1515
Annons

Nu kan du boka din flygande bil – startup tar in handpenning på 5.000 dollar

Sugen på en flygande bil? Nu tar den amerikanska startupen NFT in handpenning på modellen Aska, som planeras att lyfta 2026.

Aska har vikbara vingar, en toppfart på 150 kilometer i timmen och en räckvidd på cirka 40 mil.
Aska har vikbara vingar, en toppfart på 150 kilometer i timmen och en räckvidd på cirka 40 mil.Foto:NFT

Om du tror på idéen om flygande bilar och har 5.000 dollar, drygt 42.000 kronor, liggande så är kanske Silicon Valley-baserade NFT:s erbjudande något för dig. 

Pengarna, som sätts in på ett spärrkonto och kan återbetalas i sin helhet – ger investeraren en andel av företagets aktier, tillträde till statusuppdateringsmöten och möjligheten att köpa ett av de första 1.500 exemplaren av den flygande bilen Aska som är planerad till 2026. Förutsatt att du har ytterligare 789.000 dollar, nästan 6,7 miljoner kronor, på kontot då. 

NTF öppnade på torsdagen sitt första showroom i Los Altos i Silicon Valley, Kalifornen. Med tanke på den saftiga prislappen så vänder sig företaget i första hand till de riktigt rika.

”De har redan sett allt, men det här är något nytt och de vill vara en del av det”, säger NFT:s vd Guy Kaplinsky till Cnet.

Nästa upplaga av Aska ska kosta 589.000 dollar, cirka 5 miljoner kronor, och när modellen väl kommer i massproduktion ska priset ligga på 359.000 dollar, motsvarande 3 miljoner kronor.

Aska, som presenterades 2019, kan köra på helt vanliga vägar och transportera sig till och från start- och landningsplatser. Den har vikbara vingar, en toppfart på 150 kilometer i timmen och räckvidd på cirka 40 mil (250 miles). Bilens sex propellrar drivs av sex separata batterier som laddas upp av två bensinmotorer. Aska har plats för fyra passagerare, skriver Cnet.

”Vi räknar med att flygande bilar kommer att vara lika viktiga för att omdefiniera hur och var vi bor, som den ursprungliga bilen var grunden till vårt lands motorvägs- och vägsystem”, säger Kaplinsky i ett pressmeddelande.

Bilen kan landa- och starta vertikalt, men konventionell start och landning på en bana sparar 30 procent energi som bidrar till en längre räckvidd. Tesflygningar är planerade till 2022, skriver Cnet.

I en rapport som konsultfirman Deloitte tagit fram ihop med branschorganisationen Aerospace Industries Association drar de slutsatsen att industrin för eVTOL - elektriska farkoster som kan landa och starta vertikalt – kommer att vara värd 955 miljarder kronor 2035.

Sammanlagt finns det i dag över 200 bolag som jobbar med att utveckla olika typer av eVTOL.

LÄS OCKSÅ Flygande taxi för en och självkörande poddar – här är GM:s framtidsfordon

 

Bygger infrastruktur för delad elbilsladdning: ”Folk är faktiskt ärliga”

Start up-bolaget Chargenode satsar på delad elbilsladdning. En central laddenhet kan serva många uttag.

Bilarna laddas växelvis i ett kösystem beroende på avresetid som bilägaren angett.

”Folk är faktiskt ärliga”, säger vd:n Kristian Sandahl.

Chargenode med vd Kristian Sandahl utvecklar och bygger digital infrastruktur för laddning av elbilar.
Chargenode med vd Kristian Sandahl utvecklar och bygger digital infrastruktur för laddning av elbilar.Foto:Björn Larsson Rosvall

Med ökad försäljning av laddbara bilar stiger behovet av smarta laddlösningar. 

”Många bilar står parkerade längre tid än de behöver ladda. Det behövs inte en laddbox vid varje parkeringsplats om man istället kan dela på laddningen”, säger Kristian Sandahl som fick idén efter att själv ha stått i kö vid publika laddstationer.

Bolaget bildades 2018 och laddsystemet lanserades 2020. Omsättningen har mer än fördubblats från cirka 25 Mkr till 55 Mkr i fjol. Målet i år är 110 Mkr.

