1515
Annons

Nu öppnas kranarna – investeringarna tillbaka efter raset

De stora digitaliseringskliven som togs under pandemiåret 2020 betydde inte ökade it-investeringar, tvärtom minskade de med 3 procent. Men i år väntas en stark återhämtning.

De svenska it-investeringarna minskade i fjol med 3 procent enligt analysföretaget Radar Ecosystem Specialists.

”Det område som tog mest stryk var konsulttjänster som tappade 9,2 procent under 2020”, förklarar Hans Werner, Radar Ecosystem Specialists vd.

”I år väntar vi oss att konsulttjänster återhämtar sig och växer med 7,4 procent, så allt som gick förlorat kommer inte tillbaka.”

Under 2021 är Radar Ecosystem Specialists prognos att de totala it-investeringarna i Sverige återhämtar sig och ökar med 3,9 procent. Även för 2022 och 2023 ser Radar en fortsatt stark utveckling för it-marknaden med en tillväxt på mellan 3 och 4 procent.

Pandemin fick it-investeringarna globalt att minska med 3,9 procent 2020, enligt analysföretaget Gartner, alltså något mer än den svenska marknaden. I år spår samma analysföretag en ökning med 6,2 procent, bra mycket mer än den svenska marknaden, och mest växer investeringarna i mjukvara.

För svensk del ser Hans Werner och Radar ett antal investeringsområden som väntas sticka ut den närmaste tiden.

”Vi har gjort stora kliv i den personliga digitaliseringen som gett en efterfrågedynamik under 2020 som trots allt gav ett positivt flöde för många leverantörer. Det som vi har kvar att göra är nu att se till att processer fungerar när vi separerar människor och data från varandra. Det är ett kommande investeringsområde, ‘den kontaktlösa ekonomin’.”

Ett annat förväntat tillväxtområde är cybersäkerhet.

”Det är det negativa och mottrenden här, när människor sitter mer hemma och jobbar så kopplas också ofta all hemelektronik upp runt företagsnätverken. Vi lägger i Sverige ungefär 10 miljarder kronor årligen på säkerhetsrelaterade investeringar, men it-säkerhet kostar verksamheterna betydligt mycket mer så vi gör fortfarande ett för dåligt säkerhetsarbete. I takt med att vi påskyndar digitaliseringen måste vi också påskynda säkerhetsarbetet.”

Det senaste året har visat på de globala leverantörskedjornas sårbarhet och gett omfattande störningar vilket kommer att leda till att en del verksamhet plockas hem till Sverige och därmed även gynna den inhemska IT-industrin. 

Hans Werner, Radar Ecosystem Specialists vd.
Hans Werner, Radar Ecosystem Specialists vd.

”Det är en motrörelse till den globalisering vi haft och som inneburit att vi flyttat en hel del it-verksamhet till Indien och andra marknader. Nu ser vi att lokala och regionala bolag får en starkare efterfrågesituation eftersom många företag vill komplettera sin supply chain på it-sidan”, enligt Hans Werner.

En annan trend är viljan hos företagen att bygga motståndskraft mot snabba, oförutsedda händelser som pandemin.

”Då kommer bolagen att premiera korta i stället för långa avtal och rörliga istället för fasta affärsmodeller vilket innebär att man än snabbare kommer att röra sig mot molntjänster.”

På samma sätt beräknas nationella aktörer gynnas av förväntad lagstiftning på EU-nivå i syfte att förhindra den allt större dominansen från de amerikanska it-jättarna.

”Vi kommer att få en besvärlig situation där stormaktsfajten flyttar in på teknikområdet på ett rätt påtagligt sätt. Det kommer byggas tekniska allianser, inte bara försvarsallianser. Jag tror att vi också kommer att få se ett EU-alternativ, en motsvarighet till flygets Airbus inom teknikområdet för att försörja behoven inom Europa inom viss typ av centraliserad och storskalig datahantering”, säger Hans Werner.

Det finns också orosmoln som kan förmörka it-himlen under 2021 och i värsta fall längre än så. Begränsningar i den svenska elförsörjningen kan bli hämmande för de fortsatta satsningarna på digitalisering och automatisering, kompetensbristen likaså.

”Förutom hela pandemihanteringen är dilemmat just nu också framför allt en global brist på halvledare och chip som redan drabbat fordonsindustrin och som börjar spridas till annan högteknologisk industri”, konstaterar Hans Werner.

Flera partier förtegna om sina aktieinnehav – S avslöjar allt

Socialdemokraterna har en fäbless för mindre fastighetsbolag. Det framkommer i partiets innehavslista som Di fått ta del av. Flera andra riksdagspartier väljer däremot att hemlighålla sina placeringar och investeringspolicys.   

