1515
Annons

Ny kartläggning: Brutal nota för dåliga chefer

Usla ledare kostar svenska bolag miljarder. Mardrömscheferna kan nämligen ställa till med stora lönsamhetstapp, enligt en studie som har undersökt effekterna av bristande ledarskap. 

Sofie Johansson är analys- och produktchef på företaget Brilliant Future, en del av HR-koncernen Wise Group.
Sofie Johansson är analys- och produktchef på företaget Brilliant Future, en del av HR-koncernen Wise Group.Foto:Brilliant Future

Vissa tycker säkert att "feedbackkultur" och "tydliga mål" har tuggats till leda. Men om man inte gjort det förr, finns nu all anledning att vakna och agera. 

En ny undersökning från analys- och organisationsutvecklingsföretaget Brilliant Future visar att chefer med undermåliga ledaregenskaper sänker lönsamheten till bottennivåer. 

Sammantaget har 31.000 respondenter på 87 svenska företag betygsatt sina chefer på en rad olika områden. Utvärderingen av ledarskapet har sedan analyserats tillsammans med bolagens lönsamhet. Resultatet visar på väldiga skillnader beroende på hur personalen bedömer företagets ledarskap.  

Företag med ett högt ledarskapsindex (ett mått på chefers förmåga att leda en arbetsgrupp) hade i genomsnitt en avkastning på 49 procent på eget kapital. Motsvarande för företag med lågt ledarskapsindex var 12 procent. 

"En dålig chef sänker inte ett bolag, men om ledarskapet brister generellt kan det ge förödande konsekvenser", säger Sofie Johansson, ansvarig för analys- och produktutveckling på Brilliant Future.  

Över tre fjärdedelar av cheferna får omdömet "bra" eller "utmärkt". Ett gott betyg för svenskt ledarskap, anser Sofie Johansson. Samtidigt bedöms fler än var femte chef, 22 procent, som inte tillräckligt bra.  

"Dåligt ledarskap kräver insatser och tid. Det krävs att man vågar tänka annorlunda och målsätter på exempelvis engagemang istället för den korta lönsamheten. Åtminstone under en period måste man våga bortse från sista raden", konstaterar hon. 

Två ledaregenskaper som har ett direkt samband med företagets resultat är förmågan att ge bra feedback och förmedla en tydlighet i förväntningarna. Skickliga chefer får önskvärda beteenden att fortplanta sig i organisationen, enligt Sofie Johansson. 

"Goda beteenden ska uppmärksammas direkt med konkret feedback. Till exempel: 'Vad bra att du hälsar på alla kunder som kommer in i butiken'. Generell feedback som 'du gör ett bra jobb' är svår att agera på och gör ingenting för lönsamheten." 

En slående faktor i undersökningen är också den högsta ledningens betydelse i sammanhanget. I företagen där medarbetarna klassar ledningen som "mycket bra" är snittavkastningen 65 procent. Bolagen med ledning som bedöms som "dålig" har i stället en lönsamhet strax under noll, minus 3 procent. 

"Vd och ledning sätter standard för resten av bolaget. Företag där ledningen kommunicerar bra, premierar personalen och lyckas ingjuta en stolthet tjänar mer pengar", Sofie Johansson. 

Har huvuden fått rulla i bolagen med låga betyg på ledningen?
"Ett och annat. Men att rekrytera in en ny person till ledningsgruppen och tro att det ska hända något är helt fel. Vår erfarenhet är att de flesta vill göra sitt bästa, men alla vet inte vad de behöver ändra. Det viktiga är att ta tag i problemen genom coachning och organisationsutveckling. Människor kan förändras."


Di guidar: Så funkar den nya rekonstruktionslagen

En rad förändringar väntar företag som vill göra rekonstruktion. Flexibiliteten blir större, men flera delar blir mer invecklade vilket kan missgynna småföretag, varnar Företagarna. Dessutom skärps kraven på rekonstruktörer. 

