1515
Annons

Ny rapport: Så ska företagares trygghet öka

Företagare missgynnas konsekvent när det gäller vab-ersättning, sjukpenning och a-kassa. I ny en rapport visar Unionen vad som sätter käppar i hjulet – och vilka lösningar som ökar tryggheten för dem som driver eget. 

Foto:TT

Unionen har nagelfarit regelverken kring de olika trygghetssystemen och kartlagt bristerna som diskriminerar företagare. Martin Linder, förbundsordförande i Unionen, anser att det är en hel del som måste justeras för att personer som driver eget ska få ett rimligt stöd om de drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. 

"Vi ser allt fler som utför arbete i andra former än i traditionella anställningar. Det är oacceptabelt att systemen inte levererar samma trygghet till egenföretagare som till anställda", säger han och fortsätter: 

"Det är också en fråga om legitimitet. Jobbar man och bidrar utan att få trygghet, kommer fler att börja ifrågasätta de offentliga systemen." 

Hur ser intresset för frågan ut hos politikerna?
"Min bild är att det finns en bred politisk enighet om att arbetsmarknaden förändras och att det är viktigt att alla grupper får en grundtrygghet. Men förändringen går alldeles för långsamt."

Martin Linder tror att fler skulle ta klivet till att driva eget om skyddsnätet förbättras. 

"Bland unga privatanställda tjänstemän skulle fyra av tio vilja pröva att bli företagare. Men om många känner en osäkerhet över vad som gäller när man blir föräldrar eller när barnet blir sjukt, hämmar det företagandet."

Samtidigt går det väl knappast att komma ifrån ett visst mått av otrygghet när man drivet eget?
"Som företagare kommer man alltid ta en affärsmässig risk, men den personliga risken kan samhället minska."

 

Katarina Lundahl, chefsekonom vid Unionen, har granskat trygghetssystemen ur ett företagarperspektiv.
Katarina Lundahl, chefsekonom vid Unionen, har granskat trygghetssystemen ur ett företagarperspektiv.Foto:Pontus Lundahl/TT

Fem åtgärder som stärker skyddsnätet för företagare 

Katarina Lundahl, chefsekonom vid Unionen: 

1. Räkna med korta anställningar i SGI

De som kombinerar företagande med korta anställningar kan få rejäl en kalldusch om det blir aktuellt med sjukpenning. Skälet är att SGI (sjukpenninggrundande inkomst) beräknas på ett sätt som rimmar illa med kombinatörers inkomster.

"Bara anställningar som är längre än sex månader, eller som återkommer årligen, är sjukpenningsgrundande. Här behövs ändrade regler. Även inkomster från korta projektanställningar, som varierar i omfattning, måste kunna ligga till grund för SGI."

2. Kompensera ansvaret för sjuklönekostnader  

Driver man aktiebolag måste företaget stå för sjukkostnaden under karenstiden (14 dagar). Först därefter kan man få ersättning från Försäkringskassan. 

"Det ansvaret borde egenföretagare med aktiebolag få ekonomisk kompensation för. Antingen i form av sänkt sjukpenningsavgift eller i form av minskad självrisk."

3. Förenkla vabbandet

Föräldraförsäkringen är generellt flexibel och välfungerande för företagare. Men när det gäller att vara hemma med sitt sjuka barn kan det bli komplicerat när Försäkringskassan ska beräkna ersättningen. 

"Det är inte rimligt att behöva lägga ett par dagar på att förse Försäkringskassan med rätt underlag för att få ut maximalt 750 kronor för en vab-dag. Försäkringskassan borde kunna ge en schablonersättning för ett visst antal vab-dagar per år."

4. Mjuka upp vilande-reglerna för a-kassa...

A-kassan är den socialförsäkring som används av företagare i minst utsträckning. Reglerna för att kvalificera sig för ersättning avskräcker många från att söka, även om man egentligen har rätt till stöd. 

"Många är motvilliga till att stänga ner eller lägga företaget vilande och struntar därför i att ta ut arbetslöshetsersättning. Väljer man att lägga sitt företag vilande och sedan startar upp bolaget igen, dröjer det fem år innan man åter har rätt till a-kassa. Här borde reglerna bli mer flexibla." 

