Nu skrotas brottslingarnas favoritsedel

500-eurosedeln tackar för sig. Europeiska centralbanken är i slutet av utfasningen av sedeln som nog få kommer sakna. Men i Tyskland har slopandet väckt debatt.

Foto:ANDY W0NG

Planen att fasa ut eurosedeln med den högsta valören har inte lett till några kraftiga reaktioner i Europa – förutom i Tyskland där många befarar att det är början på slutet för kontanter.

Från och med söndag kommer 17 av 19 centralbanker i eurozonen sluta utfärda den lilafärgade sedeln. I Tyskland och Österrike håller man däremot fast vid sedeln fram till den 26 april. Anledningen uppges vara att få en smidigare övergång, enligt Europeiska centralbanken (ECB).

ECB bestämde 2016 att man skulle sluta ge ut 500-eurosedlar. En av anledningarna var oron för att sedeln kan underlätta för olaglig verksamhet efter att man kunnat koppla användningen till bland annat penningtvätt och skatteflykt.

Sedelns valör har gjort den till ett effektivt sätt att olagligt transportera stora summor pengar. En miljon euro (motsvarande drygt 10 miljoner kronor) väger endast 2,2 kilo och kan därför lätt få plats i en liten väska.

En av de starkaste motståndarna till skrotandet är tyska centralbankens chef Jens Weidmann, som menar på att avskaffandet inte kommer att bidra till bekämpning av kriminalitet, men att det däremot kan skada förtroendet för valutan.

När euron infördes var Tyskland väldigt förtjusta i att ha en 500-eurosedel som den närmaste motsvarigheten till deras sedel för 1 000 D-mark, landets tidigare valuta. Men trots det används sedeln inte mer i Tyskland än i andra länder.

Den som har 500-sedlar hemma eller i plånboken behöver dock inte rusa till närmaste affär för att bli av med dem. Sedlarna som finns kommer fortsatt att vara lagliga betalningsmedel.

"De kan fortsätta spenderas eller sparas, och de kommer att behålla sitt värde", säger Eva Taylor, talesperson för ECB.

500-eurosedeln utgjorde 2,3 procent av alla eurosedlar som var i rörelse förra månaden.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?