ANNONS:
Till Di.se
ONSDAG 22 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Nyheter

Ny trend sätter tarmen i fokus

  • Lina Nertby Aurell och Mia Clase bloggar och poddar om antiinflammatorisk mat. Deras senaste bok ”Food pharmacy – kokboken” kom i augusti. Foto: Kjell Eriksson

Kroppens kanske osexigaste organ har blivit supertrendigt.
Tarmen och dess biljoner invånare bakterierna står i fokus för en våg av hälsorelaterade böcker, bloggar, poddar och företag.

Bli inte förvånad om det snart är premiär för tarm-tv under namnet ”Matsmältningskanalen”. Behovet av att skaffa sig mer kunskap om magen och hur den påverkar vår hälsa verkar nämligen närmast omättligt.

Kunskapen är i och för sig inte ny, men fick ett stort uppsving 2014 när tyska Giulia Enders, doktorand inom gastroenterologi, släppte den populärvetenskapliga boken ”Charmen med tarmen – allt om ett av kroppens mest underskattade organ”.

I Sverige har hon fått flera efterföljare, bland annat duon Mia Clase och Lina Nertby Aurell, som i flera år har bloggat om tarmflora, bakterier, antiinflammatorisk mat och den senaste forskningen under namnet ”Food pharmacy”.

Förra året släpptes boken med samma namn. Den har hittills sålts i 88.000 exemplar, och uppföljaren ”Food pharmacy – kokboken” som kom i augusti i år, är redan uppe i 39.000 exemplar.

Ovanpå det har Food pharmacy även lanserat en onlinekurs och startat en podcast med samma namn. Podden blev Sveriges mest nedladdade samma dag som första avsnittet släpptes.

Professor Stig Bengmark, som har forskat om tarmflorans betydelse för ohälsa i över 30 år och som är en av kunskapskällorna och inspiration till Food pharmacy-produkterna, startade härom- året företaget Super Synbiotic för att sälja sitt egentillverkade kosttillskott Synbiotic 15, som består av bakterier och fibrer.

På ett år ökade omsättningen från 0 till 4,2 Mkr, med 2,5 Mkr i vinst, gissningsvis tack vare draghjälpen från Food pharmacy-succén under 2016.

Det är bara några exempel på företag som vill hjälpa oss till bättre hälsa, men som också tjänar pengar på det.

Trenden med hälsotester för att kartlägga sin hälsa är ett växande segment och här finns även företag som erbjuder kontroller av tarmfloran, det vill säga möjlighet att få veta vilka bakterier man saknar eller har för mycket av.

Numera finns det så kallade bajsbanker i bland annat Nederländerna och USA, där donatorers avföring används för att behandla kroniska mag- och tarminfektioner. Det handlar helt enkelt om att återföra hälsosamma bakterier till en utarmad tarm genom avföringstransplantationer.

Metoden har länge använts framgångsrikt för att bota patienter med Clostridium difficile, en giftig sjukhusbakterie som orsakar livshotande diarréer.

Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart har tillsammans med kocken Niklas Ekstedt skrivit den andra av höstens två tarmrelaterade fakta- och kokböcker, ”Happy food”.

Han menar att det i framtiden mycket väl kan finnas möjlighet att lagra sin egen avföring för att återanvända den senare i livet.

”Ju äldre man blir, desto färre bakteriearter har man. Så det skulle kunna bli en återkommande föryngringskur”, säger han.

Han tillhör visserligen kretsen som tidigt fick upp ögonen för tarmflorans betydelse och gärna vill sprida kunskapen vidare, men förespråkar försiktighet när det gäller olika screeningmetoder, även de mer exklusiva.

”Det är omständligt och kostar en del. Problemet är också oklarheter kring vad provsvaret egentligen säger. Det blir ungefär som en stillbild från en fotbollsmatch. Det vore mer dynamiskt att studera över tid och se hur magen jobbar vid en måltid, till exempel.”

För den som inte har hängt med i tarmsnacket de senaste åren kommer här några centrala fakta:

Bakterierna var här miljarder år före människan. Evolutionärt har det funnits djur med en liten matsmältningskanal långt innan det fanns djur med hjärnor. Att hjärnan styr kroppen är en missuppfattning, det är snarare bakterierna som styr. De producerar signalämnen och hormoner åt hjärnan och står för 70 procent av vårt immunförsvar.

Det är alltså dags att omvärdera synen på bakterier som något skräckinjagande som ska desinficeras bort.

Däremot finns det bevisade kopplingar mellan brist på viktiga bakterier, vilket kan orsaka kronisk inflammation i tarmen, och vanliga folksjukdomar som depression, fetma, Alzheimers, cancer och mycket mer.

En genomsnittlig människa i västvärlden har 800–1.000 olika sorters bakterier i tarmen. Ursprungsbefolkningar kan ha upp till 1.600 arter. Skillnaden beror på att vår kost har blivit alltmer ensidig och i högre grad består av processad mat. Olika bakterier lever nämligen på olika råvaror och med alltför ensidig kost blir många viktiga bakterier utan näring och försvinner med tiden. Ju färre bakterier vi har, desto mindre motståndskraft har vi mot stress och infektioner.

”Därför måste man äta så att alla bakterier får det de vill ha. Jag har alltid haft svårt för dieter som helt utesluter något. Naturliga råvaror kan inte vara fel, utan det är hur vi använder dem som är fel”, säger Henrik Ennart.

Hur omsätter du det själv i vardagen?
”Personligen försöker jag tänka på att vi är fler vid matbordet. Det är inte bara jag utan 1.000 middagsgäster till – bakterierna – och alla ska bli nöjda. Jag tar till enkla knep och ser till att ha basvarorna hemma, precis som man alltid har mjölk hemma. Till exempel kefir, konserverade bönor, surkål, olika grönsaker.”

Hur kommer det sig att forskning kring tarmfloran har exploderat de senaste två åren?
”Tidigare har man inte vetat vilka bakterier som finns i tarmen, förutom mjölksyrabakterier. De flesta överlever inte i provrör och har därför inte kunnat odlas tidigare. Men nu finns det nya metoder för att sekvensera gener och det har spillt över på bakterierna.”

Tyck till