Annons

Nu kan Linköpingsborna åka förarlöst i Vallastaden

I slutet av september invigde samarbetsprojektet Ride the future i Linköping en utvidgad rutt för självkörande bussar. Drivkraften är att skapa alternativ för resenärerna i en stökig miljö. ”Vi vill undersöka vad det innebär för staden, samhället och mobilitet”, säger Anna Anund, som forskar om trafiksäkerhet på VTI.

Ride the future-projektets självkörande buss som kör i Vallastaden.
Ride the future-projektets självkörande buss som kör i Vallastaden.Foto:Ride the future

Reza – en ordlek med resa. Så heter en av Ride the future-projektets nya eldrivna självkörande bussar. Den trafikerar en sträcka genom Vallastaden i Linköping. Den andra bussen heter Busse.

Den nya utökade sträckan på 3,7 kilometer invigdes den 17 september i år. I Vallastaden finns ett äldreboende och en skola, och det är barnen och de boende som har fått döpa bussarna.

”Vi vill sätta den här typen av lösningar i drift och se vad det innebär för förändringar för staden, samhället och mobilitet”, säger Anna Anund, forskarchef på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Ride the future är ett regionalt utvecklingsprojekt och ett samarbete mellan Akademiska Hus, Linköpings kommun, Linköpings universitet, forskningsinstitutet RISE, Linköping Science Park, Transdev Sverige, Östgötatrafiken och just VTI. Transdev är operatören som ansvarar operativt för busslinjerna.

”Vi är många olika aktörer som har gått ihop i ett konsortium och lagt in pengar”, säger Anna Anund.

Hon är med i ledningsgruppen för projektet och är till vardags ansvarig för avdelningen Människan i transportsystemet på VTI. 

”Jag är med i det här för jag tycker att det är så viktigt att vi utvecklar framtidens mobilitet så att den finns för alla”, säger Anna Anund.

Anna Anund från VTI är med i ledningsgruppen för Ride the future.
Anna Anund från VTI är med i ledningsgruppen för Ride the future.

Forskningsprojektet Ride the future startades för tre år sedan och sedan i februari 2020 har man kört med två självkörande eldrivna bussar på Linköpings universitetsområde Campus Valla. De trafikerar en sträcka på 2 kilometer och tar 10-13 passagerare. 

Bussarna som går i Vallastaden är lite mindre – den ena tar fem och den andra sex passagerare. 

De fyra bussarna kommer från franska tillverkare, två från Easymile och två från Navya.

”Vi vill ha olika leverantörer i systemet för att se vad som händer då”, säger Anna Anund.

Varje buss har en säkerhetsförare på rutten och totalt är det åtta förare som jobbar måndag-fredag klockan 8-18. Bussarna läser in vart de ska gå genom ett digitalt spår som är kopplat till en avancerad riskanalys.

”Det är inte en vanlig miljö för en förare, för de måste också kunna mjukvaran.”

Drivkraften bakom projektet är att skapa reella alternativ för resenärerna. Några av de faktorer som testas är hur infrastrukturen behöver anpassas, både när det gäller den fysiska miljön och den digitala infrastrukturen.

Nästa steg är att titta närmare på affärsmodeller och Vallastaden är ett medvetet val utifrån den aspekten. 

”Där finns en skola och ett äldreboende dit anhöriga åker. Det är en ganska stökig miljö och går det att få till ett bättre resande är det bra både för alla äldre, för barn och för plånboken.”

Målet är att människor ska ställa sina bilar och åka kollektivt, men ändå vara säkra på att de kommer fram i tid.

För att underlätta resandet utvecklas också en app för Ride the future, till vilken resenärer kan skicka information om var de står. 

”Genom att etablera en mer varaktig demonstrationsplattform hoppas vi kunna få en ökad förståelse för vad denna typ av lösning kan bidra med, och vad som behöver utvecklas vidare för att vi på sikt ska få fler att avstå bilåkande”, säger Anna Anund.

