1515
Annons

Ny rapport: Mäns markägande mer än dubbelt så stort

Män äger 2,5 gånger mer av Sveriges privatägda mark än kvinnor. Samtidigt är snittet av kvinnors nettovinster från fastighetsförsäljningar högre än männens, enligt en ny rapport från tankesmedjan Ownershift.

Foto:Fredrik Sandberg/TT

Elva miljoner fotbollsplaner. Det motsvarar ungefär hur mycket mer privatägd mark som män äger i Sverige jämfört med kvinnor. I faktiska tal är det ett 154 procent större ägande.

”Det faktum att män äger 2,5 gånger mer mark än kvinnor innebär att de har mer makt att bestämma vem som får utnyttja Sveriges yta och hur den ska se ut”, säger Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi och forskarchef på Ownershift. Till vardags är hon strategisk analytiker på SEB.

I Ownershifts senaste rapport ”Vem äger marken du går på?” har tankesmedjan granskat hus- och markägande i Sverige. Underlaget kommer från Sveriges officiella fastighetsregister via Lantmäteriet.

”Vi paketerar och sprider kunskap om kvinnors ägande för att kvinnor ska få större makt över sina liv och uppnå ekonomisk autonomi, men också för att de i större utsträckning ska vara med och bygga vårt samhälle”, säger Linda Waxin, generalsekreterare för Ownershift.

Läs också: Kvinnors ägande – hälften av männens: ”Hugg i magen-fakta” 

Det senaste året har människor varit i sina hem och utnyttjat sina närområden mer än någonsin. Nära hälften av Sveriges befolkning bor i hus. Den näst vanligaste boendeformen är hyresrätt, 27 procent, sedan bostadsrätt, 19 procent.

84 procent av fastigheterna i Sverige är privatägda och av dem ägs 37 procent av kvinnor och 47 procent av män. Tittar man istället på värdet av fastigheterna utifrån taxeringsvärde är 50 procent privatägt – varav 22 procent av kvinnor och 28 procent av män.

Evelina Bonnier (till vänster), till vardags forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, och Emma Heikensten, strategisk analytiker på SEB, ingår i tankesmedjan Ownershifts forskarteam. Charlotte Sundåker och Linda Waxin grundade Ownershift 2018.
Evelina Bonnier (till vänster), till vardags forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, och Emma Heikensten, strategisk analytiker på SEB, ingår i tankesmedjan Ownershifts forskarteam. Charlotte Sundåker och Linda Waxin grundade Ownershift 2018.

Utifrån det taxerade värdet äger männen 10 procent mer av husen, vilket också är ungefär samma skillnad som mellan män och kvinnors löneinkomster. Samtidigt visar rapporten att vinsterna från privata fastighetsförsäljningar är jämställda.

”I Sverige är de totala nettokapitalvinsterna från fastighetsförsäljning större än de finansiella nettokapitalvinsterna. Det tyder på vikten av det här området för att tjäna pengar och öka sina livsinkomster”, säger Emma Heikensten.

I genomsnitt fick kvinnorna som genomförde en fastighetsförsäljning under 2019 runt 4 procent högre nettovinst än männen.

”Att kvinnor i snitt har högre nettokapitalvinster från fastighetsaffärer är ett genombrott för jämställdheten”, säger Emma Heikensten.

Många människors största affär i livet är av en fastighet. Ägarförhållandet har också betydelse utifrån att det kan vara en viktig aspekt i olika livsbeslut. Man kanske lånar till en renovering, en utbildning eller för att finansiera ett eget företag. Fastighetsköp har historiskt sett även varit säkra investeringar över tid.

Det pratas mycket om att kvinnor inte är tillräckligt aktiva på aktiemarknaden, men att fastighetsaffärer ser ut att vara jämställda har inte tidigare diskuterats, menar Emma Heikensten.

Läs även: Ny studie: Kvinnor som driver företag dubbelt drabbade av pandemin

Ownershift har även rankat Sveriges 290 kommuner utifrån hur jämställt privat husägande är, med utgångspunkt i taxeringsvärde (cirka 75 procent av det sannolika marknadsvärdet, enligt Skatteverket). För ett en kommun ska bli godkänd i rapporten måste skillnaden vara mindre än 5 procent. Bara 17 kommuner blev godkända.

”De jämställda kommunerna är också de som har högst medelinkomst. Det är även kommuner där husen är ganska dyra och man kan tänka sig att det är områden där det krävs två ganska stora inkomster för att äga”, säger Emma Heikensten.

Därför finns det en logik i att köpa en bostad i de kommunerna kräver att både män och kvinnor har höga inkomster.

”Jämställdhet i husägande är en klassfråga”, säger Emma Heikensten.

Enbart i 1 procent av Sveriges kommuner – ”rivierakommunerna” Simrishamn, Borgholm, Vellinge och Höganäs – äger kvinnorna mer än männen när det gäller hus och taxeringsvärde.

I nästa vecka har Ownershift planerat in ett samtal med politiker om rapporten. Då är bland andra Sveriges nya bostads- och jämställdhetsminister Märta Stenevi inbjuden.

”Komplexiteten i hus- och märkägande är att det både är ojämställt och ett genombrott i förhållande till vinsterna. Det krävs mer forskning och politiska initiativ kring det här och det hoppas vi ska hända med Stenevi”, säger Emma Heikensten.

”Vi tycker att Stenevi ska ta den här analysen till sig och fundera på jämställdhetsaspekten i bostadspolitiken”, säger hon.


LO: Vd-lönerna hotar avtalsrörelsen – ”har brakat iväg”

VISBY. Om gnistorna från inflationsbrasan sprider sig till höstens avtalsrörelse cementeras den höga inflationen, varnar Medlingsinstitutet. Ett tungt ansvar vilar på facket, men LO:s ordförande har tröttnat på medlemmarna tar notan samtidigt som vd-lönerna drar iväg.  

”Det är inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar”, säger Susanna Gideonsson.

LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
LO:s ordförande Susanna Gideonsson.Foto:Jack Mikrut

I höst drar avtalsrörelsen i gång med full fart. I slutet av mars nästa år ska lönerna för 2,2 miljoner anställda spikas. Förutsättningarna sätts under hösten när parterna inom industrin formerar sig och utväxlar sina krav. Men denna gång är terrängen en annan. I maj landade inflationen på 7,2 procent, i juni kan den bli ännu högre enligt vice riksbankschef Anna Breman som från en scen i Almedalen beskriver att svenska folket går en smärtsam tid till mötes. 

”Vi kommer se riktigt hög inflation det närmaste halvåret”, säger Anna Breman. 

Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo vädrar risk för strejk under den kommande avtalsrörelsen. 

”Det finns absolut en risk att det blir konflikter på arbetsmarknaden nästa år”, säger hon. 

”När man börjar jaga inflationen genom att höja lönerna det är då den börjar cementeras. Avtalsrörelsen är väldigt viktig för hur utvecklingen kommer att landa. Det är en av de tyngsta faktorerna”, säger hon vidare. 

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke beskriver den höga inflationen som bekymmersam. 

”Det som är väldigt centralt nu är att vi inte låter det spilla över i en avtalsrörelse”, säger Jan-Olof Jacke. 

Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.
Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv.Foto:Jack Mikrut

Frågan är om industrin får behålla sin plats i förarsätet när lönerna ska sättas, när skenande priser plågar löntagarna på en fortfarande het arbetsmarknad med fläckvis mycket hög arbetskraftsbrist. 

”Det här innevarande året kommer väldigt få, om någon, att se reallöneökningar, men över en längre tidsperiod har den modellen visat sig vara väldigt hållbar”, säger Jan-Olof Jacke om industrins normerande roll. 

Nyligen stod det klart att tyska stålarbetare landat en löneökning på 6,5 procent på 18 månader. IG Metalls lönekrav var 8,2 procent på ett år.

”Vi ska inte se de löneökningarna isolerat utan vi ska se dem i kombination med produktivitetsökningarna”, säger Jan-Olof Jacke. 

Inflationen är ett gissel för LO-förbundens medlemmar, konstaterar LO-ordförande Susanna Gideonsson. 

”Det kommer att bli en avtalsrörelse som präglas av att många av våra medlemmar har det tufft”, säger hon. 

”Låt oss säga att du tjänar 50.000 i månaden så är det inte så att ditt pris på mjölken är ett annat än för den som tjänar 25.000 eller för den som tjänar 100.000 i månaden”, säger hon vidare. 

Vad drar du för slutsatser för industriavtalet? 
”Den stora fördelen med industriavtalet är att det ska vara normerande för övriga arbetsmarknaden, men är det så att det bara ska vara normerande för vissa grupper och andra ska kunna flyta ovanpå och ta ut hur mycket som helst då förlorar det här sin roll”, säger hon. 

”Självklart kan man inte ha en galopperande inflation. Samtidigt är det inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar. Jag tänker på vd:ar vars löner verkligen har brakat iväg de senaste åren, på högre tjänstemän och chefer”, säger hon vidare. 

Martin Linder är ordförande i Sveriges största fackförbund Unionen. 

”Det är viktigt att alla följer normeringen”, säger Martin Linder, och pekar på att det tycks som att en hel del höga chefer får ut mer. 

Möjligen har han läst Dagens industri som i april summerade börsjättarnas lönelyft under 2021. Där kunde man läsa att snittlönen för vd:ar på OMXS30 ökade med 9,5 procent till 15,3 miljoner kronor, skyhögt över industrins märke. De totala ersättningspaketen ökade med 15,2 procent. 

Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen.
Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen.Foto:Jesper Frisk

Enligt en genomgång av Novare Pay Consulting ökade grundlönen för en börs-vd på huvudlistan med 5,7 procent mellan 2020 och 2021. 

Produktiviteten, den internationella konkurrenskraften och en långsiktig förväntan om prisstabilitet är det som ska avgöra var lönerna landar, enligt Jan-Olof Jacke. Vd-lönerna lämnar han utanför ekvationen. 

”Det är styrelsen som avgör vad vd ska ha för ersättning. Det tycker jag är en väldigt rimlig modell, som jag tycker att vi ska fortsätta att ha”, säger han. 

”Då kan vi säga att det är upp till varje enskild fackklubb att ta ut vad de kan om vi skulle svara med samma mynt”, kontrar Susanna Gideonsson. 

Medlingsinstitutets Irene Wennemo ger Susanna Gideonsson rätt i analysen. 

”Det här kommer att vara en viktig fråga i avtalsrörelsen”, säger hon om de allra högsta chefernas ersättningar. 

Om företagen vill att avtalen ska hamna på en nivå som gör att stora grupper få reallönesänkningar, då kan inte företagsledningarna kompensera sig för hög inflation, enligt generaldirektören. 

”Det är ingen som kan ha en gräddfil i det här systemet. Det handlar både om vd:ar och om vanliga anställda”, säger hon. 

 

 

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?