5. ...och basera ersättningen på inkomst 

Ytterligare ett problem med arbetslöshetsförsäkringen är detaljkravet på antalet arbetade timmar. 

"Istället för att behöva redovisa att man har arbetat tillräcklig många timmar varje vecka och månad för att ha rätt till a-kassa, skulle det finnas ett inkomstkrav. Egentligen spelar ju antalet timmar ändå ingen roll – det viktiga borde vara vad du har tjänat."


Innehåll från Lunds universitetAnnons

De tog sin cancerforskning från idé till verklighet

Lao Saal, en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB.
Lao Saal, en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB.Foto:André de Loisted

På Lunds universitet är cancerforskningen ett av akademins flaggskepp. I nära samarbete med vården och andra aktörer är målet att ta universitetets innovationer ut i den verkliga världen där den kan göra verklig skillnad. Ett lyckat exempel är SAGA Diagnostics AB – ett spinoff-företag som nu arbetar med bland annat AstraZeneca.  

Allt började 2009 när Lao Saal, idag universitetslektor på Lunds universitet, flyttade till Lund och startade en cancerforskargrupp. Forskargruppen fick finansiellt stöd av bland annat Cancerfonden och Vetenskapsrådet och studerade flera olika typer av behandlingssätt för cancersjukdomar. Men, ett område som fick dem att höja på ögonbrynen lite extra var vätskebiopsi.  

– Istället för att behöva göra ett större ingrepp på patienten där man tar ett vävnadsprov, som man vanligtvis gör, kan man genom vätskebiopsi ta ett prov baserat på vätska. Antingen blod, urin eller i vissa fall saliv, säger Lao Saal. 

Här kan du läsa mer om vätskebiopsi

Genom vätskebiopsi kan man mäta hur många cancerceller en patient har i kroppen och hur den förändras. Teknologin mäter nämligen en specifik biomarkör, så kallad cirkulerande tumör-DNA (ctDNA). 

– Det finns idag ett stort behov av förbättrade biomarkörer för att diagnostisera cancer, välja bäst behandling och övervaka hur patienten svarar. Genom ctDNA kan vi lösa de problemen på ett minimalt invasivt sätt, förklarar han. 

Från forskargrupp till spinoff-företag

Åren gick och cancerforskningen fortsatte att blomstra. Forskargruppen hade något stort på gång och en organisation på universitetet såg potential i att ta forskningen ett steg längre. Som en avknoppning bildades cancergenomikföretaget SAGA Diagnostics under 2015, som idag utvecklar ultrakänsliga flytande biopsitester för tidig upptäckt av canceråterfall och precisionsmedicin vid cancerbehandling.

– Vi hade egentligen inga planer på att starta ett företag, utan vi fokuserade bara på forskningen. Men när idén presenterades och chansen kom så tog vi den. Lunds universitet och Lunds universitets cancercentrum (LUCC) har spelat en stor roll för att kunna ta det här betydande steget, säger Lao Saal som är en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB. 

Läs mer om SAGA Diagnostics här 

Lunds universitet en möjliggörare

Sex år har passerat sedan företaget startades och idag har bolaget 20 anställda som strävar efter att förbättra vården med deras ultrakänsliga tjänster och produkter. Företaget finansieras av stora investerare såsom Segulah Medical Acceleration och samarbetar bland annat med läkemedelsjätten AstraZeneca och svenska Alligator Bioscience. 

– Jag är oerhört stolt att vår teknik har nått till vården och kan användas i praktiken. Vi är ett ungt företag som kommit långt på kort tid. Den utveckling och kommersialisering vi har gjort från Lund universitet till att faktiskt kunna göra skillnad för patient och samhälle betyder otroligt mycket, säger Lao Saal. 

Om Lunds universitet cancercentrum
LUCC samordnar cancerforskning vid Lunds universitet och startade under 2019. LUCC ska ge stöd till universitetsledning, fakultetsledning och Region Skånes ledning till att fatta välinformerade och strategiska beslut som rör cancerområdet inom verksamheterna forskning, utbildning, innovation och samverkan. Läs mer om LUCC här.

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?