Ny mätning: Folket dömer ut Januaripartiernas jobbpolitik

Januaripartiernas arbetsmarknadspolitik får underbetyg av svenska folket. Långtidsarbetslöshet, en stormig reform av Arbetsförmedlingen och valhänt hantering av arbetskraftsinvandringen naggar de fyra partiernas förtroende i jobbfrågan.

Isabella Lövin (MP), Stefan Löfven (S), Nyamko Sabuni (L) och Annie Lööf (C).
Isabella Lövin (MP), Stefan Löfven (S), Nyamko Sabuni (L) och Annie Lööf (C).Foto:Pontus Lundahl/TT; Johan Nilsson/TT; Jonas Eng; Amanda Lindgren

 

Konjunkturen viker och arbetslösheten kommer att öka, så lyder domen för den svenska ekonomin i närtid.

Samtidigt som järtecknen hopar sig ger svenska folket tummen ner till Januaripartiernas arbetsmarknadspolitik.

I Stockholms Handelskammares/Novus undersökning, där drygt 2000 hushåll runt om i landet deltagit, svarar 30 procent att de har mycket lågt förtroende för hur Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna hanterar politikområdet jobb och sysselsättning.

 

”Vi har problem med en arbetslöshet som är hög och ökar, i det kan vi se att många är långtidsarbetslösa. Man har pratat mycket om att man ska lösa problemet men det har inte hänt. Det kan vara en del i de väldigt svaga förtroendetalen”, säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare.

I Handelskammarens undersökning svarar 32 procent att de har mycket lågt förtroende för att Januaripartierna ska lösa långtidsarbetslösheten.

På Socialdemokraternas partikongress 2013 lovade Stefan Löfven lägst arbetslöshet i EU inom sex år, ett mål som är långt ifrån att förverkligas. I november 2019 hamnade Sverige på 23:e plats av EU:s 28 länder.

På frågan om Sverige är på väg rätt eller fel väg när det handlar om hur lätt det är att få ett arbete, får makthavarna ett medelbetyg.

Framgent ser det också påvert ut för Sveriges del. 

Så sent som i slutet av förra veckan kom finansminister Magdalena Andersson med sin senaste prognos om det ekonomiska läget för Sverige den närmsta tiden.

BNP-tillväxten skrevs ned både för 2020 och 2021, jämfört med den lite mer positiva prognosen i höstas. I år landar tillväxten på 1,1 procent, jämfört med 1,4 procent i tidigare prognos.

Samtidigt ökar arbetslösheten till 7 procent i år, jämfört med 6,4 procent enligt tidigare beräkningar. Samma siffror gäller för 2021.

”Det är viktigt att man satsar mycket på att få igång de ekonomiska hjulen. Inom arbetsmarknadspolitiken bör man satsa på beprövade arbetspolitiska åtgärder. I budgetpropositionen la man ungefär 400 miljoner kronor på så kallade extratjänster, det är en insats som tidigare inte gett några betydande effekter”, säger Stefan Westerberg.

Januaripartiernas hantering av Arbetsförmedlingen, som slutade i att reformen skjuts upp och görs om, tycks ha naggat på förtroendet från svenska folket.

I Handelskammarens mätning svarar 41 procent att de har mycket lågt förtroende för hur de fyra partierna hanterar reformen. Endast 2 procent har mycket högt förtroende för hur S, MP, C och L hanterat AF-reformen.

”Reformeringen av arbetsförmedlingen är ett av de stora flaggskeppen i Januariöverenskommelsen, att man då misslyckas kan kopplas till en misstro där man ifrågasätter regeringsdugligheten.”

Januaripartiernas hantering av kompetensutvisningar, där man inte lyckats dra igång en utlovad utredning om ett speciellt visum för personer med spetskompetens, lämnar också mycket kvar att önska.

Frågan har tagits som gisslan för att debattera arbetskraftsinvandringen i stort, där de fyra partierna inte är överens och där svaren och resultaten alltså dröjer.

”I dag har vi ett regelverk som är komplicerat och snårigt. I Januariöverenskommelsen finns det en punkt som säger att vi ska ha talangvisum, dessvärre har vi inte sett någon aktivitet kring det. Det är ett problem att det inte händer något på det området”, säger Stefan Westerberg.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?