1515
Annons

Ny prognos: Stekhet marknad för handeln – ”ljuset i tunneln”

Klädhandeln och restaurang hör till de starkaste återhämtarna när pandemin släpper sitt grepp.

Det spår HUI i en färsk prognos som utmålar en stekhet marknad för sällanköpshandeln.

Det är i en färsk konjunkturprognos som Handelns utredningsinstitut, HUI, tecknar en ljus bild. Siffrorna för den totala ekonomin (BNP), försäljning och konsumtion skruvas upp jämfört med den tidigare prognosen och detaljhandeln väntas växa med 3 procent i år.

Bäst går det för sällanköpshandeln enligt HUI. Där skruvas prognosen upp med en procentenhet till 3,5 procents tillväxt i år.

”Optimismen är just nu stark inom allt från handeln och tillverkningsindustrin till börsen och bostadsmarknaden, möjligen lite väl stark. För hårt pressade sektorer som beklädnad, restauranger, transporter och resor är det långt kvar till nivåerna före pandemin, men ljuset i tunneln är förstås mycket glädjande”, säger Ola Nevander, analytiker på HUI Research. 

Det är framför allt vaccineringen och lättade restriktioner som gör återhämtning möjlig.

En bransch som får lite motvind är dagligvaruhandeln, främst beroende på att försäljningen väntas krympa när restaurangerna öppnar för fullt. Här skruvas prognosen för 2021 ned till en tillväxt på 2 procent.

”De hemrelaterade branscherna går fortfarande starkt. Bygg, möbler/heminredning, hemelektronik och sport har alla börjat året bra”, säger Ola Nevander.

I löpande priser väntas klädhandeln lyfta med 8 procent i år och sport- och fritid väntas växa med 6 procent.

Vad kan hota handelns förväntade lyft?
”Stigande räntor till följd av inflation, oro på bostadsmarknaden och pandemirelaterade bakslag är förstås hot. Men den viktigaste kraften just nu är flytten av konsumtion tillbaka till resor, tjänster, nöjen och restauranger.”

 


Ukraina: Mer behov av ammunition än högteknologiska vapen

Sverige har beslutat att ge ytterligare militär utrustning till Ukraina. Men det kan att bli svårt för väst att fortsätta möta deras behov om kriget blir långt.

”Jag fick själv en fråga från ukrainska soldater om jag kunde hjälpa dem med en manual”, säger Ilmari Käihkö, docent vid Försvarshögskolan.

Foto:Natacha Pisarenko
Foto:Efrem Lukatsky

Pansarvärnsvapen och kulsprutor är exempel på vapen som ska levereras till Ukraina, meddelade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på torsdagen. Enligt honom är det sådant som landet efterfrågat.

”Så är det nog. Som jag förstått det finns en grupp i Ukraina som skapar listor över vad de efterfrågar och som västländerna sedan försöker koordinera”, säger Ilmari Käihkö docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan.

I krigets inledning var det militära stödet från väst mindre samordnat och mer efter principen ”vi ger vad vi har”. Ett stort fokus låg på högteknologisk utrustning och avancerade vapensystem, enligt Ilmari Käihkö. 

Det ledde till att ukrainska militärer fick vapen som de inte var vana vid att hantera och som inte alltid var kompatibla med deras egna system.

”Jag fick själv en fråga från ukrainska soldater om jag kunde hjälpa dem med en manual till ett vapen de inte var bekanta med. Jag fick kontakt med någon som tjänstgjort i den franska främlingslegionen som kunde förklara, men det blir ju en omväg”, säger Ilmari Käihkö.

Han lyfter vikten av att tänka på helheten när man ger militärt materiellt stöd. Det måste finnas manualer och verktyg för att underhålla vapnen. Underhållet kräver ofta en lång utbildning.

”Ett annat exempel är att den ukrainska militären använder ett annat koordinatsystem, än väst och vapen från oss måste integreras innan de kan användas. Men väst och även Sverige har blivit bättre på att ge bättre riktade stöd.”

Men trots att det inte är avancerade och högteknologiska vapensystem som står högst på den ukrainska önskelistan, tror Ilmari Käihkö att det blir svårt för väst att ha resurser. Enligt honom har Ryssland mycket artilleri och ammunition från kalla kriget som kan räcka länge.

”En av Zelenskyjs rådgivare har skrivit på Twitter att Ukraina fått 10 procent av det krigsmaterial de behöver. Samtidigt är de helt beroende av västs stöd för att fortsätta vad som troligen blir ett krig som kommer att pågå månader och kanske år framåt. Det kommer att bli svårt att möta den stora efterfrågan av inte minst ammunition och samtidigt utan att vi blir helt värnlösa.”

Att Sverige ger ytterligare militärt stöd nu har symboliskt värde i och med det stundande Natomedlemskapet.

– Nato har precis deklarerat ytterligare stöd till Ukraina och där nämndes minröjningsutrustning vilket ingår i det som Sverige nu ger. Det visar utåt att vi stöder den gemensamma Natolinjen, säger Käihkö.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?