Tanken om att lärandet ska vara livslångt är inte ny. Redan på 1960-talet deklarerade FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, att det livslånga lärandet skulle vara en rättighet för alla. Men i dag, när nya tekniker rullas ut i en takt vi aldrig skådat tidigare, har det också blivit en nödvändighet.
”Det är spännande med den snabba teknologiutvecklingen. Kunskap har verkligen blivit en färskvara, i dag handlar det om att säkerställa kontinuerligt lärande i det dagliga arbetet”, säger Ewa Hansson, ansvarig för Learning and Development på telekomjätten Ericsson ERIC B -1,67% Dagens utveckling .
Inom 5g har Ericsson löst sin kompetensförsörjning såväl genom rekrytering som internutbildning.
Under de senaste två åren har Ericsson anställt 4.000 ingenjörer globalt, inte minst i Sverige där forskning och utveckling finns.
”Tittar man på 5g har en stor del av kompetensutvecklingen skett internt, såväl genom upskilling som reskilling, där möjlighet att lära genom att delta i projekt och ta del av bolagets interna experters kunskaper finns.”
Lärande i dag handlar både om att lära sig själv och att dela sin kunskap med andra menar Ewa Hansson.
”Vi har utformat ett program där vi uppmärksammar de personer som delar kunskap i organisationen med en dekal som kan användas på sociala medier. Vi ser att det betyder mycket att få uppskattning och hjälper oss att stärka en lärande kultur. Idag vet vi också att ny teknologi spelar en stor roll för hur vi kommer att lära oss i framtiden. AR/VR är för Ericsson ett sätt att i dag skala och möjliggöra lärande globalt.”
Ericsson säkrar också den interna kompetensen genom 5g-certifieringar som är utvecklade enligt industristandard.
”Jag vill understryka att genom vårt interna 5g-certifieringsprogram kan vi tydliggöra de kritiska kompetenser som krävs, genom scenariobaserade tester. Genom dessa tester kan vi säkra kompetensen internt och se om ytterligare utvecklingsinsatser behöver göras. Vi använder certifieringarna som ett utvecklingsverktyg och ett sätt för oss att säkra kompetens. När tekniken förändras kan man också genomföra recertifieringar.”
För ett tjänste- och mjukvarubolag som Tieto Evry öppnar 5g en mängd nya tjänster, många av dem fortfarande okända.
”Vi står precis i startblocken, vi kan se att kompetenser hos oss inom exempelvis cloud, security, AI och analytics blir ännu viktigare. Sedan vet vi inte vad nästa teknikskifte kommer att medföra men vi vet att det går mycket snabbare”, säger Anna Gulliksen, Global head of Talent Acquisition and Employer Brand, på Tieto Evry.
Precis som Ewa Hansson talar hon om det livslånga lärandet men också om att det i dag krävs såväl domänkunskap, det vill säga specialistkunskap inom ett visst område, som en förståelse för it.
”Vi kommer att behöva människor som förstår tekniken men också i vilka sammanhang den kan användas. Kunskapen sitter inte hos en person utan hos flera. Därför blir 21st century skills så viktiga.”
21st century skills handlar om att rusta såväl nuvarande som kommande generationer för framtiden med fokus på fyra k:n, kommunikation, kollaboration, kritiskt tänkande och kreativitet.
Har ni svårare att hitta rätt kompetens vid rekrytering i dag?
”Med anledning av pandemin ser vi att vi kanske har något lättare att rekrytera idag men generellt är ju kompetens inom it och digitalisering efterfrågad. Det är inte bara vi konsultbolag som har behov av denna kompetens utan efterfrågan är minst lika stor hos våra kunder såväl som partners. På så sätt blir vi en del i ett stort ekosystem”, säger Anna Gulliksen.
Jens Zander, professor i radiokommunikation på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm, tonar ned hajpen runt 5g något och menar att det är digitaliseringen som är den stora trenden och att 5g bara är en komponent.
”Industrin vill gärna påskina att 5g innebär en revolution som får allt att hända, men framför allt är det fortsättningen på en lång, framgångsrik, teknikevolution. Mycket av digitaliseringen kan lösas redan med dagens teknik. Sedan finns en del spännande intressanta lösningar med 5g, men de ligger en bra bit framåt.”
Jens Zander är också chef för skolan för elektroteknik- och datavetenskap på KTH som utbildar framtidens ingenjörer inom digitalisering.
”För 20 års sedan var det på vårt område det hände, men nu utbildas alla KTH:s studenter i digital teknik, inte minst inom stadsbyggnad, transporter och miljö. Eftersom Sverige är ledande inom kommunikationsteknik blir just det området också oproportionellt viktigt för oss.”
