1515
Annons

Ny rapport: Kvinnors företagande dyker

Valretorik om vinsttak i välfärden skadar företagandet i landet. Precis som vid förra valet backar nu entreprenörskapet markant.
Det framgår av en ny rapport som Di har tagit del av. 

Tvärtemot trenden i andra innovationsdrivna länder, minskar entreprenörskapet i Sverige. Nedgången beror uteslutande på ett vikande entreprenörskap bland kvinnor, konstaterar forskare vid Entreprenörskapsforum i en ny rapport.     

Det är en dyster utveckling som i dag redovisas i den nationella delen av studien "GEM 2018" – ett årligt forskningsprojekt, där entreprenörskapet analyseras i 54 länder. Kvinnors intresse för att vara företagare har svalnat, både jämfört med mätningen i fjol och året dessförinnan. 

Ett liknande, fast ännu mer dramatiskt tapp observerades i GEM-undersökningen 2014. De följande två åren återhämtade sig företagandet något – för att alltså sedan dyka igen 2017. 

Förklaringen handlar, enligt Pontus Braunerhjelm som är professor i nationalekonomi och forskningsledare vid Entreprenörskapsforum, till stor del om den hårda valretoriken. Hot om åtstramningar och försämrade villkor inom välfärdssektorn som särskilt stått i skottgluggen, skapar osäkerhet om framtida förutsättningar, hävdar han. 

"Under 2017 har det förts en intensiv diskussion kring de grundläggande förutsättningarna för entreprenörskap i skolan, omsorgen och vården. Resultaten indikerar precis som 2014 att entreprenörskapet är känsligt för de signaler som den ekonomiska politiken skickar ut". 

Många av de kvinnor som driver företag finns just inom just de sektorer som är utsatta för politiska utspel. Dessa branscher är också arbetsintensiva och har generellt låga marginaler – vilket också påverkar incitamenten att vara entreprenör, enligt rapporten.  

"Andelen kvinnor som anger dålig lönsamhet som orsak till att avluta sitt entreprenörskap är tre gånger så stor som andelen män", konstaterar Pontus Braunerhjelm. 

Rapporten visar även att kvinnor i högre grad än män avstår från att bli företagare av rädsla för att misslyckas. Nästan hälften, 47 procent, av kvinnorna uppger just risken att misslyckas som skäl till att inte bli företagare. Motsvarande andel bland männen är 40 procent. 

När det gäller tilltron till den egna förmågan att driva bolag är skillnaden mellan könen ännu mer uppseendeväckande. Medan nästan 45 procent av männen har gott självförtroende när det gäller företagande, är andelen kvinnor som tror sig kunna driva företag bara drygt en fjärdedel. Här utmärker sig Sverige också i ett internationellt perspektiv och placerar sig bland de sex länder där skillnaden mellan mäns och kvinnors självförtroende är som störst. Bara i Schweiz, Luxemburg, Storbritannien, Irland och Sydkorea är skillnaderna större.  

Vad kan de stora skillnaderna i självförtroende bero på?
"Det börjar troligtvis tidigt, någonstans i kedjan av skolgång, utbildningsval, yrke och riskkapital – som i stor utsträckning går till män. Tilltron till den egna förmågan är ingen enkel sak att fixa till, men jag tror inte så mycket på skatterabatter eller liknande. Det krävs ett flertal åtgärder."

Sverige sticker även ut internationellt i frågor om tillväxtambitioner. Bara krisländer som Grekland, Italien och Spanien uppger lägre förväntad sysselsättningstillväxt de kommande fem åren.   

"Den negativa utveckling som vi såg 2016, accelererade under 2017. Sverige befinner sig alltså i det absoluta bottenskiktet vad gäller entreprenörers tillväxtambitioner", säger Pontus Braunerhjelm och konstaterar att det finns ett område där vi ligger i täten: 

"Nästan 80 procent upplever att det finns goda affärsmöjligheter i närmiljön. Samtidigt krymper andelen som anser sig ha kunskap om att starta företag. Rädslan för att misslyckas ökar också. Det finns alltså en klar entreprenörsparadox i Sverige." 

