Vi blir mer sociala av skärmtid – det säger en rykande färsk undersökning från Telenor. 2.000 svenskar har deltagit och majoriteten anser att skärmtiden påverkar deras sociala liv positivt.
Camilla Pålsson
Text
Enligt en ny undersökning blir vi mer sociala av mer skärmtid. Anne Grefberg är legitimerad psykolog.Foto:Collage: TT/Pressbild
Svenskarna blir allt mer digitala och var fjärde svensk umgås med sina vänner huvudsakligen digitalt. Telenor är medvetna om den kritik mot mobilanvändandet som tidigare forskning har kommit fram till, men vill med sin undersökning visa att skärmtiden inte hämmar våra sociala liv, utan tvärtom. Ju mer skärmtid, desto mer fysiska möten.
”Jag tycker att resultatet är väntat. Debatten om skärmtid har tidigare varit väldigt ensidig och fokuserat på den tid man lägger på sitt skärmanvändande, medan den här undersökningen handlar om ’vad’ man gör under den tiden. Många har fått nya vänner genom digitalt användande och nya vänner ger fler fysiska möten”, säger Anne Grefberg, legitimerad psykolog.
Det är Demoskop som har genomfört den kvantitativa undersökningen på uppdrag av Telenor. 2003 webbintervjuer har gjorts runt om i landet mellan den 29 januari och 10 februari 2019, med en slumpmässigt rekryterad panel.
Syftet med undersökningen har varit att utforska svenskarnas digitala liv och se hur det inverkar på våra beteenden och sociala relationer. Mest positiva till skärmtiden är personer över 65 år och de som är bosatta i Norrland.
Enligt Telenors rapport om våra skärmliv tillbringar svenskarna i genomsnitt 3,5 timmar per dag med mobilen, vilket innebär 12 år under en livstid.
Även om det framkommer att majoriteten är positiva så finns det negativa röster. 22 procent anser sig använda mobilen för mycket och en av tre har skuldkänslor över sitt mobilsurfande. 52 procent av kvinnorna känner sig mer ensamma på grund av digital kommunikation.
Anne Grefberg tror att känslor av utanförskap kan vara kopplade till sociala medier.
”Om man jämför sitt inre med andras yttre, blir det väldigt orättvist. Utanförskapet kan upplevas när man jämför sig med andra människor”, säger hon.
Annan forskning inom psykologi motsäger resultatet i Telenors undersökning och hävdar att den digitala livsstilen kan påverka oss negativt. Anders Hansen, psykiatriker, författare och krönikör i Di, skriver till exempel i sin nya bok ”Skärmhjärnan” att ständig uppkoppling kan vara skadlig för vår hjärna.
Vad säger du om det?
”Den digitala verkligheten är ingen fluga, vi måste lära oss att förhålla oss till den. Om man försöker piska upp oro och rädsla hindrar det oss på riktigt från att tänka ut fungerande strategier för vårt användande”, säger Anne Grefberg.
VISBY. Om gnistorna från inflationsbrasan sprider sig till höstens avtalsrörelse cementeras den höga inflationen, varnar Medlingsinstitutet. Ett tungt ansvar vilar på facket, men LO:s ordförande har tröttnat på medlemmarna tar notan samtidigt som vd-lönerna drar iväg.
”Det är inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar”, säger Susanna Gideonsson.
Linda Öhrn
Text
LO:s ordförande Susanna Gideonsson.Foto:Jack Mikrut
I höst drar avtalsrörelsen i gång med full fart. I slutet av mars nästa år ska lönerna för 2,2 miljoner anställda spikas. Förutsättningarna sätts under hösten när parterna inom industrin formerar sig och utväxlar sina krav. Men denna gång är terrängen en annan. I maj landade inflationen på 7,2 procent, i juni kan den bli ännu högre enligt vice riksbankschef Anna Breman som från en scen i Almedalen beskriver att svenska folket går en smärtsam tid till mötes.
”Vi kommer se riktigt hög inflation det närmaste halvåret”, säger Anna Breman.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo vädrar risk för strejk under den kommande avtalsrörelsen.
”Det finns absolut en risk att det blir konflikter på arbetsmarknaden nästa år”, säger hon.