Marcus Wenner, vd och grundare av rekonstruktionsbyrån 180 grader.
Marcus Wenner, vd och grundare av rekonstruktionsbyrån 180 grader.Foto:Press/TT

Från den 1 augusti förändras villkoren ganska radikalt för bolag som vill göra rekonstruktion. Den nya rekonstruktionslagen, som riksdagen inom kort väntas rösta igenom, kommer med en rad nyheter som både påverkar branschen i stort och företagen som rekonstrueras. 

Här är huvuddragen i lagstiftningen: 

Den nya lagen om företagsrekonstruktion är en anpassning till EU:s rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Undantaget är ett krav som tillkommit i den svenska utredningen: Från och med augusti ställs hårdare kompetenskrav på rekonstruktören. 

Utgångspunkten är att rekonstruktören ska ha borgenärernas förtroende och även uppfylla de krav som ställs på konkursförvaltare.

”Det är lite av 'Lex Plana'. Plana har nog påverkat det nya lagkravet på rekonstruktörer. De har varit besvärande för oss andra på marknaden”, kommenterar Marcus Wenner, grundare och vd för rekonstruktionsbyrån 180 Grader, och syftar på rekonstruktören Plana som gick i konkurs i februari och som av flera konkursbon upprepat anklagats för att köra sina kunder som skulle räddas i botten

Initialt verkade det som om kravet på att rekonstruktören också är konkursförvaltare skulle bli striktare. I regeringens proposition öppnar man nu upp för rekonstruktörer som bedöms ha motsvarande erfarenheter. 

”Utan undantag hade det varit svårt att skapa nya rekonstruktörer på marknaden, framför allt med andra kompetenser än att förvalta konkursbon. Nu blir det en form av hybridlösning, där man ändå ställer samma kunskaps- och utbildningskrav”, säger han vidare. 

Framöver kommer det troligtvis att krävas mer förarbete innan ansökan skickas till tingsrätten. Bland annat ska man tydligare kunna motivera att det finns livskraft kvar i företaget och att rekonstruktion är rätt väg för att lösa bolagets problem. 

”Å ena sidan höjer man kraven, vilket kan bli kontraproduktivt när själva syftet med direktivet bakom lagen är att ge fler företag en andra chans genom rekonstruktion. Å andra sidan är det bra att det ställs krav på förarbetet inför en rekonstruktionsprocess”, säger Marcus Wenner och fortsätter: 

”Det borde ge färre överraskningsmoment efter att ansökan skickats in, vilket i sin tur borde leda till fler lyckade rekonstruktioner bland dem som faktiskt kommer igång.”

Patrick Krassén, närings- och skattepolitisk expert på Företagarna, är dock kritisk till att man gör ansökningsprocessen krångligare, och därmed dyrare. 

”Man kan med gott fog säga att det blir svårare och mer otillgängligt för mindre företag att bli godkända för rekonstruktion. Kanske får man upp andelen lyckade rekonstruktioner, men det sker till priset av att färre ansökningar beviljas”, konstaterar han. 

Kravet på att snabbt lämna besked på en rekonstruktionsansökan finns visserligen kvar, men innan tingsrätten ger grönt ljus ska domstolen ha bedömt företagets livskraft som alltså även ska motiveras i ansökan. 

”Vi kommer troligen att få se fler ansökningar som inte beviljas, men det ligger på rekonstruktörerna att vägleda så att ansökningarna blir bättre”, betonar Marcus Wenner. 

Hur lätt är det att snabbt bedöma om ett företag är livskraftigt?
”Antagligen kommer hanteringen av rekonstruktioner att koncentreras till ett färre antal tingsrätter än i dag. Det kan också utvecklas lokala tingsrättspraxis, där en domstol bestämmer hur den bedömer ansökningarna.”

Ytterligare en förändring är att det skydd mot att försättas i konkurs som en rekonstruktion ger kickar in redan när ansökan lämnas, i stället för vid tingsrättens beslut. 

”Det kan låta som en petitess men gör stor skillnad och är en korrigering som efterfrågats”, säger Marcus Wenner.

Ackordet, det vill säga nedskrivning av företagets skulder som borgenärerna röstar om får en ny kostym och ett nytt epitet: planförhandling. 

I dagsläget kan tingsrätten enbart besluta om nedskrivning av skulderna efter röstningen. Den nya lagen kommer med fler möjliga lösningar. En borgenär kan till exempel växla in sitt krav mot aktier i bolaget via så kallad ”dept equity swap”. 

”Det har även tidigare kunnat göras, men då som enskilda lösningar. Nu kan det i vissa fall tvingas fram av tingsrätten.”

I vilka lägen kan det vara intressant för en borgenär?
”Om det är en stor fordringsägare som förlorat mycket pengar och om bolaget kommer att se bra ut efter rekonstruktionen kan det vara ett alternativ”, säger Marcus Wenner och tillägger: 

”Framför allt kan det bli aktuellt vid större rekonstruktioner. Om bolaget är noterat blir det ännu mer relevant. Är det ett litet ägarlett bolag blir det kanske udda att gå in som ägare.”

Ytterligare en förändring är att borgenärerna grupperas, beroende på vilken typ av fordringsägare de tillhör. Offentliga borgenärer, som Skatteverket, är en egen grupp. Prioriterade fordringsägare, som banker, är en annan. Oprioriterade borgenärer, som bolagets leverantörer, är ytterligare en grupp, liksom företagets ägare och närstående som aldrig grupperas med andra fordringsägare. 

Det är intresset i företaget som styr gruppindelningen, konstaterar Marcus Wenner: 

”Förenklat fungerar det så att man behöver en majoritet av grupperna med sig för att planen ska kunna fastställas. Om företaget har med sig majoriteten av dem som har intressen i bolaget kan det bli svårare för enskilda större fordringsägare att blockera ett ackord.”

Från dagens tolv månader förlängs tiden för en rekonstruktion till maximala 15 månader. Tingsrättens beslut om rekonstruktion gäller i tre månader, därefter måste en ny ansökan skickas in inför varje ny tremånadersperiod. 

Den sista möjliga perioden kan bara beviljas om domstolen beslutat om en planförhandling (i dag kallad ackordsförhandling) innan förläningen. För att få förlängt efter tolv månader måste rekonstruktören alltså ha tagit fram ett ackordsförslag som fordringsägarna kallas till röstning om. 

I utredningen av den nya lagen var det tal om ett snabbspår för mindre företag, där i princip bara planförhandlingen skulle ingå. 

”Skulle det visa sig att den nya lagen inte är kompatibel med de minsta bolagen kommer man kanske att behöva titta på den igen.”

”Det är rimligt med ett enklare förfarande för mindre bolag, eftersom det framför allt är där de nya jobben skapas. Sedan kanske man har ansett att värdet för samhället inte är lika stort om företaget bara är ett par år gammalt”, säger Marcus Wenner vidare. 

Så vad blir alternativet för unga företag?
”I praktiken finns alltid möjligheten att försätta bolaget i konkurs, starta om och köpa tillbaka inkråmet. Det blir ingen trevlig miljö i affärslivet om detta används för mycket, och varken banker eller andra kommer våga ställa ut krediter. Men det är alternativet man hänvisas till.”

Företagarna är besvikna över att eventuella konsekvenser för stora respektive små företag inte behandlas i regeringens proposition. 

”Det handlar om en ganska genomgripande förändring av reglerna, där effekten kan bli stor för mindre företag”, säger Patrick Krassén och understryker: 

”Den samlade bilden är att det är få saker i den nya lagen som gynnar småföretag i behov av rekonstruktion.”

Företagarna förespråkar att ett system för så kallad ”early warning” införs i Sverige. I Danmark har man haft det på plats sedan 2007. Den danska motsvarigheten till Tillväxtverket finansierar insatser för att söka upp och coacha småföretag som riskerar konkurs. Syftet är att vända vikande lönsamhet i bolagen och att minimera samhällets förluster vid insolvens. 

”Tyvärr gick vare sig utredningen eller regeringens förslag tillräckligt långt när det gäller att införa ett liknande system i Sverige.”

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?