Nytt regeringsbeslut: Ska bli lättare att yrkesväxla – ”helt avgörande”

Regeringen vill se en snabb utbyggnad av laddinfrastrukturen. Men bristen på elinstallatörer är enorm och kan sätta käppar i hjulen för hela elektrifieringsprojektet, varnar branschen. Det är en av anledningarna till att regeringen nu gör det enklare att yrkesväxla till ett bristyrke.

Utbildningsminister Anna Ekström vill göra det enklare för utbildade svenskar att utbilda om sig till ett yrke där det råder yrkesbrist. En bransch som brottas med brist på personal är elintallatörerna.
Utbildningsminister Anna Ekström vill göra det enklare för utbildade svenskar att utbilda om sig till ett yrke där det råder yrkesbrist. En bransch som brottas med brist på personal är elintallatörerna.Foto:Janerik Henriksson/TT

”I den här stora elektrifieringen är det helt avgörande att vi har tillgång till inte bara elinstallatörer men också rätt kompetens till batterifabriker och transporter”, säger utbildningsminister Anna Ekström till Dagens Industri.

Sverige har som mål att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent 2030 jämfört med 2010. För att lyckas med det spelar elektrifieringen av den svenska fordonsflottan och utbyggnaden av laddinfrastrukturen en nyckelroll. Men en flaskhals är bristen på rätt kompetens. 

Installatörsföretagen flaggade nyligen för att det kommer att fattas 28.000 elinstallatörer inom några år – och behovet kommer att öka ytterligare. De ville se att regeringen gjorde det enklare för människor att skola om sig. Andra yrken som skriker efter arbetskraft är undersköterskor och maskinförare. 

På torsdagen tog regeringen beslut om att ändra prioriteringsreglerna till komvux och yrkesvux. Syftet är bland annat att de som vill byta yrkesbana ska ha möjlighet att göra det i högre utsträckning än i dag.

”Hittills har man strikt gett plats till de som har minst utbildning. Nu vänder vi på det och ser till att de som har störst behov får förtur till utbildning”, säger Anna Ekström.

 Det innebär exempelvis att en person med slutförd teoretisk gymnasieutbildning får betydligt större chans att utbilda sig inom ett bristyrke. Sedan tidigare ställer regeringen hårdare krav på vilka utbildningar som startas inom både komvux och yrkesvux. För att få bidrag måste det finnas ett uttalat behov av kompetens inom utbildningsområdet. 

Men att det finns gott om jobb och möjlighet att utbilda sig betyder nödvändigtvis inte att problemet med kompetensbrist löser sig.

”Det här ställer högre krav på arbetsgivarna att vara mer attraktiva – både ur ett egenintresse och ur ett samhällsintresse. De måste på riktigt se till att de har en bra arbetsmiljö och schysta löner för att locka unga människor”, säger Ekström. 

Amanda Rafter Ekenman, chef för kompetensförsörjning på Installatörsföretagen, är positiv till att det ska bli enklare att byta yrke, men hon ser flera frågetecken. 

Amanda Rafter Ekenman, chef för kompetensförsörjning på Installatörsföretagen.
Amanda Rafter Ekenman, chef för kompetensförsörjning på Installatörsföretagen.

”Regeringens förslag lämnar fortfarande allt för stort tolkningsutrymme. Vad betyder begreppet ”störst behov” egentligen? Vi skulle hellre se att man öppnar upp helt och hållet. Även en SAS-pilot som ringer till mig och vill bli elektriker ska kunna göra den karriärväxlingen. Det ska inte bero på var denna personen bor eller vilken bakgrund den har”, säger hon till Dagens Industri, och fortsätter:

”Ytterligare en anledning till att yrkesväxling är så viktigt för vår bransch är att vi ser att vi kan locka fler kvinnor den vägen, då man som lite äldre vågar söka sig utanför gamla trista normer och värderar andra saker i sitt yrkesliv.”

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2021.

 

 


Innehåll från MediCheckAnnons

Så får du rätt behandling mot svåra folksjukdomen

Över en halv miljon svenskar har problem med sköldkörteln – men i många fall fungerar inte behandlingen.