Här hittar du fler artiklar från vår rapport om självkörande fordon:

Experten: Fem hinder på vägen mot en självkörande framtid

Lägre tolerans för misstag när datorerna tar över körningen

Juristen: Inte lagstiftningen som är flaskhalsen – utan miljön runt fordonet

Här testas framtidens självkörande teknik under stort hemlighetsmakeri

Mjukvara på abonnemang – framtidsmodell för Volvo Cars

Världsunikt projekt rullar ut på väg till Ikea

Scania kör autonoma lastbilar på E4:an: ”Vi håller på att träna systemet”

”I den nya världen blir bilindustrin mer som mjukvaruindustrin”

Uppstickaren Einride miljardsatsar på Sverige – men oroas över lågt tempo

DI:s korrespondent i Kina: ”Nu är det gasen i botten med självkörande bilar”

Di Mobilitets rapport tar tempen på de svenska initiativen inom självkörande fordon

Vill du läsa fler artiklar om mobilitet? Här finns Di Mobilitets samlingssida

Innehåll från RiksbyggenAnnons

De satsade på solceller 2019 – slipper höja avgiften

Mikael Johansson är ordförande i bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38.
Mikael Johansson är ordförande i bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38.

När bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38 valde att satsa på solceller redan för tre år sedan visste de inte hur bra tajmingen skulle bli. I dag är föreningen i en sällsynt situation där den trots rådande energikris inte behöver göra några avgiftshöjningar.

– Vi är väldigt, väldigt glada och stolta, säger ordförande Mikael Johansson.

Läs mer om Riksbyggens energitjänster

Förra året monterades de sista av de 2 600 solcellspanelerna på de 16 huskroppar som utgör Rb Brf Göteborgshus 38 i Hisings Kärra i norra Göteborg. Då hade det omfattande arbetet pågått under två år och resultatet är en av landets största solcellsanläggningar i en bostadsrättsförening.

– Redan i dag ser vi att vi producerar 30 procent av den totala energiförbrukningen, helt enligt prognosen på 700 000 kWh per år. Det känns såklart oerhört bra då vi lagt mycket tid på detta projekt, säger Mikael.

”Vi slipper höja avgiften”

När satsningen röstades igenom var det ett långsiktigt tänk som låg bakom. Men då visste de inte hur het frågan skulle bli redan några få år senare. I dag är föreningen i en situation då de i perioder till och med kan sälja vidare ett överskott av el.

– Det är resurser som går in i föreningens kassa för underhåll och det i sin tur gör att vi slipper höja avgiften, åtminstone som det ser ut i dag. Det är givetvis en stor lättnad när man ser vilka utmaningar många andra bostadsrättsföreningar brottas med i rådande läge.

Mikael berättar att styrelsen under hela processen haft ett nära samarbete med Riksbyggen.

– Vi arbetade i projektgrupper och har haft turen att ha många sakkunniga i styrelsen som varit beredda att lägga mycket tid på research. Men det hade aldrig gått att genomföra ett så här stort projekt själva. Samarbetet med Riksbyggen har varit fantastiskt, säger Mikael.

Ger effekt på lång sikt

Husen är byggda under 1970-talet och var i behov av en omfattande takrenovering. Det var i samband med detta som solcellerna kom på tal. Mikael Johansson tycker – särskilt med facit i hand – att det är en självklarhet för andra bostadsrättsföreningar som är på gång med takrenoveringar att satsa på solceller.

– Jag skulle varmt rekommendera att man tittar på möjligheten och har man den så ska man slå till. För det kommer att ge effekt på lång sikt. Det handlar inte bara om ekonomin, för oss är det även en fjäder i hatten att vi känner oss delaktiga och bidrar till energibesparingar ur ett klimatperspektiv.

”Avkastning på cirka sju procent”

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Satsningar på solenergi finns till exempel med i planeringen av all nyproduktion där det är möjligt. Och när det gäller installationer i befintliga fastigheter, precis som i fallet med Brf Göteborgshus 38, så är intresset i dag större än någonsin. Även för mindre föreningar kan en investering vara gynnsam.

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sju procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken, säger Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Installera solceller i bostadsrättsföreningen? Läs mer här.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera