Annons

Nu inleds den franska rysaren

Efter Trumpsegern väntas nästa rysare: det franska presidentvalet och en hotande frexit. 
På torsdagskvällen håller den franska högern en sista primärvalsdebatt. Bland kandidaterna som vill ta plats i Elyséepalatset finns den förre presidenten Nicolas Sarkozy.

Många tror på  Alain Juppé som Frankrikes nästa president, men först måste han bevisa att han kan tackla högerextrema Front Nationals MArine Le Pen.
Många tror på Alain Juppé som Frankrikes nästa president, men först måste han bevisa att han kan tackla högerextrema Front Nationals MArine Le Pen.

När kamerorna på public service-kanalen France 2 slås på på torsdagskvällen har sju kandidater tagit plats i studion. För tredje gången sedan 13 oktober möts de i en offentlig tv-debatt.

Klockade på minuten ska de alla försöka övertyga om varför just de ska bli högerväljarnas presidentkandidat och - som opinionsläget ser ut nu - Frankrikes näste president. 

Det är första gången högerpartiet les Républicains, som tidigare hette UMP, håller öppna primärval, där partimedlemmarna får rösta. Tidigare har en kandidat ofta framstått som mer "självklar" som presidentkandidat. 

Att primärval nu hålls är ett sätt att få stopp på den maktstrid som bröt ut 2012, då Nicolas Sarkozy förlorade presidentvalet och gjorde politisk sorti, samtidigt som ex-ministrarna François Fillon och Jean-François Copé båda utropade sig till ny partiledare. 

Sedan dess har Nicolas Sarkozy gjort politisk comeback och den temperamentsfulle 61-årigen ser sig själv som primärvalets självklare vinnare.

"Tiderna är svåra och utmaningarna enorma. För det krävs erfarenhet och energi. Jag har lärt mig av mina misstag och mina framgångar", sa han nyligen i en intervju. 

Nu sägs han vilja ta revansch för 2012 då François Hollande och socialistpartiet PS, tog makten. Sarkozys kampanj liknar till stor del den för fem år sedan, och han har bland annat utlovat sänkta skatter. 

Det finns dock flera saker som skuggar hans kandidatur. Den ena är boken "Folkets sak: den otillåtna berättelsen om Sarkozys presidentskap" som släpptes i september, där Sarkozys flörtande med extremhögern beskrivs. 

Samtidigt pågår två utredningar mot Nicolas Sarkozy. Han misstänks bland anant för att ha tagit emot illegala kampanjpengar och för korruption. 

Även kandidaten Jean-François Copé blev indragen i en av rättsprocesserna, vilket ledde till att han fick avgå som UMP:s partiordförande 2014. Nu har misstankarna mot honom avskrivits och han söker upprättelse genom primärvalskampanjen. Han har dock inte så många anhängare som han skulle önska. 

Det har däremot rivalen François Fillon, som var premiärminister under Nicolas Sarkozy, och som den senaste veckan har stigit i opinionsundersökningarna. 

Men bäst till i valundersökningarna ligger just nu Alain Juppé. I dag är 71-åringen borgmästare i Bordeaux, men han har tidigare varit Frankrikes utrikesminister 2011-2012 samt premiärminister under president Jacques Chirac på 1990-talet.

"Av de som kandidater som har presenterat sig både till höger och till vänster är Alain Juppé den som har den bästa profilen för att sätta Frankrike på rätt kurs igen", sa Jean-Louis Debré, tidigare talman i Nationalförsamlingen, nyligen till nyhetskanalen Franceinfo. 

Alain Juppé är liberal och framstår som ett lugnt och rationellt alternativ till Nicolas Sarkozy. För att differentiera sig från ex-presidenten har han redogjort hur hans kampanj finansieras. Även i frågor om invandring går de isär, när Juppé ofta talar om ett multikulturellt Frankrike.

Ekonomipolitiskt har Alain Juppé bland annat nämnt digitalisering som ett sätt att få fart på landets svaga tillväxt. Efter att ha plockat hem titeln som den mest övertygande efter den senaste tv-debatten ser läget allt svårare ut för någon av de tre återstående kandidaterna.

Bruno Le Maire försöker framstå som ett fräschare alternativ än de övriga kandidaterna. När han ville bli partiordförande 2014, hade han stort stöd bland medlemmarna, men förlorade ändå mot Sarkozy.

Nathalie Kosciusko-Morizet, är vid 43 år den yngsta kandidaten och den enda kvinnan. För två år sedan kandiderade hon om att bli Paris borgmästare, men förlorade mot Anne Hidalgo från PS. Hon var även talesperson för Nicolas Sarkozys återvalskampanj.