– Tyvärr är det vanligt med fel behandling, ungefär 20 procent skulle behöva få annan hjälp än den som vanligtvis erbjuds. Men hos oss på MediCheck är det annorlunda säger Kenneth Ilvall, specialist inom allmänmedicin.

Kontakta Sköldkörtelkliniken här 

Sköldkörteln, som sitter på halsen, producerar hormoner som vår kropp behöver och är även viktig för ämnesomsättningen. Men hos drygt 500 000 svenskar har balansen sköldkörteln rubbats – vilket kan ge många olika besvär. Det är mycket vanligt med ständig trötthet, nedstämdhet och krånglande mage. De allra flesta som drabbas är kvinnor. Dessutom har uppemot 100 000 särskilt stor problematik.

– Ofta kan blodprover visa ett okej resultat innan sjukdomen bryter ut med full kraft. Därför är det viktigt att lyssna in vilka symptom patienten har och vara lyhörd när de inte stämmer in på andra sjukdomar. Man ska inte bara gå på provresultatet, säger Kenneth Ilvall och fortsätter:

– Man ska inte vara rädd som vårdpersonal att ta den extra tiden att ställa några djupare frågor för att utesluta sköldkörtelproblem. Annars finns risk att man får behandling för nåt annat.

Svårt att fånga upp signaler

Han blev intresserad av sköldkörtelsjukdomar tidigt i sin läkarbana. Det var över 15 år sedan och idag är Kenneth Ilvall specialiserad inom området.

– Jag träffade kvinnor ”mitt i livet” som hade svåra problem. Normalt sett är det en grupp som är relativt frisk och när vi hade många patienter i barnafödande ålder som uppvisade dessa symptom, förstod jag att det är en problematik som ofta missas. Patienterna förklarar gärna bort det med att ”man jobbar mycket just nu”, många är högpresterande och tvingar sig själva att bara köra på, fastän det uppenbart är något som är fel. Generellt är vården för de flesta av dessa patienter bra, men alla är inte lika duktiga på att fånga upp signalerna på att något faktiskt är fel, trots att proverna ligger inom referensvärdena, säger Ilvall.

Ett hinder är alltså att sätta rätt diagnos, ett annat är att patienterna reagerar olika på Levaxin – den medicin som oftast erbjuds vid sköldkörtelsjukdom.

– Ungefär 80 procent av patienterna svarar bra på den medicinen, men de återstående 20 procenten blir tyvärr ofta sämre och det är dem vi måste lägga krut på.

Fler metoder finns

Enligt Kenneth Ilvall finns idag alternativa behandlingar av sköldkörtelsjukdom, men metoderna når sällan ut till patienterna:

– Det finns möjligheter att behandla på andra sätt, som det snabbverkande Liothyronin som är den aktiverade substansen. Samtidigt är det dyrare och ställer mycket högre krav på vården att hitta rätt dos, det ger i vissa fall effekter som inte alltid upplevs som gynnsamma, exempelvis hjärtklappning och svettningar. Dessa går oftast över och patienterna får ofta en positiv långtgående effekt, säger han och utvecklar:

– Jag tycker det är svårt att motivera varför den del av patienterna som inte kan behandlas effektivt med enbart Levaxin inte ska få testa Liothyronin. Detta ska förstås göras med stor försiktighet och i god dialog med patienten genom löpande uppföljningar, det är oftast här som det kan svikta i vården. Tiden räcker inte till.

Få hjälp – var du än bor

Genom sitt arbete hos Sköldkörtelkliniken på MediCheck kan Ilvall erbjuda sköldkörtelsjuka bedömningar, individuellt anpassade behandlingsplaner och uppföljningar. Vanligt är att patienterna sökt vård för besvären under lång tid utan att få rätt hjälp.

– Personligen tycker jag det är en jättebra idé att kunna erbjuda specialistkunskaper och en ”second opinion” vart man än bor i landet. Behovet finns ju i hela Sverige och då är digital vård ett riktigt bra komplement.

Kontakta Sköldkörtelkliniken här

 

Mer från MediCheck

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med MediCheck och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?