1515
Annons

Nu frigörs 155 miljarder kronor – största vinnarna på budfesten

I och med uppköpsbuden på Veoneer, Sobi och Ica-gruppen frigörs 155 miljarder kronor. Troligen kommer en stor del att leta sig in på Stockholmsbörsen igen.

”Det kan bli en stark avslutning på året”, säger en tung förvaltare. 

Här är ägarna som cashar in mest på budfesten.

Leif Johansson, ordförande för Astra Zeneca, Christer Gardell, grundare för Cevian Capital, och Jacob Wallenberg, ordförande för Investor
Leif Johansson, ordförande för Astra Zeneca, Christer Gardell, grundare för Cevian Capital, och Jacob Wallenberg, ordförande för InvestorFoto:Jack Mikrut/Amanda Lindgren

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från FortumAnnons

Vattenkraftens förmåga till lagring och flexibilitet avgörande för klimatmålen

Under 2021 stod vattenkraften för drygt 40 procent av Sveriges totala elproduktion, fast det är just dess förmåga till storskalig lagring och flexibilitet som står i fokus för både politik och företag när vattenkraftens roll i det framtida kraftsystemet lyfts fram av både politik och bransch. Så då kan väl samhället räkna med vattenkraften i framtiden, eller?

Vattenkraften har tillsammans med dagens kärnkraft viktiga men delvis olika egenskaper som alla behövs i elsystemet. I takt med att samhället bygger ut vindkraften behöver förmågan att möta variationer i den väderberoende produktionen hänga med. I praktiken innebär det att mängden planerbar och reglerbar produktion måste öka i motsvarande takt, menar Anton Steen, ansvarig för samhällskontakter på Fortum.

– Konsekvenserna när systemet haltar är högre och mer volatila priser samt ökad risk för effektbrist. Det ser vi redan idag i södra Sverige där stora volymer planerbar kraft lagts ned det senaste decenniet. 

Oklara konsekvenser

Enligt regeringen ska vattenkraftens potential för lagring och flexibilitet tas tillvara och i energiöverenskommelsen från 2016 var målet också att värna vattenkraften. När de drygt 2 000 svenska vattenkraftverken nu ska få nya miljötillstånd verkar utvecklingen istället gå åt andra hållet, anser Anton. 

– I grunden är det väldigt positivt att vattenkraften i ett samlat grepp prövas mot dagens krav och ges moderna tillstånd. Men den politiska avvägningen mellan miljönytta och elproduktion som skett verkar helt enkelt inte följa med i arbetet med de faktiska tillståndsprövningarna. Att bara fyra procent av de dryga 1 300 vattendrag som hittills klassats undantagits och därmed lämnar till miljödomstolen att i varje enskilt fall göra den avvägningen är ett tydligt exempel på detta. 

Han betonar att konsekvenserna av de åtgärdsplaner och normer som vattenmyndigheterna tagit fram fortfarande är oklara utifrån ett energisystemperspektiv trots att prövningarna redan börjat. 

– Risken är alltså uppenbar att både vattenkraftens produktion och reglerförmåga blir mycket mindre än vad politiken räknar med. Det kommer påverka möjligheterna att nå målet om netto noll utsläpp till 2045 och omställningsförmågan inom industrin och transportsektorn. Det är därför nödvändigt att stoppa arbetet med nya miljötillstånd för att säkerställa att mål och tillståndsprocesser hänger ihop. 

Stor outnyttjad potential

Att bygga ny vattenkraft, och modernisera den befintliga för att göra den mer flexibel är i dagsläget både kontroversiellt och osannolikt då processen med att förse vattenkraften med moderna miljötillstånd styr mot lägre produktion och minskad reglerbarhet. Men vattenkraften kan utvecklas, säger Anton, för även om det finns utmaningar är det inte någon självklar motsättning mellan effektivt utnyttjande av vattenkraft och miljö i form av biologisk mångfald. 

– Det finns även en stor outnyttjad potential i de älvar som redan har vattenkraftverk, men att realisera den kräver ett annat sätt att se på vattenkraften. Redan för ett antal år sedan lät vi analysera den potentialen och i de kraftproducerade älvarna finns det 3 400 MW effekt vi idag inte tar tillvara, men som regeringen refererar till i sin elektrifieringsstrategi. Har vi råd att avstå från att realisera åtminstone delar av den här potentialen?

Läs mer hos Fortum

Mer från Fortum

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fortum och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?