Nya välfärdssiffror: Sverige får storstryk av grannarna

Sverige får stryk av sina nordiska grannar när det gäller befolkningens betyg på välfärden, enligt SEB:s färska Välfärdsbarometer.

Bara när det gäller föräldraförsäkringen ligger vi bättre till. Samtidigt gör många svenskar tummen ned för den nya familjeveckan.

Foto:PONTUS LUNDAHL / TT

SEB har sedan 2005 undersökt attityden till olika välfärdsfrågor i Sverige, Norge, Danmark och Finland. I årets Välfärdsbarometer stiger välfärdsindex till 52, det femte året i följd med stigande index.

De bästa omdömena ger vi tandvården och vård av hög kvalitet. Lägst omdömen får nivån på a-kassa, pensioner, äldreomsorg och assistans för att komma tillbaka till arbetslivet.

Våra grannländer ligger närmare 60 i välfärdsindex. Bara på ett område, föräldraförsäkringen, ger svenskarna ett mycket högre betyg än vad våra grannar sätter på sina respektive familjestöd.

Paradoxalt nog finns det kritik mot den extra familjeveckan som ska införas. Efter förhandlingar krympte den till tre dagar som ska gå att ta ut när barnens skola eller förskola har lov eller planeringsdagar.

En tredjedel anser att de extra dagarna kommer att vara negativt för kvinnors ekonomiska situation i förhållande till män. Bland dem som har barn under 18 år är det betydligt fler som tror att det får negativa konsekvenser än de som tror att det får positiva konsekvenser för kvinnors ekonomi.

”Det är säkert många som uppskattar fler dagar ledigt med barnen. Införandet av familjeveckan är nog, tillsammans med den generösa föräldraledigheten och den senaste höjningen av barnbidraget, en av anledningarna till att just stödet till föräldrar är det enda välfärdsområde där svenskarna är mest nöjda i Norden”, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

”Samtidigt är många medvetna om att kvinnor tar ut föräldraledighet i större utsträckning än män och kanske tror en majoritet att det blir samma med dessa extradagar.”

Det skulle i så fall kunna betyda att kvinnors frånvaro från arbetsmarknaden ökar jämfört med männen vilket i sin tur kan leda till ökad ojämställdhet enligt Jens Magnusson.

Höjda pensionsåldrar och debatt om pensioners storlek har gjort pensionen till en het fråga. Enligt Välfärdsbarometern vill svenskarna i snitt gå i pension vid 63,8 års ålder, men den förväntade pensionsåldern är hela 66,9 år.

”Den politiska överenskommelsen om höjd pensionsålder innebär att svenskarna måste gå i pension senare än vad de vill”, säger Jens Magnusson.

Andelen som vill gå i pension sent, efter 67 år, har dock stigit från 11 till 16 procent.

Skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner anser var tredje tillfrågad bero på att kvinnor oftare jobbar deltid. Kvinnorna lyfter också fram faktorer som föräldraledighet och diskriminering.

Fyra av tio menar att lagstiftning som minskar löneskillnaderna mellan män och kvinnor är det bästa sättet att minska skillnader i pensionsnivåer mellan könen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från AccountorAnnons

Därför kan företag tjäna på att outsourca sin ekonomi- och löneavdelning

Funktioner för ekonomi och löner är något alla företag behöver ha på plats men det lönar sig inte alltid att axla en egen avdelning. I många fall kan företag istället tjäna på att outsourca avdelningen och frigöra tid som istället kan läggas på affären. Samtidigt säkrar man tillgången till den senaste kompetensen och tekniken. 

I en tid när många företag kämpar för att behålla sina kunder, och hitta nya, har det blivit viktigare än någonsin att lägga tid på sin affär och kapa tidsödande processer. Interna funktioner driver kostnader för både system och personal och att lägga ut sin ekonomi- och lönavdelning kan vara ett strategiskt bra val för företag som vill kunna lägga mer tid på sin kärnverksamhet.

Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR och hjälper företag att dra nytta av den senaste tekniken inom området så att de kan ligga steget före sina konkurrenter. Detta gör bolaget genom att effektivisera och automatisera kundernas flöden och arbetssätt.

– Vi är en modern, digital byrå som investerar mycket tid i att underlätta för våra kunder genom teknik som robotar och AI-lösningar som skapar en hög och tillförlitlig kvalitet. Det gör att kunderna istället kan bygga sina relationer och bättre förstå sin affär, säger Magnus Högvall, vd på Accountor.  

Helhetserbjudande 

Som en one-stop-shop inom ekonomi och lön kan Accountor bland annat sköta företags löneadministration, redovisning och elektronisk fakturahantering, men också erbjuda kvalificerad löpande rådgivning och rekrytering av personal. Att nyttja detta är en bra strategi om man vill minimera kostnader och risker, menar Magnus Högvall. 

– Genom att outsourca funktioner får ledningen och företaget mer tid att fokusera på sin verksamhet, tillgång till mer modern teknik utan att behöva göra stora investeringar eller genomföra tunga migrationsprojekt. Man får tillgång till kompetens, så inga dyra och kostnadskrävande rekryteringar behövs med allt vad överlämning och inkörning innebär. Jag skulle vilja säga att outsourcing är ett bra sätt att undvika framtida stora kostnader och risker samtidigt som det ger större möjlighet för ledningen att fokusera på att utveckla företaget och affären.

Personliga relationer i fokus

Utöver att hjälpa företag att kunna fokusera på sina kunder lägger Accountor stort värde i att bygga och bevara sina egna relationer med kunderna. Trots att de använder automatisering och AI så är konsulterna en tung del av deras erbjudande, förklarar Magnus Högvall.

– Det är i slutändan människor som upptäcker många saker och kan vara proaktiva och inga robotar kan ersätta dem. Modern teknik höjer kvaliteten och skapar en trygghet som ger en grund där relationen mellan kund och konsult kan byggas. Robotisering gör också att kostnaderna blir mycket mer förutsägbara i leveransen vilket också bidrar till ett ökat förtroende. 

– När Covid-19 började sprida sig i Sverige och vi började få daglig information om bidrag och krispaket märkte vi hur ovärderliga våra medarbetare var i stöttandet av våra kunder. De kunde förklara hur åtgärderna fungerar och användas för deras företag vilket verkligen uppskattades, avslutar han.

Läs mer  

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?