Den siste kandidaten är Jean Frédéric Poisson, partiordförande för Kristdemokratiska partiet, som har historiskt varit sammankopplat med UMP och därför kandiderar i samma primärval som les Républicains, men i praktiken inte har en chans att ta hem det.

Som väljarbarometrarna ser nu ligger alltså Nicolas Sarkozy och Alain Juppé, samt möjligtvis François Fillon, bäst till för att gå vidare till en andra valomgång, efter söndagens val. Men efter kritiken mot opinionsinstituten efter USA-valet väljer många undersökningsföretag försiktighetens linje. 

"Primärvalen är en speciell händelse att mäta. Valdeltagandet är svårt att uppskatta och definiera och det finns ingen historik", säger Céline Bracq, ansvarig på Institut Odoxa. 

Men med ett försvagat socialistparti som främsta motståndare ser högerkandidaten, i nuläget, ut att bli Frankrikes näste president. 

Avgörande för att få flytta in i Elyséepalatset blir dock, enligt politiska kommentatorer, att kandidaten är tillräckligt stark för att tackla den högerextrema presidentkandidaten Marine Le Pen, som enligt bedömare, har chanser att ta sig till en andra valomgång.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från SnowflakeAnnons

Snowflake samlar och delar tillförlitlig Covid19-data

Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.
Snowflake samlar data på ett och samma ställe för värdefull analys.

Coronapandemin har visat att vi behöver ta del av information på rätt sätt – från pålitliga källor, strukturerat och uppdaterat i realtid. Snowflake tar fasta på detta och samlar tillförlitlig data på sin Cloud Data Platform.

I Snowflakes Data Cloud Platform kan användaren skapa en ”single source of truth” med realtidsdata som samlats in från källor som WHO och John Hopkins-universitet. Data över antalet smittade i världen sammanställs på Snowflake Data Marketplace. Plattformen kan hjälpa företag och organisationer att fatta välgrundade beslut och bli mer datadrivna. 

– Datan är redan förberedd för analys när den ligger på vår plattform vilket gör informationen lätt att hantera. Den är även enkel att kombinera med sin egen data för att skapa en bättre bild över sin verksamhet, säger Sam Bäcknäs, Senior Sales Engineer på Snowflake i Sverige. 

Kombinerar datakällor för värdefull analys

Data över antalet smittade kombineras med data om befolkningstäthet och även geolokalisering. För globala bolag kan denna information vara avgörande vid planering kring när kontor och butiker på olika platser i världen ska öppna igen, eller för att förutse hur försäljningen kommer att påverkas i olika länder och regioner. Enligt Sam Bäcknäs är det just kombinationen av datakällor som möjliggör intressanta och värdefulla analyser. 

EXTERN LÄNK: Få tillgång till Covid19-data genom Snowflake Data Marketplace  

– Genom att binda ihop data på Snowflake Data Marketplace över antalet smittade med exempelvis befolkningstäthet och väderinformation kan man göra prediktioner om hur smittspridningen kommer utvecklas och var man borde satsa mer på förebyggande arbete, säger han och fortsätter:

– Jag ser även stor potential för ”data sharing” mellan olika sjukhus i Stockholmsregionen som exempel. Då skulle personalen kunna få information om lediga intensivvårdsplatser i realtid i en dashboard istället för genom telefonsamtal mellan sjukhusen. Detta är lättare att överblicka och innebär mindre belastning för personalen. 

EXTERN LÄNK: Nyfiken på Data Sharing? Läs mer här 

Molnlösning innebär många fördelar

Sam Bäcknäs menar att många företag och organisationer i dag sitter på värdefull data som kan kombineras och visualiseras för viktiga insikter om den egna verksamheten, och som de även kan sälja vidare. Genom att samla all data på Snowflakes plattform kan kunden dra nytta av alla fördelar med den skalbarhet och administrativa enkelhet som en molnlösning erbjuder. 

Fakta Snowflake
Snowflake är en helt molnbaserad data-plattform som finns på Azure, AWS och GCP och är skapad för framtidens datahantering. Produkten fungerar som ”software as a service” och möjliggör att kunder samlar sin värdefulla data på ett och samma ställe. Genom Snowflake Data Marketplace ges också möjligheten att sälja egna dataset som kan vara av intresse för andra bolag.
Läs mer på www.snowflake.com  

 

Mer från Snowflake

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Snowflake och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?