1515

Nya uppsägningar bland deltidsbrandmän

Många av de deltidsbrandmän som har lämnat sina jobb tar nu tillbaka sina uppsägningar, enligt arbetsgivaren SKL.
Men Brandmännens riksförbund menar att det också går en ny våg av uppsägningar går genom kåren.

Runt hälften av de deltidsbrandmän som sedan årsskiftet har sagt upp sig har valt att dra tillbaka sina uppsägningar, uppger Sveriges kommuner och landsting för Sveriges Radios Ekot.

Ungefär 450 av 11.000 deltidsbrandmän har hittills i år sagt upp sig i protest mot förändringar i det nya kollektivavtalet. Förändringarna påverkar bland annat OB-ersättning, semesterersättning och bilersättning.

Runt hälften av de brandmän som sade upp sig har enligt SKL ändrat sig efter förhandlingar och lokala avtal i flera kommuner.

"Det är arbetsgivarens uppskattning. Vi för inte statistik över detta på förbundet", säger Magnus Sjöholm, central ombudsman för Brandmännens riksförbund till TT.

Han varnar i stället för en "andra våg" av uppsägningar i kommuner där arbetsgivaren inte slutit något lokalt avtal. Dalarna och Jämtland är regioner där deltidsbrandmän nu säger upp sig, enligt Sjöholm.

"Det är tyvärr många som har sagt att de inte orkar längre", säger han.
"Vissa förbund, som Medelpad, har inte kommit till vägs ände vad gäller förhandlingar och där kan det bli samma utveckling som i Jämtland."

Konflikten mellan SKL och brandmännen har blivit en infekterad historia. Arbetsgivarsidan har anmält förbundet till Arbetsdomstolen och hävdar att förbundet i brott mot fredsplikten har uppmanat medlemmar att säga upp sig.

"Det är fullständigt nys. Det finns inga bevis för det, eftersom vi inte har gjort det. Vi har stått över hela landet och förmått medlemmar att stanna kvar", säger Magnus Sjöholm.


Innehåll från IDIAnnons

Utvecklas som ledare – så stärker du ditt omdöme

Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av IDI Profiling.
Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av IDI Profiling.

Att vara ledare är utmanande, inte minst under coronapandemin när hemarbete och digitala möten har blivit norm. Den nya situationen är en utmaning, men vi glömmer lätt att den också ger möjligheter till utveckling i ledarrollen. 

Det är svårt att veta hur vårt beteende uppfattas av de vi möter i professionella sammanhang. Ditt agerande kan dessutom uppfattas på olika sätt beroende på sammanhang och grupp. Ett framgångsrecept i ett sammanhang kan falla platt i en annan.

– Ett ledarskap som av en grupp uppfattas som drivande och stimulerar medarbetarna, kan i en annan grupp uppfattas som buffligt, som att ledaren saknar lyhördhet och försöker köra över medarbetarna, säger Thomas Larsson, managementkonsult, vd och grundare av bolaget IDI Profiling som äger instrumentet IDI, Interpersonal Dynamics Inventory. 

IDI är skapat för att hjälpa individer att bli mer medvetna om hur de uppfattas i sina yrkesroller.

Är du intresserad av testet? Läs mer här.

Mäter tre dimensioner

När du skapar en IDI-profil får du först svara på hur du tror att du upplevs i din roll. Från den digitala plattformen bjuder du sedan in respondenter som får svara hur de upplever dig. Svaren vägs mot en normgrupp som består av 60 000 andra bedömningar. 

– Resultatet visar hur drivande, hur personlig och hur uppmärksam du upplevs av dina medarbetare. Hela processen tar bara några minuter, säger Thomas Larsson. 

 – IDI handlar inte om personlighet, den kan man sällan förändra. Istället tar vi reda på hur du upplevs, och vilken roll du har i en specifik grupp. Använder du ditt omdöme och anpassar din kommunikation till människorna du möter eller kräver du – kanske omedvetet – att andra ska anpassa sig efter dig? Medvetenhet om hur vi upplevs av andra är en av nycklarna till vår förmåga att optimera vårt beteende för effektivt samarbete, säger Frida Kristina Nilsson, organisationspsykolog och samarbetspartner.

Tydlig utmaning stimulerar utveckling

Med ett snävt urval av respondenter tydliggör testet också vad du kan behöva utveckla för att förbättra ditt genomslag.

 – Om du till exempel behöver öka förändringstakten inom en del av organisationen ska personerna som är viktigast för att åstadkomma förändringen vara respondenter. Det kan vara så få som tre kollegor. I ett annat sammanhang vill du kanske ha feedback från alla dina kollegor i ledningsgruppen. Genom att klargöra vilka de viktiga intressenterna är, får man ett användbart resultat varje gång, säger Thomas Larsson.

Frida Kristina Nilsson understryker att IDI ska användas i sammanhang där det finns ett verkligt behov av utveckling för att driva verksamheten framåt.

– Ska det bli användbart måste du själv aktivt engagera dig i din personliga utveckling för att på det sättet bidra till att utveckla din organisation, säger hon.

Fakta:

IDI är ett svenskutvecklat utvecklingsverktyg med över 300 licensierade användare i Sverige. Sedan 1980 har över 160 000 svenskar profilerats, varav drygt hälften i ledande ställning. Instrumentet är psykometriskt granskat, digitaliserat, enkelt att använda och baseras på data från respondenter som testpersonen själv engagerar. Läs mer på www.idi.se.

 

Mer från IDI

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med IDI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?