags för ett par timmars vila på stranden med en bok som enda sällskap eftersom digital detox gäller även här. Jag låter ögonen vila och väljer att lyssna på ljudbok vilket är godkänt enligt husreglerna.
Eftermiddagens behandling är 70 minuter och fokuserar på spänningar i överkroppen - högklassigt som vanligt.
Det blir lite kvällssol på stranden och på verandan innan det är dags för middag. Efteråt återvänder jag till rummet och sitter lite på verandan igen med en bok. Jag avslutar dagen i sängen med ett avsnitt på Netflix – kanske inte helt ok - innan det är dags att släcka.
Jag har svårt att se hur någon skulle kunna pussla ihop en bättre dag än så här.

DAG 6
Den ena fantastiska dagen avlöser nu den andra, när jag är helt inne i lunken men tyvärr börjar tiden på Kamalaya närma sig sitt slut. Idag startar jag åter dagen med en promenad längs stranden innan det dags för ett pilatespass för att ännu en gång stärka bålen.
En god lunch på stranden, lite sol, bok och bad innan det är dags för 90 minuter tuff bindvävsbehandling där terapeuten Look Nook går djupt in i musklerna för att lösa upp knutar och spänningar. Fantastiskt även om det är rätt smärtsamt. För att lugna musklerna rundar jag av med varmpool ute och steamroom, innan det är dags för en dusch och ytterligare en underbar middag.
DAG 7
Dagen börjar med det mest frustrerande träningspasset på hela vistelsen, träning i bassäng med Vivianne. Sällan har jag känt mig så okunnig och klumpig som när jag plaskar runt och försöker genomföra övningarna som är både tekniskt rätt svåra – åtminstone för mig – och fysiskt krävande. Efter en timmes kamp och frustration har jag dock fått mig ett ordentligt träningspass när jag slutligen kravlar mig upp ur bassängen.
På eftermiddagen är det dags för avslutande tester och mätningar. Blodtrycket, som var lite högt när jag anlände för en vecka sedan, är betydligt lägre och ligger nu på normala 120-80. Samtidigt har jag tappat två kg i vikt och två centimeter runt midjan.
Som avslutning på dagen blir det 90 minuter av traditionell örtbehandling som är en blandning av thaimassage och varma omslag.

DAG 8
Jag börjar dagen med att hoppa på ett power-yoga-pass med utsikt över den solgassande Thailandsviken.
Som avslutning på vistelsen har jag bokat in mig på ännu en timme hos Sasi Charmorchad, en leende 28-åring som går under smeknamnet ”The Torturer”.
Jag har själv länge haft problem med nacken bakom högra örat kring den kota som heter C1, vilket jag till slut berättade för Sasi Charmorchad. Efter en timmes hälsosam plåga stiger jag lättad upp från hennes massagebänk.
”Vi gjorde underverk med dig, du var topp tio i år av dem som uthärdat mest smärta vilket gjorde att vi fick samma effekt med dig som jag normalt får med tre behandlingar. Den här problematiken låg djupt hos dig och troligen har du varit med om någon whiplashskada eller liknande för rätt länge sedan”, konstaterar Sasi Charmorchad, utan att jag berättat för henne att precis så är fallet.
Jag sitter lite förundrad på flyget hem och funderar över vad jag varit med om. Mina förväntningar inför veckan var skyhöga, men kom ändå på skam. För mig var den enormt höga nivån på terapeuterna något som jag framför allt bär med mig efteråt. Plus den där vanligt återkommande känslan att jag vill börja äta mera hälsosamt – fast nu med lite större allvar bakom.