ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Nya välfärdssiffror: Sverige får storstryk av grannarna

  • Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

Sverige får stryk av sina nordiska grannar när det gäller befolkningens betyg på välfärden, enligt SEB:s färska Välfärdsbarometer.

Bara när det gäller föräldraförsäkringen ligger vi bättre till. Samtidigt gör många svenskar tummen ned för den nya familjeveckan.

SEB har sedan 2005 undersökt attityden till olika välfärdsfrågor i Sverige, Norge, Danmark och Finland. I årets Välfärdsbarometer stiger välfärdsindex till 52, det femte året i följd med stigande index.

De bästa omdömena ger vi tandvården och vård av hög kvalitet. Lägst omdömen får nivån på a-kassa, pensioner, äldreomsorg och assistans för att komma tillbaka till arbetslivet.

Våra grannländer ligger närmare 60 i välfärdsindex. Bara på ett område, föräldraförsäkringen, ger svenskarna ett mycket högre betyg än vad våra grannar sätter på sina respektive familjestöd.

Paradoxalt nog finns det kritik mot den extra familjeveckan som ska införas. Efter förhandlingar krympte den till tre dagar som ska gå att ta ut när barnens skola eller förskola har lov eller planeringsdagar.

En tredjedel anser att de extra dagarna kommer att vara negativt för kvinnors ekonomiska situation i förhållande till män. Bland dem som har barn under 18 år är det betydligt fler som tror att det får negativa konsekvenser än de som tror att det får positiva konsekvenser för kvinnors ekonomi.

”Det är säkert många som uppskattar fler dagar ledigt med barnen. Införandet av familjeveckan är nog, tillsammans med den generösa föräldraledigheten och den senaste höjningen av barnbidraget, en av anledningarna till att just stödet till föräldrar är det enda välfärdsområde där svenskarna är mest nöjda i Norden”, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

”Samtidigt är många medvetna om att kvinnor tar ut föräldraledighet i större utsträckning än män och kanske tror en majoritet att det blir samma med dessa extradagar.”

Det skulle i så fall kunna betyda att kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden ökar jämfört med männen vilket i sin tur kan leda till ökad ojämställdhet enligt Jens Magnusson.

Höjda pensionsåldrar och debatt om pensioners storlek har gjort pensionen till en het fråga. Enligt Välfärdsbarometern vill svenskarna i snitt gå i pension vid 63,8 års ålder, men den förväntade pensionsåldern är hela 66,9 år.

”Den politiska överenskommelsen om höjd pensionsålder innebär att svenskarna måste gå i pension senare än vad de vill”, säger Jens Magnusson.

Andelen som vill gå i pension sent, efter 67 år, har dock stigit från 11 till 16 procent.

Skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner anser var tredje tillfrågad bero på att kvinnor oftare jobbar deltid. Kvinnorna lyfter också fram faktorer som föräldraledighet och diskriminering.

Fyra av tio menar att lagstiftning som minskar löneskillnaderna mellan män och kvinnor är det bästa sättet att minska skillnader i pensionsnivåer mellan könen.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies