Annons
Denna text publiceras i samarbete med Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan.
Helsingborgs DagbladSydsvenskan

Ny rapport: Lunds tillväxt inte så skral som befarat

Lund åker jojo i Statistiska centralbyråns (SCB) sysselsättningsstatistik. Enligt myndigheten var kommunen ett tillväxtsänke 2017 och året senare noterades staden för en superökning. Men mätningarna är vilseledande, hävdar den skånska tankesmedjan Intelligence Watch.

Foto:Emil Langvad/TT

I rapporten ”Är Lunds svacka över?” ifrågasätts SCB:s bild av Lunds ekonomiska tillväxt. Kritiken handlar bland annat om sysselsättningsstatistik för 2017 som inte anses ha varit ett så dåligt år för Lund som SCB:s siffror gör gällande.

Enligt myndighetens beräkningar rådde det då närmast stiltje på Lunds arbetsmarknad – till följd av stadens sedan länge krympande näringsliv med bland annat försvagningen av mobiltelefonsektorn – trots brinnande högkonjunktur.

Men tankesmedjan Intelligence Watch argumenterar för att 2017 snarare var det år då Lund reste sig ur askan.

”När jag granskade statistiken fann jag att branschen vård, omsorg och sociala tjänster minskade med 1 050 an­ställda 2017, för att öka med 700 anställda 2018. Det föreföll ologiskt. Så jag kontrollerade med de stora arbetsgivarna Lunds kommun och Region Skåne. Det visade sig att de ökade antalet anställda såväl 2017 som 2018. Minskningen SCB redovisar 2017 stämmer således inte”, säger Anders Olshov, grundare av och chef för tankesmedjan Intelligence Watch.

Granskningen innebär att tankesmedjan ändrar Lunds stagnation av sysselsättningstillväxten 2017 till en ökning på 1,34 procent till totalt 70 745 arbetstillfällen. Ändringen omkullkastar dock inte helhetsintrycket i den tidigare givna bilden. I tankesmedjans korrigerade version för 2017 hamnar staden fortfarande under genomsnittet bland Sveriges 50 största städer.

Även siffrorna för 2018 ifrågasätts. Enligt SCB hade Lund då en sysselsättningsökning på hela 3,45 procent till sammanlagt 72 256 arbetstillfällen, och av Sveriges 50 största kommuner var det bara Solna som växte snabbare.

”Minskningen av antalet sysselsatta för vård, omsorg och sociala tjänster som SCB redovisar 2017 får som effekt att SCB redovisar en kraftig ökning 2018, trots att antalet i verkligheten var ganska stabilt under perioden. Felet 2017 gör alltså att 2018, som var ett starkt år, får ett extra tillskott och förvandlas till ett superår enligt SCB”, säger Anders Olshov.

I sin skuggberäkning har Intelligence Watch kommit fram till att Lunds sysselsättningstillväxt 2018 hamnade på mer modesta 2,14 procent. Samtidigt gör tankesmedjan ingen formell revidering av SCB:s statistik för det året.

”Vi skulle visserligen kunna göra en ändring, men den sammanslagna bilden av åren 2017 och 2018 ger ändå en hyfsat korrekt uppfattning om utvecklingen i Lund. Däremot gav SCB:s siffror för just 2017 en så pass missvisande bild att vi var tvungna att ändra det året”, säger Anders Olshov.

Oavsett ändring eller inte hamnar Lunds utvecklingstakt för 2018 en bit över genomsnittet bland andra jämförbara städer.

Detta är ett styrkebesked, menar Intelligence Watch som argumenterar för att stadens strukturkris är över och att ljusare tider stundar.

”Lund har en historiskt stark stomme med tillväxtkrafter som kommer från universitetet och Lunds tekniska högskola. Förutsättningarna är goda för att staden framöver ska kunna växa i samma takt som andra jämförbara städer”, säger Anders Olshov.

Även samhällets ökade behov av spjutspetskunskap genom forskningsanläggningarna ESS och Max Lab lyfts fram som gynnsamma institutioner, som på sikt kan komma näringslivet till godo.

