Elva miljoner fotbollsplaner. Det motsvarar ungefär hur mycket mer privatägd mark som män äger i Sverige jämfört med kvinnor. I faktiska tal är det ett 154 procent större ägande.
”Det faktum att män äger 2,5 gånger mer mark än kvinnor innebär att de har mer makt att bestämma vem som får utnyttja Sveriges yta och hur den ska se ut”, säger Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi och forskarchef på Ownershift. Till vardags är hon strategisk analytiker på SEB.
I Ownershifts senaste rapport ”Vem äger marken du går på?” har tankesmedjan granskat hus- och markägande i Sverige. Underlaget kommer från Sveriges officiella fastighetsregister via Lantmäteriet.
”Vi paketerar och sprider kunskap om kvinnors ägande för att kvinnor ska få större makt över sina liv och uppnå ekonomisk autonomi, men också för att de i större utsträckning ska vara med och bygga vårt samhälle”, säger Linda Waxin, generalsekreterare för Ownershift.
Läs också: Kvinnors ägande – hälften av männens: ”Hugg i magen-fakta”
Det senaste året har människor varit i sina hem och utnyttjat sina närområden mer än någonsin. Nära hälften av Sveriges befolkning bor i hus. Den näst vanligaste boendeformen är hyresrätt, 27 procent, sedan bostadsrätt, 19 procent.
84 procent av fastigheterna i Sverige är privatägda och av dem ägs 37 procent av kvinnor och 47 procent av män. Tittar man istället på värdet av fastigheterna utifrån taxeringsvärde är 50 procent privatägt – varav 22 procent av kvinnor och 28 procent av män.
Utifrån det taxerade värdet äger männen 10 procent mer av husen, vilket också är ungefär samma skillnad som mellan män och kvinnors löneinkomster. Samtidigt visar rapporten att vinsterna från privata fastighetsförsäljningar är jämställda.
”I Sverige är de totala nettokapitalvinsterna från fastighetsförsäljning större än de finansiella nettokapitalvinsterna. Det tyder på vikten av det här området för att tjäna pengar och öka sina livsinkomster”, säger Emma Heikensten.
I genomsnitt fick kvinnorna som genomförde en fastighetsförsäljning under 2019 runt 4 procent högre nettovinst än männen.
”Att kvinnor i snitt har högre nettokapitalvinster från fastighetsaffärer är ett genombrott för jämställdheten”, säger Emma Heikensten.
Många människors största affär i livet är av en fastighet. Ägarförhållandet har också betydelse utifrån att det kan vara en viktig aspekt i olika livsbeslut. Man kanske lånar till en renovering, en utbildning eller för att finansiera ett eget företag. Fastighetsköp har historiskt sett även varit säkra investeringar över tid.
Det pratas mycket om att kvinnor inte är tillräckligt aktiva på aktiemarknaden, men att fastighetsaffärer ser ut att vara jämställda har inte tidigare diskuterats, menar Emma Heikensten.
Läs även: Ny studie: Kvinnor som driver företag dubbelt drabbade av pandemin
Ownershift har även rankat Sveriges 290 kommuner utifrån hur jämställt privat husägande är, med utgångspunkt i taxeringsvärde (cirka 75 procent av det sannolika marknadsvärdet, enligt Skatteverket). För ett en kommun ska bli godkänd i rapporten måste skillnaden vara mindre än 5 procent. Bara 17 kommuner blev godkända.
”De jämställda kommunerna är också de som har högst medelinkomst. Det är även kommuner där husen är ganska dyra och man kan tänka sig att det är områden där det krävs två ganska stora inkomster för att äga”, säger Emma Heikensten.
Därför finns det en logik i att köpa en bostad i de kommunerna kräver att både män och kvinnor har höga inkomster.
”Jämställdhet i husägande är en klassfråga”, säger Emma Heikensten.
Enbart i 1 procent av Sveriges kommuner – ”rivierakommunerna” Simrishamn, Borgholm, Vellinge och Höganäs – äger kvinnorna mer än männen när det gäller hus och taxeringsvärde.
I nästa vecka har Ownershift planerat in ett samtal med politiker om rapporten. Då är bland andra Sveriges nya bostads- och jämställdhetsminister Märta Stenevi inbjuden.
”Komplexiteten i hus- och märkägande är att det både är ojämställt och ett genombrott i förhållande till vinsterna. Det krävs mer forskning och politiska initiativ kring det här och det hoppas vi ska hända med Stenevi”, säger Emma Heikensten.
”Vi tycker att Stenevi ska ta den här analysen till sig och fundera på jämställdhetsaspekten i bostadspolitiken”, säger hon.