”När man börjar jaga inflationen genom att höja lönerna det är då den börjar cementeras. Avtalsrörelsen är väldigt viktig för hur utvecklingen kommer att landa. Det är en av de tyngsta faktorerna”, säger hon vidare.
Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke beskriver den höga inflationen som bekymmersam.
”Det som är väldigt centralt nu är att vi inte låter det spilla över i en avtalsrörelse”, säger Jan-Olof Jacke.
Frågan är om industrin får behålla sin plats i förarsätet när lönerna ska sättas, när skenande priser plågar löntagarna på en fortfarande het arbetsmarknad med fläckvis mycket hög arbetskraftsbrist.
”Det här innevarande året kommer väldigt få, om någon, att se reallöneökningar, men över en längre tidsperiod har den modellen visat sig vara väldigt hållbar”, säger Jan-Olof Jacke om industrins normerande roll.
Nyligen stod det klart att tyska stålarbetare landat en löneökning på 6,5 procent på 18 månader. IG Metalls lönekrav var 8,2 procent på ett år.
”Vi ska inte se de löneökningarna isolerat utan vi ska se dem i kombination med produktivitetsökningarna”, säger Jan-Olof Jacke.
Inflationen är ett gissel för LO-förbundens medlemmar, konstaterar LO-ordförande Susanna Gideonsson.
”Det kommer att bli en avtalsrörelse som präglas av att många av våra medlemmar har det tufft”, säger hon.
”Låt oss säga att du tjänar 50.000 i månaden så är det inte så att ditt pris på mjölken är ett annat än för den som tjänar 25.000 eller för den som tjänar 100.000 i månaden”, säger hon vidare.
Vad drar du för slutsatser för industriavtalet? ”Den stora fördelen med industriavtalet är att det ska vara normerande för övriga arbetsmarknaden, men är det så att det bara ska vara normerande för vissa grupper och andra ska kunna flyta ovanpå och ta ut hur mycket som helst då förlorar det här sin roll”, säger hon.
”Självklart kan man inte ha en galopperande inflation. Samtidigt är det inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar. Jag tänker på vd:ar vars löner verkligen har brakat iväg de senaste åren, på högre tjänstemän och chefer”, säger hon vidare.
Martin Linder är ordförande i Sveriges största fackförbund Unionen.
”Det är viktigt att alla följer normeringen”, säger Martin Linder, och pekar på att det tycks som att en hel del höga chefer får ut mer.
Möjligen har han läst Dagens industri som i april summerade börsjättarnas lönelyft under 2021. Där kunde man läsa att snittlönen för vd:ar på OMXS30 ökade med 9,5 procent till 15,3 miljoner kronor, skyhögt över industrins märke. De totala ersättningspaketen ökade med 15,2 procent.
Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen.Foto:Jesper Frisk
Enligt en genomgång av Novare Pay Consulting ökade grundlönen för en börs-vd på huvudlistan med 5,7 procent mellan 2020 och 2021.
Produktiviteten, den internationella konkurrenskraften och en långsiktig förväntan om prisstabilitet är det som ska avgöra var lönerna landar, enligt Jan-Olof Jacke. Vd-lönerna lämnar han utanför ekvationen.
”Det är styrelsen som avgör vad vd ska ha för ersättning. Det tycker jag är en väldigt rimlig modell, som jag tycker att vi ska fortsätta att ha”, säger han.
”Då kan vi säga att det är upp till varje enskild fackklubb att ta ut vad de kan om vi skulle svara med samma mynt”, kontrar Susanna Gideonsson.
Medlingsinstitutets Irene Wennemo ger Susanna Gideonsson rätt i analysen.
”Det här kommer att vara en viktig fråga i avtalsrörelsen”, säger hon om de allra högsta chefernas ersättningar.
Om företagen vill att avtalen ska hamna på en nivå som gör att stora grupper få reallönesänkningar, då kan inte företagsledningarna kompensera sig för hög inflation, enligt generaldirektören.
”Det är ingen som kan ha en gräddfil i det här systemet. Det handlar både om vd:ar och om vanliga anställda”, säger hon.