 


Nyföretagandet rasar i Sverige: ”Tvärnit”

Krig i närområdet, stigande priser och räntehöjningar får allt färre att starta eget. Trenden är obrutet pessimistisk sedan februari och ger en fingervisning om vart ekonomin är på väg, enligt Harry Goldman, vd Nyföretagarcentrum Sverige. 

”Nyföretagande är en av de viktigaste konjunkturindikatorerna”, säger han till Di. 

Harry Goldman är vd för Nyföretagarcentrum Sverige.
Harry Goldman är vd för Nyföretagarcentrum Sverige.Foto:Amanda Lindgren / Mostphotos

Efter två rekordstarka år för nyföretagandet i landet, har drivet att starta eget minskat resolut sedan februari. Årets andra månad blev alltså starten för den nedgång som ännu inte sett sitt slut. 

”Nyföretagande är en av de viktigaste konjunkturindikatorerna, eftersom den handlar om framtidsförväntningar”, kommenterar Harry Goldman, vd för Nyföretagarcentrum Sverige som följer utvecklingen för samtliga företagsformer. 

Jämfört med samma månader förra året stängde februari med 6,3 procent färre nya företag, medan mars och april landade på -4,7 respektive -5 procent.   

”Vi ser ett liknande mönster som under våren 2020. Sedan februari är det tvärnit”, säger han och fortsätter: 

”Minskningen är ganska naturligt egentligen, med krig i Europa, kostnadsexplosion och stigande räntor. Det lägger sordin på stämningen.”

Trots pandemi med restriktioner och nedstängningar i stora delar av omvärlden, rundade både 2020 och 2021 av som två superår för Sveriges nyföretagande. Totalt ökade antalet nya företag med över 7 procent förra året, årets dessförinnan landade uppgången på 14 procent. 

Pandemins effekt blev egentligen inte mer än några avvaktande månader i början av den globala smittspridningen. Därefter tog starterna fart igen med besked. Ökningstakten var så rejäl att den alltså lyckades kompensera för det stora tappet som höll i sig från tidig vår till och med juli 2020. 

Är en liknande ketchupeffekt tänkbar i år?
”Ingen vet just nu vartåt det bär av. Förhoppningsvis kan vi få se en boost fram emot augusti, september. Det är den optimistiska kalkylen. I ett pessimistiskt scenario fortsätter utvecklingen på samma spår med dåliga nyheter. Då vågar få starta eget”, säger Harry Goldman. 

De senaste årens nyföretagande har framför allt präglats av två omständigheter: Dels frigjorde korttidsstödet tid åt anställda att satsa på sina företagardrömmar, dels hårdnade arbetsmarknaden för grupper som redan befann sig vid sidan av.

”Många som startade företag under pandemin gjorde det av nödvändighet. Nästan 40 procent av dem som kom till oss för rådgivning var utlandsfödda. Det säger en del om vår arbetsmarknad”, betonar han.  

Överlevnadsgraden bland de företag som Nyföretagarcentrum hjälper med rådgivning, nätverk och finansiering är stark. Oavsett konjunktur ligger konkursfrekvensen under uppstartsåren på cirka 1 procent, enligt egna siffror. 

Hur klarar företagare som startade under pandemin en större kostnadsmassa?
”Det som förberett sin start är alltid mycket bättre rustade för utmaningar, än dem som bara tutar igång och trycker på gasen utan att kunna trafikreglerna.”

Han lägger till: 

”Men det är klart, vi har haft låga konkurstal länge. Fortsätter kostnaderna öka kommer det att märkas i statistiken.”

Vidare pekar Harry Goldman på de ukrainska flyktingar som tar sig till Sverige. Med rätt stöd kan migrationen bli en tillväxtfaktor, konstaterar han. 

”Men då kan vi inte sätta dem som kommer hit bara i svenskundervisning på orter där det inte finns jobb eller kontakter. Man måste inse att start av företag leder till fler jobb, ökade samhällsintäkter och bättre integration. Det vet vi från flyktigkrisen 2015.”


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?