1515
Annons

Ny plattform lär flyktingbarn grekiska och engelska

Grekland är porten till Europa för många barn på flykt, men språket blir ofta ett hinder på vägen till ett nytt liv. Genom en ny språkplattform från Akelius Foundation lär sig fler barn prata grekiska och engelska.

Genom en ny språkplattform från Akelius Foundation lär sig fler barn och ungdomar på flykt prata grekiska och engelska.
Genom en ny språkplattform från Akelius Foundation lär sig fler barn och ungdomar på flykt prata grekiska och engelska.Foto:Josefine Stenersen

Soheila är 12 år och har bott i det ökända flyktinglägret Moria på Lesbos i nästan sju månader. Hon flydde tillsammans med sin familj från Afghanistan över havet från Turkiet.  

”Det är tufft i lägret. Så fort det blir mörkt måste någon följa med mig om jag ska gå någonstans, och det är mycket bråk. Jag oroar mig mycket för framtiden, att vi ska bli deporterade. Vi spenderade alla pengar på att ta oss hit, vi har ingenting kvar i Afghanistan.” 

Soheila är ett av alla barn som bor i flyktinglägret Moria under usla förhållanden. Läkare utan gränser har tidigare rapporterat att var fjärde barn uppvisar självskadebeteende.

De senaste fem månaderna har Soheila fått ett litet andrum i tillvaron på Tapuat center, hit kommer 300 barn och kvinnor varje dag. 

Tapuat center ligger några kilometer från Moria, det som tidigare var en bilfirma har i dag blivit omgjort till en skola för barn och ett kvinnocenter. Här lär sig barnen grekiska, engelska, matte och bild. Centret öppnades i april förra året av Unicef, som också samarbetar på plats med den grekiska hjälporganisationen Together For Better Days. 

I dag finns det runt 35 000 flyktingbarn i Grekland. Enligt siffror från Unicef får 40 procent av barn på flykt runt om i världen undervisning i ett språk de inte förstår. Det innebär att många barn hoppar av skolan eller inte klarar sig, eftersom de inte förstår språket. 

Tillsammans med Akelius Foundation har Unicef Sverige tagit fram en språkplattform som lär barnen grekiska och engelska. Plattformen är gjord som en app, och går att ladda ner på datorer, surfplattor och mobiltelefoner. 

”Barnen befinner sig på så många olika nivåer utbildningsmässigt. Glappen blir stor och integrationen i den vanliga skolan blir svår, för de kanske har missat flera år av utbildning. Barnen vill lära sig och de vill gå i skolan, men det finns så många barriärer. Det finns också hinder som att de inte vet hur de ska hålla en penna, eller hur de ska säga att de vill gå på toaletten”, säger Naoko Imoto som är utbildningschef för Unicef i Grekland. 

En del av verksamheten på Tapuat center består även av traumabearbetning. Barn och kvinnor som kommer till centret bär på trauman, både från sina hemländer och från flykten till Grekland. På Tapuat Center arbetar både socialarbetare och en psykolog. 

”Man kan se tecken på olika sätt. Många barn sitter i en hörna och pratar inte. Eller så är det raka motsatsen, de kan inte sitta still och söker uppmärksamhet”, säger Naoko Imoto. 

Även kvinnor får en fristad på Tapuat center. Här kan bland annat ensamstående kvinnor med spädbarn, men även lite äldre barn, få stöd och hjälp. Tapaut Center är en diametral motsats till det kaotiska och överfyllda lägret Moria. Här är det lugnt och stillsamt, många sitter bara ute på gårdsplan och vilar.

Shukri och Nadira kommer båda från Somalia, och har bott i Moria i ett år, respektive tre månader.

”När man kommer till centret får man en paus från lägret ett tag, och jag får lära mig grekiska och engelska. Jag träffar nya människor. Vi pratar om andra saker här än vad vi gör i lägret. Vi känner oss mer bekväma här”, säger Shukri.

Hon bor inne i det inhägnade lägret, Nadira utanför i ett tält. Moria, som är byggt som en mottagningscentral för 3.000 personer, huserar i dag uppemot 15.000 personer. Hälften av dem bor i en angränsande olivlund, de flesta bor i enkla campingtält.

”Jag har varit där i ett år. Allt är svårt. Gå på toaletten, sova, äta.”, säger Shukri som skiljdes åt från sin man när de flydde från Somalia. 

”Det är svårt att prata om Moria. Jag drömmer om ett nytt liv. Att få utbilda mig och hitta ett jobb. Jag vill starta ett nytt liv”, säger Nadira. 

 


Innehåll från Fortum Recycling & WasteAnnons

Carbon2x – så minskar infångad koldioxid utsläppen och blir till råvara för nya produkter

Även om vi i Norden är bra på att återvinna finns det många material som är svåra att använda igen och ett typexempel på det är plast. Mekanisk återvinning kan bara ta hand om en del av den svårsorterade plasten. Den plast som inte kan återvinnas används som bränsle för att producera el och värme. Den typen av energiåtervinning löser dock inte utmaningarna med koldioxidutsläpp från förbränningen och det faktum att 90 procent av plast idag tillverkas av ny olja. Men det finns alternativ. 

Kalle Saarimaa, chef för Fortums återvinningsverksamhet, berättar: 

– Vid Fortums anläggning i finska Riihimäki återvinner vi redan delar av den insamlade plasten mekaniskt vilken sedan blir till ny plastråvara. Av den plast om inte kan materialåtervinnas produceras el och värme. Vid ett tillfälle ställde vi oss frågan om det fanns fler lösningar än att bara fokusera på just materialåtervinning. Resultatet av det är Carbon2x, ett pilotprojekt som nu pågår för fullt i just Riihimäki.

Dagens problem en del av morgondagens lösning

Vad är då Carbon2x? Det är ett revolutionerande projekt som bygger på insikten att även om koldioxid är en växthusgas består den samtidigt av en av byggstenarna för allt liv och organiskt material på jorden – kol. Tillsammans med väte utgör kolväten råvaran i många olika material, bland annat plast. Genom att fånga in koldioxid och använda den för nya material minskas utsläppen samtidigt som återvinningsgraden skjuter i höjden. Det som behövs är att addera vätgas, samma vätgas som också används för fossilfri stålproduktion, hållbara kemiprodukter och hållbara bränslen. 

”Att både nå nettonollutsläpp och samtidigt möta växande behov av råmaterial i en mer cirkulär värld är en utmaning där Carbon2x är en del av lösningen.”

Från pilot till fullskalig produktion

Sedan i våras fångas delar av koldioxiden in från kraftvärmeverket i Riihimäki. Som ett av de första konkreta exemplen i världen producerar Fortum metan av den koldioxid som tidigare gick ut i atmosfären. Det är en pilot och det är därför en begränsad produktion, 10 liter metan i minuten. Målet är däremot högt satt, redan om ett antal år ska fullskaliga lösningar finnas på plats på de anläggningar Fortum Recycling & Waste har i Finland, Danmark och Sverige. 

Dagens avfall är morgondagens råmaterial

Bara i Europa förbränns idag 100 miljoner ton avfall årligen. Carbon2x innebär att det avfall som finns idag kan tas omhand på ett sätt där det både bidrar till ökad materialåtervinning och möter ett ökande behov av el och värme. Genom att återvinna koldioxiden minskas inte bara koldioxidutsläppen, det är också ett steg i cirkulärekonomisk riktning som är nödvändig, för den metan som produceras utgör även en av råvarorna till koldioxidbaserad plast.

– Redan idag ser vi att elbilstillverkare betraktar sina batterier som en del av ett cirkulärt materialflöde där de återvunna metallerna går tillbaka in i nyproduktionen och ökar självförsörjningsgraden i Europa. I plastens fall handlar det även om att minska beroendet av fossila råvaror. En hållbar värld händer inte bara. Vi skapar den, säger Kalle Saarimaa.  

Läs mer om carbon2x 

Läs mer om vårt arbete för en hållbar omställning 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum Recycling & Waste och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?