”Vi siktar på att fördubbla omsättningen varje år de närmaste fyra åren och någon gång mot slutet av nästa år tror vi på lönsamhet”, säger Kristian Sandahl.

Tekniken bygger på ett centralt laddskåp som kan kopplas ihop med upp till 54 ladduttag. Varje uttag kan ge 22 kW. Mjukvara övervakar och styr via en molntjänst så att laddningen flyttas runt mellan bilarna. 

”Bilföraren scannar in en QR-kod på ladduttaget och skriver in vilken tid man planerar att åka iväg så ser systemet till att bilen är laddad då”, säger marknadsansvarige Joakim Blomquist och visar appen på sin mobiltelefon.

”Via appen sköts också all betalning så det blir enkelt både för den som äger laddplatsen och bilägaren”, fortsätter han.

Bland de första att installera Chargenodes system var Hills golfklubb i Mölndal med drygt 130 ladduttag som sitter i belysningspelare. Strax intill ligger nybyggda Hills Villastad med flera olika bostadsrättsföreningar. Där har Chargenode monterat sitt laddsystem genom en balk som ser ut som ett prydligt staket.

”Systemet kan enkelt skalas upp och passar väldigt bra för alla platser där man vanligen står parkerad några timmar som vid arbetsplatser, hotell, golfbanor, bostadsrättsföreningar och flygplatser”, säger Kristian Sandahl.

”Vår teknik gör att alla bilar laddas efter behov istället för att alla får mindre effekt när det är många som ska ladda samtidigt.” 

Med vetskapen om när bilägarna vill ha sin bil startklar kan systemet också utnyttja lägre energipriser på natten. 

Bolaget har installerat cirka 6 000 ladduttag på olika platser i Sverige och har i år även börjat sälja i Norge.

I slutet av förra året blev det klart att Stena-arvtagarnas investmentbolaget Formica Capital satsar 115 Mkr i Chargenode. 

”Utan det kapitalet hade vi inte kunnat växa så snabbt”, säger Kristian Sandahl som ihop med flera i personalen äger 81 procent medan Formica och övriga investerare äger 19 procent. 

Han tar emot i bolagets nya lokaler i Mölndal som görs i ordning för inflyttning. Ett större lager är välkommet.

”Komponentbristen är kännbar, men vi har ändå klarat det ganska bra eftersom vi använder standardkomponenter och har kunnat leta ersättningar”, säger Kristian Sandahl.

I våras köpte Chargenode laddoperatören Opigo som har en mjukvara för att hantera storskaliga laddsystem för bostadsrättsföreningar och företag. Planen är att ta fram en gemensam mjukvara och laddtjänst i år. Tillsammans räknar man med att omsätta cirka 200 Mkr i år.

Vad är den största invändningen ni får höra?
”Det är att användarna behöver göra ett moment till förutom att sätta i sladden. Långsiktigt kommer det att kunna automatiseras ännu mer med artificiell intelligens”, säger Kristian Sandahl.

Investeringen är dyrare än för vissa laddboxar på marknaden, runt 15.000-20.000 kronor plus moms per laddplats.

”Men eftersom vi har samlat alla känsliga och avancerade komponenter i en central enhet är det lättare att serva och det är mindre underhåll än vanliga laddboxar. Vårt system har längre livslängd”, säger Kristian Sandahl. 

Om många elbilar ska ladda samtidigt blir frågan om lastbalansering ännu viktigare. Strömmen ska räcka både till laddning och till fastigheten. 

”Man behöver tänka smartare kring det. Mot slutet av arbetsdagen är det kanske viktigare att ladda bilarna än att värma kontoret till exempel. Företagen kan själva bestämma hur de vill prioritera. Har man vissa yrkesgrupper som alltid måste få laddat före de andra, om de reser mycket, kan man ställa in det”, säger Kristian Sandahl.

Kan det kännas orättvist med kösystemet om någon i en bostadsrättsförening garderar och alltid vill ha laddning direkt?
”Det är ju som med en gemensam tvättstuga. Man bokar inte in den hela veckan även om man kan”, säger Kristian Sandahl.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera