Notan för LKAB:s koldioxidfria järn kan landa på 400 miljarder: ”Helt säkra på tekniken”

Statliga gruvjätten LKAB ska investera mellan 150 och 400 miljarder kronor för att ställa om till en fossilfri produktion. Men osäkerhet vad gäller både den tekniska utvecklingen och miljötillstånd hotar omställningen.

”Vätgas kommer att vara nyckeln, men har hittills till stor del varit hemmaarbeten. Det är också därför vi är vaga med hur mycket det här kommer att kosta”, säger LKAB:s vd Jan Moström.

LKAB:s vd Jan Moström.
LKAB:s vd Jan Moström.Foto:Amanda Lindgren

Det statliga svenska gruvbolaget LKAB ska för investera 10-20 miljarder kronor årligen i upp till 20 år för att göra hela sin produktionskedja koldioxidfri till 2045. 

Totalt motsvarar det investeringar på uppemot 400 miljarder kronor där uppskattningsvis en fjärdedel kommer att gå till att ställa om befintlig gruvverksamhet, medan den allra största kostnaden rör utveckling av ny teknik inom förädling.

”Den här strategin innebär den största omställningen i LKAB:s 130-åriga historia. Det kan förmodligen bli den största industriinvesteringen hittills”, säger LKAB:s vd Jan Moström till Di.

För att omställningen ska lyckas är tekniken för framställan av fossilfritt stål som utvecklas inom LKAB:s samriskbolag med SSAB och Vattenfall – Hybrit – central. Genom direktreduktion av järnmalm med hjälp av vätgas till så kallad järnsvamp elimineras kolet i förädlingsprocessen och ger en koldioxidfri slutprodukt.

”Vi är helt säkra på tekniken, men den stora utmaningen är att bygga en anläggning som ska vara konkurrenskraftig och lönsam under 20-30 års tid. Vi kanske skyndar lite långsamt, men vårt absoluta fokus är att göra transformeringen lönsam”, säger Jan Moström.

Tekniken är samtidigt ny och utvecklingen på många håll i sin vagga. Ska processen industrialiseras behövs enorma mängder vätgas, vilket skulle kräva en tredjedel av Sveriges elproduktion i dag.

”Vätgas kommer att vara nyckeln. Det här teknikområdet har hittills till stor del varit hemmaarbeten, men är nu under stark omvandling. Vilka framsteg som görs på det området kommer att ha enorm påverkan vad gäller investeringar men även driftkostnad och effektivitet. Det är också därför vi är vaga med hur mycket det här kommer att kosta”, säger Jan Moström.

Är LKAB:s strategi framgångsrik försvinner motsvarande två tredjedelar av Sveriges totala koldioxidutsläpp, samtidigt som bolagets omsättning ska fördubblas genom effektivisering och förväntad högre premie på slutprodukten.

”Vi kommer att ompositionera oss helt på marknaden genom att vi höjer förädlingsgraden och dessutom levererar en helt fossilfri produkt. Det säger sig självt att det här skapar stort värde för oss och våra kunder”, säger Jan Moström.

LKAB presenterar nu en stegvis omställningsplan som löper fram till 2045 med den första produktionen av fossilfri järnsvamp 2027 – då koldioxidutsläppen ska ha minskat med 1 procent. 2029 ska utsläppen sänkas med 11 procent och 2033 med 20 procent. Omställningen förväntas skapa 3.000 nya jobb om året under investeringsfasen.

Hur ska omställningen finansieras?
”Det är två områden som ska säkerställa det här. Den ena är givetvis att vi har en i grund och botten effektiv produktion, att vi faktiskt kan höja lönsamheten på den verksamhet vi har i dag. Den andra biten blir en kombination av lån och att vi successivt ska höja omsättningen på de produkter vi levererar”, säger Jan Moström.

Kommer miljardutdelningarna till staten därmed att utebli?
”Att genomföra en så här omfattande investeringsplan kommer så klart att påverka balansräkningen en hel del. Det förutsätter att ägaren har förtroende för oss att vi får använda pengarna till investeringar istället för utdelning”.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) ser i dagläget däremot inte att LKAB:s omställning hotar statens intäkter.

”LKAB är ett välskött bolag som går bra trots den ekonomi vi är i. Vi för en kontinuerlig dialog med bolaget, men i dagsläget ser jag framför mig att de ska kunna göra den här typen av investering och samtidigt ha en avkastning ”, säger han till Di.

Ytterligare en risk för LKAB:s omställning är den omdiskuterade frågan kring utdragna tillståndsprocesser som under flera år satt verksamheter med miljöpåverkan på prov. Di har tidigare rapporterat om Bolidens tillståndsprocess för koppartillgången Laver som pågått i flera år, liksom Beowulfs järnmalmsprojekt i Kallak. 

”Det är den enskilt största risken. Utifrån de tillståndsprocesser vi har i dag och historiskt så kommer de här förändringarna vara svåra – om inte omöjliga – att genomföra”, säger Jan Moström.

 


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Mercedes-BenzAnnons

Eldriven tjänstebil – så funkar det i verkligheten

Längre räckvidd och fler laddmöjligheter.

Nu börjar renodlade elbilar framstå som ett allt starkare alternativ för den som väljer ny tjänstebil.

Dessutom växer utbudet av nya modeller kontinuerligt.

Läs mer om Mercedes-Benz EQ här 

En stor majoritet av alla tjänstebilar som rullar i Sverige är fortfarande bensin- eller dieseldrivna. Men andelen eldrivna fordon växer snabbt, visar statistik från branschorganisationen Bil Sweden. 

Många har redan upptäckt fördelen med att välja en laddhybrid som tjänstebil. Framför allt är det möjligheten att kunna använda elmotorn i vardagskörningen och förbränningsmotorn vid långa sträckor som lockar.

Men, nu är det allt fler som skaffar en renodlad elbil som tjänstebil. Det finns en rad förklaringar till utvecklingen.

• Klimatsmartare. Många företag och de anställda vill minska klimatavtrycken och då är eldrift ett bra alternativ. Allt fler företag tar också in rena elbilar i sitt utbud av valbara tjänstebilar.

• Förmånliga regler. Politiska beslut styr konsumenterna mot att välja el vilket gör valet av en elbil som tjänstebil mer förmånligt. Visserligen försvann den tillfälliga nedsättningen av förmånsvärdet för alla laddbara bilar vid årsskiftet, men det kompenseras av att klimatbonusen för bilar med nollutsläpp från 1 april höjs från 60 000 kr till 70 000 kr.

• Längre räckvidd. Elbilarna utvecklas i snabb takt och nu kan du exempelvis välja en elbil med en räckvidd på upp till 40 mil (den mellanstora suven Mercedes-Benz EQC), eller till och med upp till 70 mil (lyxsedanen Mercedes EQS som lanseras i slutet av 2021. 

• Snabbare laddning. Utvecklad teknik gör att det går att snabbladda EQC upp till 80 procent av kapaciteten på cirka 40 minuter och för EQS på cirka 20 minuter. Det är med andra ord inte längre nödvändigt att sitta vid en laddstation i flera timmar och vänta på att batteriet ska bli fulladdat.

• Fler laddstationer. Det finns i dagsläget nära 9 000 laddpunkter runt om i landet. Den som laddar ned appen Mercedes me och kopplar sin bil till Mercedes me Charge kan se var Europas alla laddstationer finns utplacerade. Dessutom visar appen den exakta positionen, aktuell tillgänglighet samt elpris på de olika laddstationerna som är anslutna till systemet. Ett väl utbyggt nät av laddstationer skapar både en trygghet och enkelhet att köra längre sträckor med en elbil. Du kan dessutom betala din laddning genom Mercedes me appen (Mercedes me charge) eller MBUX navigationssystem. Betalningen sker helt automatiskt enligt principen ett kontrakt – en faktura. Se här hur du registrerar Mercedes me Charge.

• Stort modellutbud. Snart finns det en elbil för varje behov. Mercedes-Benz har i dagsläget två elbilar i sitt utbud – suven EQC och familjebussen EQV. Men många fler är på gång. Redan i år kommer även den kompakta suven EQA (motsvarar i storlek dagens GLA) att presenteras, och lite senare också EQB (GLB) och den eldrivna lyxsedan EQS. Innan 2022 är slut räknar Mercedes-Benz med att ha tio elbilar på marknaden, allt för att det ska finnas en modell för varje behov.

Vill du provköra vår EQC? Boka den online redan idag.  

Mer från Mercedes-Benz

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mercedes-Benz och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?