På tisdagen röstade Europaparlamentet igenom ändringar i EU:s direktiv om aktieägares rättigheter.
”Med ökad öppenhet och andra åtgärder som främjar aktieägarengagemanget underlättar man för aktieägarna att utöva inflytande”, säger Olle Ludvigsson, socialdemokratisk parlamentsledamot som suttit med i förhandlingarna med Europeiska rådet och EU-kommissionen.
Han säger att han inte är ”själaglad” men nöjd med att förändringarna är i hamn efter flera år av förhandlingar. Först när frågan om land-för-land-rapportering, alltså att vissa företag ska redovisa siffror för varje marknad de är verksamma i öppet, lyftes ur lossnade det.
”Det har varit en av frågorna som fördröjt hela processen i närmare två år. När vi väl lyfte ur den kom man ju framåt”, säger Olle Ludvigsson.
De förändringar som nu klubbats igenom lär inte ge svenska företag stora skälvan. Här röstar till exempel aktieägare redan om ersättningarna till personer i ledande befattningar, en av de fem tyngsta punkterna.
”Jag vet inte om det innebär så stora förändringar för Sverige – tittar du på svenska aktiebolag redovisar de väldigt mycket. Men alla aktieägare finns inte i Sverige”, säger Olle Ludvigsson.
På samma sätt finns inte alla svenska aktieinnehav i Sverige. De svenska aktieägarna kan nu se fram emot att intermediärer, alltså till exempel banker som förvaltar värdepapperskonton åt sina kunder, måste redovisa vem som äger aktierna oavsett vilket EU-land bolaget är registrerat i.
En bestämmelse gäller företag som erbjuder rådgivning inför omröstningar på bolagsstämmor. De ska nu redovisa de underlag som de byggt rekommendationerna till institutionella investerare och andra aktieägare.
Andra punkter ska öka transparensen hos just de institutionella investerarna, som enligt ändringarna nu måste förklara hur de har röstat på enskilda bolagsstämmor. Frågorna hänger ihop då storägarna har stort inflytande och ofta går samman.
"Det har jag sett innan när jag har deltagit på bolagsstämmor, att de institutionella ägarna på förhand har diskuterat hur de ska rösta", säger han.
Ändringarna reglerar också vilka transaktioner mellan bolagen och närståede som måste publiceras och när ägarna ska få godkänna sådana transaktioner.
Arbetet med land-för-land-rapportering går nu vidare på egen hand. Frågan är inte död men har stött på patrull från bland annat Irland. Så sent som i slutet av februari kritiserade landets finansminister Michael Noonan EU-kommissionen för att gå för hårt fram och underminera EU-medlemmarnas konkurrenskraft genom sina förslag om offentliga land-för-land-rapport.
Samtidigt lade Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor fram ett förslag om att sänka tröskeln för multinationella företag som måste lämna in den här sortens rapport från en koncernomsättning på drygt 7,1 miljarder kronor till 381 miljoner kronor.