1515

Notan för LKAB:s koldioxidfria järn kan landa på 400 miljarder: ”Helt säkra på tekniken”

Statliga gruvjätten LKAB ska investera mellan 150 och 400 miljarder kronor för att ställa om till en fossilfri produktion. Men osäkerhet vad gäller både den tekniska utvecklingen och miljötillstånd hotar omställningen.

”Vätgas kommer att vara nyckeln, men har hittills till stor del varit hemmaarbeten. Det är också därför vi är vaga med hur mycket det här kommer att kosta”, säger LKAB:s vd Jan Moström.

LKAB:s vd Jan Moström.
LKAB:s vd Jan Moström.Foto:Amanda Lindgren

Det statliga svenska gruvbolaget LKAB ska för investera 10-20 miljarder kronor årligen i upp till 20 år för att göra hela sin produktionskedja koldioxidfri till 2045. 

Totalt motsvarar det investeringar på uppemot 400 miljarder kronor där uppskattningsvis en fjärdedel kommer att gå till att ställa om befintlig gruvverksamhet, medan den allra största kostnaden rör utveckling av ny teknik inom förädling.

”Den här strategin innebär den största omställningen i LKAB:s 130-åriga historia. Det kan förmodligen bli den största industriinvesteringen hittills”, säger LKAB:s vd Jan Moström till Di.

För att omställningen ska lyckas är tekniken för framställan av fossilfritt stål som utvecklas inom LKAB:s samriskbolag med SSAB och Vattenfall – Hybrit – central. Genom direktreduktion av järnmalm med hjälp av vätgas till så kallad järnsvamp elimineras kolet i förädlingsprocessen och ger en koldioxidfri slutprodukt.

”Vi är helt säkra på tekniken, men den stora utmaningen är att bygga en anläggning som ska vara konkurrenskraftig och lönsam under 20-30 års tid. Vi kanske skyndar lite långsamt, men vårt absoluta fokus är att göra transformeringen lönsam”, säger Jan Moström.

Tekniken är samtidigt ny och utvecklingen på många håll i sin vagga. Ska processen industrialiseras behövs enorma mängder vätgas, vilket skulle kräva en tredjedel av Sveriges elproduktion i dag.

”Vätgas kommer att vara nyckeln. Det här teknikområdet har hittills till stor del varit hemmaarbeten, men är nu under stark omvandling. Vilka framsteg som görs på det området kommer att ha enorm påverkan vad gäller investeringar men även driftkostnad och effektivitet. Det är också därför vi är vaga med hur mycket det här kommer att kosta”, säger Jan Moström.

Är LKAB:s strategi framgångsrik försvinner motsvarande två tredjedelar av Sveriges totala koldioxidutsläpp, samtidigt som bolagets omsättning ska fördubblas genom effektivisering och förväntad högre premie på slutprodukten.

”Vi kommer att ompositionera oss helt på marknaden genom att vi höjer förädlingsgraden och dessutom levererar en helt fossilfri produkt. Det säger sig självt att det här skapar stort värde för oss och våra kunder”, säger Jan Moström.

LKAB presenterar nu en stegvis omställningsplan som löper fram till 2045 med den första produktionen av fossilfri järnsvamp 2027 – då koldioxidutsläppen ska ha minskat med 1 procent. 2029 ska utsläppen sänkas med 11 procent och 2033 med 20 procent. Omställningen förväntas skapa 3.000 nya jobb om året under investeringsfasen.

Hur ska omställningen finansieras?
”Det är två områden som ska säkerställa det här. Den ena är givetvis att vi har en i grund och botten effektiv produktion, att vi faktiskt kan höja lönsamheten på den verksamhet vi har i dag. Den andra biten blir en kombination av lån och att vi successivt ska höja omsättningen på de produkter vi levererar”, säger Jan Moström.

Kommer miljardutdelningarna till staten därmed att utebli?
”Att genomföra en så här omfattande investeringsplan kommer så klart att påverka balansräkningen en hel del. Det förutsätter att ägaren har förtroende för oss att vi får använda pengarna till investeringar istället för utdelning”.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) ser i dagläget däremot inte att LKAB:s omställning hotar statens intäkter.

”LKAB är ett välskött bolag som går bra trots den ekonomi vi är i. Vi för en kontinuerlig dialog med bolaget, men i dagsläget ser jag framför mig att de ska kunna göra den här typen av investering och samtidigt ha en avkastning ”, säger han till Di.

Ytterligare en risk för LKAB:s omställning är den omdiskuterade frågan kring utdragna tillståndsprocesser som under flera år satt verksamheter med miljöpåverkan på prov. Di har tidigare rapporterat om Bolidens tillståndsprocess för koppartillgången Laver som pågått i flera år, liksom Beowulfs järnmalmsprojekt i Kallak. 

”Det är den enskilt största risken. Utifrån de tillståndsprocesser vi har i dag och historiskt så kommer de här förändringarna vara svåra – om inte omöjliga – att genomföra”, säger Jan Moström.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?