Samtidigt pekas det ringa utbudet av kontorslokaler vid Lunds centralstation ut som en svaghet. Dessutom höjer rapporten ett varningens finger kring planerna på dragningen av nya järnvägsspår genom staden, där oenigheter mellan kommunen och Trafikverket kan leda till att ärendet hamnar i långbänk.

”Utvecklingen av Lunds centralstation har redan gått lite i stå. Samtidigt fortskrider utvecklingen av stadsdelen Nyhamnen i Malmö, och därigenom riskerar Lund på kort sikt att förlora kontorsetableringar till Malmö”, säger Anders Olshov.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från FastighetsbyrånAnnons

”Det är dags för bindande bud vid bostadsköp”

Bostadsaffärerna skulle kunna bli tryggare för både säljare och köpare ifall budgivningen blev bindande i Sverige. Det menar i alla fall Johan Engström, vd för Fastighetsbyrån. 

Fastighetsbyrån erbjuder tryggare budgivning med BankId 

Du har precis lagt det vinnande budet på drömbostaden. Du och din partner har skålat i champagne och ska nu åka till mäklaren för att skriva på kontraktet. Då brummar det i fickan. ”Tyvärr har säljaren bestämt sig för att gå vidare med en annan köpare.” 

Va? Men det var ju klart?!

Många känner tyvärr igen sig i den här situationen. Andra har upplevt upptrissade budgivningar med anonyma köpare som sedan plötsligt försvinner när priset är tillräckligt högt.

Bidrar till osäkerhet

Johan Engström menar att dessa situationer bidrar till att skapa såväl stor osäkerhet för köpare och säljare, som bristande tillit för mäklaryrket. Inte sällan förekommer rykten och spekulationer om lockpriser och riggade budgivningar. 

– Mäklaren är enligt lag skyldig att presentera varje inkommet bud till säljaren, även om det är anonymt och kommer i sista sekund. Men det föder en hel del onödig stress och osäkerhet för alla inblandade. 

Han poängterar ironin i att vi i Sverige har invaggats i tron att muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga – men när det gäller livets största affär är detta som bortblåst. Han menar dock att det kan finnas en potentiell lösning i sikte. 

– I våra grannländer Norge och Danmark använder man sig av bindande bud, och det tror jag vi skulle ha glädje av här i Sverige också. Då blir varje bud mer seriöst och genomtänkt, vilket skulle ge en lugnare budgivning och en ökad trygghet genom hela processen. 

”Marknaden är redo”

I Norge fungerar bindande bud ungefär som ett offertförfarande, att budet måste inkomma inom en viss tidsfrist. Om säljaren accepterar inom den tidsramen är affären i hamn. I Danmark är alla bud hemliga och öppnas vid samma tidpunkt. Gemensamt för de två länderna är att det bud man lägger är juridiskt bindande. Men i Sverige är som bekant ingenting klart förrän kontraktet är påskrivet. 

– Jag tror att det finns stort intresse för bindande bud i Sverige, säger Johan Engström. På Fastighetsbyrån har vi sedan ett par år tillbaka erbjudit möjligheten att lägga bud digitalt med hjälp av Bank-ID, men vi kan fortfarande inte neka anonyma budgivare. 

En snabb titt på inkomna anmälningar till Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) bekräftar att det ofta handlar om upplevda oegentligheter med budgivning och lockpriser. Skulden hamnar inte sällan på mäklaren, som i regel alltså bara gör sitt jobb.

– Man kan tro att vi får högre priser genom att spela på osäkerhet. Men jag tror vi kan få bättre harmoni på marknaden om alla vet precis vad som gäller. Bindande bud skulle ge både säljare, budgivare och mäklare en större trygghet och jag tycker att politikerna så fort som möjligt ska utreda hur det skulle kunna utformas på ett sätt som gynnar alla, avslutar Johan Engström. 

Frågor och svar om budgivningar

Mer från Fastighetsbyrån

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fastighetsbyrån och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?