Riksdagsledamöterna behöver redovisa sina aktieinnehav. Men partierna har inga liknande krav på sig.
Riksdagsledamöterna behöver redovisa sina aktieinnehav. Men partierna har inga liknande krav på sig.Foto:Evelina Carborn/Cornelia Jönsson/Jack Mikrut

Av de åtta riksdagspartierna är det enbart Liberalerna och Socialdemokraterna som väljer att vara transparenta med sina aktie- och fondinnehav. Bland de andra partierna svarar Vänsterpartiet att det inte finns några värdepapperstillgångar. Moderaterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Centern medger någon form av aktie- eller fondinnehav utan att specificera var placeringarna gjorts medan Kristdemokraterna säger sig enbart ha ”lågriskplaceringar i räntebärande värdepapper”. 

Michael Arthursson, Centerns partisekreterare och styrelsemedlem i partiets förvaltningsbolag Randello Invest, upplever inga problem med att särskilja politiken från kapitalförvaltningen. 

”Vi har jobbat hårt för att minimera risken för intressekonflikter genom att ha armlängdsavstånd på flera sätt. Vi har ett separat bolag med en särskild styrelse samt ett förvaltningsråd som fattar beslut om alla investeringar. Där sitter ingen som är inblandad i partiverksamheten”, säger han.

Riksdagsledamöter behöver uppge sina innehav, borde inte partierna göra detsamma?
”Man kan alltid fråga sig varför inte den ena ska göra det den andra gör. Under den tiden vi haft förvaltningen har vi inte upplevt några problem med sättet vi hanterar våra tillgångar. Och vi ser ingen anledning att ändra på det”, säger Michael Arthursson.

Medan det finns krav på att partierna ska redovisa sina intäkter behöver de inte redovisa utgifter, tillgångar eller skulder. Något som kritiserades av den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE efter riksdagsvalet 2018. 

”Möjligheterna för allmänheten att granska den politiska finansieringen är därmed begränsad och inte i linje med god praxis och rekommendationerna från Europarådets antikorruptionsgrupp”, stod det i organisationens rapport.

Statsvetaren Ann-Kristin Kölln menar också att den stora mängden statliga bidrag som partierna får borde rättfärdiga mer insyn. 

”Om partierna inte är transparenta i den här frågan får befolkningen inte veta hur deras skattepengar egentligen används. De statliga bidragen står för ungefär två tredjedelar av partiernas intäkter, så ett offentliggörande av hur de investerar minskar risken för missbruk av skattepengar”, säger hon. 

Andra argument för mer transparens är att det minimerar risken för att minska potentiella intressekonflikter samt att väljarna får information om olika anknytningar, enligt Ann-Kristin Kölln.

”Om ett parti till exempel äger aktier i Gazprom eller Shell kan det skapas ett intresse att just de företagen ska prestera bra. Det vill nog väljarna veta om”, säger hon.  

Bland partierna som varit öppna med sina placeringar redogör Liberalerna att de har 2,75 miljoner kronor i fonden SEB PB Aktiv 50 samt olika obligationsfonder tillhörande samma bank.  

Enligt en innehavsförteckning från Socialdemokraterna uppgår marknadsvärdet på deras finansiella tillgångar till ungefär 620 miljoner kronor 30 juni. Jämfört med ett halvår innan, då tillgångarna värderades till 690 Mkr enligt årsredovisningen för 2021, har det varit ett tapp på ungefär 11 procent under året. Det innebär att partiet klarat sig bättre än det breda börsindexet OMXSPI som var ned runt 30 procent sex månader in på 2022. 

Regeringspartiets aktieinnehav, som värderas till 250 Mkr, består av flera svenska storbolag som Investor, H&M och Volvo. På listan finns även flera mindre fastighetsaktörer som First North-noterade Solnaberg Property samt Spotlightnoterade Mälaråsen och Backaheden. 

Förutom aktieinnehavet har partiet obligationer till ett värde av 209 Mkr och ett fondinnehav som värderas till 158 Mkr. Enligt partifondens hållbarhetspolicy ska investeringarna göras med hänsyn till mänskliga rättigheter, miljö och klimat, sociala och andra etiska frågor. 

”Det är viktigt att de placeringar som görs också överensstämmer med partiets värdegrund avseende hållbarhetsfrågor i dess vida bemärkelse”, står det i samma dokument.

Moderaterna och Sverigedemokraterna väljer att inte offentliggöra sina investeringspolicyn.

”Ingen av de av partistyrelsen antagna policydokument eller arbetsordningar är allmänna och lämnas därmed inte ut. De är däremot givetvis tillgängliga internt för transparens och granskas av partiets revisorer”, motiverar SD:s pressavdelning.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera