1515
Annons

Norwegians långivare säger ja till räddningsplanen

Alla fyra avgörande grupper av obligationsinnehavare har sagt ja till Norwegians räddningsplan, skriver flygbolaget i ett börsmeddelande. 

Foto:Johan Nilsson/TT

Det akut krisdrabbade flygbolaget Norwegians ledning har i flera dagar förhandlat med långivare som äger obligationer utgivna av Norwegian på motsvarande 1,2 miljarder dollar. Norwegian har erbjudit långivarna 41,7 procent av aktierna som ersättning för dessa lån.

Förhandlingarna bröt samman på torsdagskvällen då en grupp av obligationsägare inte accepterade budet som innebar att hälften av skulderna samt 80 procent av ett konvertibelt obligationslån värt 150 miljoner dollar ska kvittas mot aktier. Dessutom ingick försäljningsintäkterna av avgångar på Londons flygplats Gatwick som pant.

Förhandlingarna har dock fortsatt under helgen och söndagen blev det till slut ett ja från nejsägarna, en grupp av danska fonder, efter att Norwegian sockrat sitt bud. 

Därmed har 76 procent av långivarna ställt sig bakom räddningsplanen.

”Vi har nu kommit ett steg närmare att få tillgång till de statliga lånegarantier som är nödvändiga för att vi ska ta oss igenom den här krisen”, säger Norwegians vd Jacob Schram.

Nu ska företagets aktieägare vid en extra bolagsstämma på måndagen säga ja till ledningens räddningsplan, annars hotar konkurs.

Norwegians fyra bemanningsbolag i Sverige och Danmark, med totalt 4.700 piloter och kabinanställda, ansökte för drygt en vecka sedan om konkurs.


Pensionsmyndigheten lägger locket på om miljardkravet på Swedbank

Pensionsmyndigheten vill inte förklara sitt krav mot Swedbank på 4 miljarder kronor – varken hur beloppet beräknats eller vilken grund myndigheten anser sig ha för det.

Pensionsmyndigheten hälsar dock att man ”ser fram emot fortsatt dialog med banken”.

Foto:CHRISTINE OLSSON / TT

fredagskvällen meddelade Swedbank att man mottagit en skrivelse från Pensionsmyndigheten som innehåll ett krav på 4 miljarder kronor kopplat till bankens roll som förvaringsinstitut för fonden Optimus High Yield 2012–2015.

Fondbolaget Optimus var en sorts föregångare till pensionsbedrägeriet i Falcon Funds som började nystas upp 2016, med delvis samma nyckelpersoner – däribland Max Serwin som dömts till fängelsestraff för sin inblandning i såväl Optimus som Falcon Funds.

Vad gäller Optimus dömdes totalt fyra personer för att under 2012-2013 använda fonden Optimus High Yields pengar till att köpa värdepapper kopplade till amerikanska bostadskrediter, så kallade MBS:er.

MBS:erna köptes dock till våldsamma överpris från en av Optimus ägare, och när de senare såldes gjorde pensionsspararna en förlust på cirka 300 miljoner kronor. Mellanhand i affärerna var Max Serwin. 

Det är sedan tidigare känt att Swedbank agerade förvaringsinstitut åt Optimus High Yield, vilket bland annat innebar att Swedbank skulle identifiera, hantera och övervaka eventuella intressekonflikter i fondens affärer. Trots det kunde fonden alltså köpa värdepapper av fondbolagets ägare till ett kraftigt överpris.

Swedbank har tidigare uppgett för Di att man som förvaringsinstitut åt Optimus High Yield gjorde mer kontroller än vad deras ansvar krävde.

Varför Pensionsmyndigheten nu kräver 4 miljarder kronor av Swedbank är oklart. Bankens pressmeddelande innehåller ingen närmare beskrivning av kravet, och Pensionsmyndigheten är inte intresserad av att förklara vilken grund man anser sig ha för kravet och hur beloppet 4 miljarder kronor har räknats fram.

”Vårt krav är ställt till Swedbank utifrån bankens roll som förvaringsinstitut åt Optimus High Yield. Vi ser fram emot fortsatt dialog med banken”, uppger myndighetens pressekreterare Johan Andersson som svar på Di:s frågor.

Swedbank uppger i sitt pressmeddelande att kravet inte föregåtts av någon skriftväxling eller information till banken från Pensionsmyndigheten. Inte heller detta påstående vill Pensionsmyndigheten kommentera.

4 miljarder kronor motsvarar cirka 2,7 procent av Swedbanks börsvärde, vilket ger en fingervisning om en eventuell kursnedgång på måndag. Swedbank har dock valt att inte göra någon reservering med anledning av kravet, vilket kan ses som en indikation på hur banken bedömer sannolikheten för att behöva betala.

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?