ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Ny analys: De drabbas hårdast av skärpta amorteringskravet

Nu införs det skärpta amorteringskravet.

Reglerna slår hårdast mot höginkomsttagare, visar en färsk analys.

Och för den som planerar att utöka lånet på bostaden gäller det att ha koll på sin skuldkvot för att inte drabbas av krav på amorteringar.

Det nya skärpta amorteringskravet, som gäller från den 1 mars, innebär att hushåll som har skulder över 4,5 gånger bruttoinkomsten måste amortera en procent extra om året jämfört med tidigare regler. Det innebär tre procent i årlig amortering fram till dess att lånet kommer under 70 procent av bostadens värde.

Men kravet gäller bara på nya lån, så den som inte ska ta några nya lån berörs inte av regelskärpningen.

”Det är en myt att det främst är yngre hushåll som stoppas av det nya skärpta amorteringskravet, där lån över 4,5 gånger årsinkomsten åker på extra amortering. Det är snarare hushåll med höga inkomster i storstäderna som berörs mest”, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.

Hans analys bygger på att få unga hushåll har så höga inkomster att de får ta stora lån. Bara 6 procent av alla mellan 20 och 30 år tjänar över 35.000 kronor i månaden eller mer.

”För ensamhushåll med inkomster upp till 35.000 kronor är det bankernas kalkyl över nödvändiga levnadsomkostnader som eventuellt sätter stopp för ett bolån”, säger Arturo Arques.

Vid högre inkomster klarar hushållen ofta det första hindret, kalkylen över hur mycket som man måste ha kvar att leva på varje månad. Men i storstäderna med höga bostadspriser kommer nu de nya skuldkvotsreglerna att sätta käppar i hjulet för en del bostadsköpare.

Arturo Arques pekar på att trots att bostadspriserna har stigit under mer än ett decennium är hushållens bostadskostnader lägre i förhållande till den disponibla inkomsten nu jämfört med för tio år sedan. Förklaringen är de allt lägre räntorna.

Det gör i stället att räntekänsligheten ökar. En ränteuppgång på två procentenheter innebär ökade ränteutgifter med 125 procent.

Arturo Arques anser att man bör se de svenska kreditåtstramande reglerna i ett europeiskt perspektiv.

”Det är ingenting konstigt med de svenska amorteringsreglerna. I stora delar av Europa förekommer olika typer av krav på amortering”, säger han.

Här är några exempel:

I Norge ska lån som överstiger 60 procent i belåningsgrad amorteras med 2,5 procent om året. Ett skuldkvotstak på fem gånger årsinkomsten finns. Kontantinsatsen är på minst 15 procent.

I Danmark ska lånen betalas tillbaka på 30 år, kontantinsatsen är satt till 5 procent.

Finland kräver 5 procent i kontantinsats och normalt ska lånet amorteras på 25 år.

I Tyskland och Italien gäller krav på 20 procent i kontantinsats som amortering av hela lånet på 20-30 år.

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies