1515
Annons

Nyanlända får bostad – andra blir utan

När behovet av boende till nyanlända ökar får andra stå tillbaka, visar en ny rapport. Många kommuner ser en undanträngningseffekt. Men bostadsminister Peter Eriksson (MP) anser att kommunerna skyller ifrån sig.

Bostadsminister Peter Eriksson (MP).
Bostadsminister Peter Eriksson (MP).Bild:TT

Rätten till bostad för nyanlända som har anvisats till en kommun gör det svårt för andra utsatta i samhället att få en bostad, visar en ny lägesrapport från länsstyrelserna som SVT Nyheter har tagit del av.

Runt 60 procent av de svenska kommunerna ser en så kallad undanträngningseffekt i någon grad.

"Konsekvensen blir att andra som behöver bostad blir utan. De är vi inte skyldiga att tillgodose en bostad", säger Thed Carlsson, verksamhetschef vid socialtjänsten i Hässleholm, till SVT.

Enligt honom handlar det till exempel om unga och studenter, men även om personer som får stanna kvar på olika behandlingshem, institutioner och vårdinrättningar för att det inte finns bostäder.

Och läget kan bli värre. Enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) kan nära 100 000 personer med uppehållstillstånd komma att behöva en bostad under det närmaste året.

Men bostadsminister Peter Eriksson (MP) tycker att kommunerna skyller ifrån sig och menar att andra grupper i samhället inte får stå tillbaka för att nyanlända ska få en bostad.

"Det är en felaktig beskrivning. Kommunerna har ett bostadsförsörjningsansvar att se till att alla har en bostad. Det flesta sköter det på rätt sätt", säger han till TT.

Enligt honom är det ett problem att vissa kommuner och allmännyttiga bolag inte bygger så att man har några bostäder över.

"Men bostadsbristen går inte att lösa med någon snabbfix. Det kommer ta tid att lösa bristen som har byggts upp under de senaste 20 åren."

Norge vill säkra elförsörjning – planerar exportstopp

Norge måste först och främst säkerställa sin egen elförsörjning och kan komma att begränsa sin elexport. Det budskapet väntas den norska statsministern Jonas Gahr Støre ge Tysklands förbundskansler Olaf Scholz när de två ledarna möts mitt i brinnande energikris – efter att den norska regeringen gjort en u-sväng i frågan. 

Jonas Gahr Støre, Norges statsminister och Olaf Scholz, Tysklands förbundskansler.
Jonas Gahr Støre, Norges statsminister och Olaf Scholz, Tysklands förbundskansler.Foto:Håkon Mosvold Larsen, Johan Nilsson/TT, Michele Tantussi.

Så sent som i juli sa den norska regeringen att man inte kommer att begränsa exporten av el till Europa, där oron för att Ryssland ska strypa leveranserna av naturgas har drivit upp elpriserna kraftigt den senaste tiden. Men torka och omfattande export av el har gjort att de norska vattenkraftsmagasinen nått historiskt låga nivåer. Och förra veckan meddelade energiminister Terje Aasland att man nu tittar på ett förslag om att Norge ska prioritera att fylla på sina vattenmagasin när nivåerna i magasinen faller under en viss nivå. 

”I praktiken kommer det att innebära en kontrollmekanism som begränsar möjligheten till export vid låg magasinfyllning”, sa Terje Aasland. 

Det är också det besked som Jonas Gahr Støre kommer att ge till Olaf Scholz när den norske statsministern träffar förbundskanslern i Oslo sent på måndagen, säger han till Aftenposten

”Varje land måste ta ansvar för att deras energisystem fungerar”, säger Jonas Gahr Støre och tillägger att han förväntar sig att mötas av förståelse för den nya norska linjen.

Mötet mellan de två ledarna äger rum samtidigt som priset på el i Europa har klättrat till nya rekordnivåer. Under måndagen steg priset på den tyska elmarknaden med 3,2 procent till 475 euro, motsvarande 4 966 kronor, per megawattimme, vilket är nästan sex gånger så mycket som vid samma tidpunkt förra året.

Norge är en av Europas största exportörer av el till mottagarländer som Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och övriga nordiska länder. Och begränsningar av den norska exporten riskerar att driva upp priserna ytterligare. 

Runt 90 procent av den norska elproduktionen kommer från vattenkraft och för en dryg vecka sedan var vattennivån i södra Norge nere på 50,4 procent, vilket är den lägsta nivån på tio år, enligt den norska vatten- och energimyndigheten NVE. 

Energianalytikern Christian Holtz hos Merlin & Metis påpekar att Norge är mycket mer beroende av nivåerna i vattenmagasinen än vad Sverige är och säger att den norska debatten har handlat om att upprätthålla leveranssäkerheten, snarare än att hålla priserna nere. Men trots det tror han inte att det nya förslaget kommer att uppskattas av andra länder i Europa.

”Jag tror att det är farligt med alla de här ropen som hörs i många europeiska länder om att begränsa handel”, säger han.

Detaljerna kring hur den nya mekanismen skulle fungera har ännu inte presenterats och en del analytiker har pekat på att den kan bryta mot reglerna på Europas gemensamma energimarknad, där Norge är med, trots att man inte är medlem i EU. 

Enligt reglerna på marknaden får länder inte minska leveranserna till andra länder under längre perioder, såvida man inte har utlyst ett nödtillstånd, skriver Bloomberg. 

Elisabeth Sæther, som är statssekreterare vid det norska olje- och energidepartementet, skriver i ett mejl till Di att arbetet med att utforma den nya mekanismen tar hänsyn till vilket spelrum man har inom det existerande regelverket. 

”Vi är beroende av att våra förbindelser med Sverige, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Finland och Nederländerna fungerar väl. Det vore kortsiktigt och oklokt att avsluta detta energisamarbete, även om situationen nu är krävande”, skriver hon men tillägger:

”Samtidigt är det vår uppgift att säkra vår egen strömförsörjning i osäkra tider.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera