1515
Annons

"Norwegian på ruinens brant", enligt Ryanair-vd

Flygbolaget Norwegian faller på Oslobörsen på måndagen, efter en dyster profetia från konkurrerande Ryanairs vd Michael O'Leary.

O'Leary har i slutet av förra veckan sagt till Travel Weekly att Norwegian är på väg att få slut på pengar och att bolaget kommer att gå under ("will go") inom loppet av fyra eller fem månader. Enligt Ryanair-vd:n är det en "öppen hemlighet bland flygbolag" att Norwegian och brittiska Monarch möjligen inte överlever de kommande vintern.

"Norwegian har stora flygorder som det inte har medel att betala för", säger Michael O'Leary, som under åren har gjort sig känd genom flera uppseendeväckande uttalanden.

Norwegians kommunikationschef Lasse Sandaker-Nielsen säger i ett mejl till tidningen Dagens Näringsliv att O'Learys nya uttalanden är "nonsens". Trots detta faller Norwegian i Oslo: vid 11.20-tiden var aktien ned 4,5 procent.

 

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Pensionsexpert: Regeringens stora reform blir en tumme

Pensionslöften står sig slätt när inflationen biter.

Den extra tusenlapp i garantipension som betalas ut i dagarna krymper efter prishöjningar till drygt en hundralapp.

Statsminister Magdalena Andersson och finansminister Mikael Damberg på Harpsund.
Statsminister Magdalena Andersson och finansminister Mikael Damberg på Harpsund.Foto:Cornelia Jönsson

Pensionsfrågan var politiskt glödhet under hösten. Ett resultat var att den socialdemokratiska regeringen fick igenom en höjning av garantipensionen med uppemot en tusenlapp per månad för 1 miljon pensionärer. Pengarna betalas ut i dagarna och lyftes fram av statsminister Magdalena Andersson vid en pressträff på årets traditionsenliga regeringsmöte på Harpsund. Även finansminister Mikael Damberg förde fram pensionshöjningen som en bra politik för att hjälpa ekonomiskt svaga grupper.

”Det är också en smart ekonomisk politik när vi har en krigsekonomi i världen som driver upp inflationen och därmed priserna för väldigt många vanliga människor. Då är det fullt rimligt att vi från regeringens och politikens sida backar upp de grupper som har de minsta förutsättningarna och minsta marginalerna. Pensionärer är ett väldigt tydligt sådant exempel”, sa han, rapporterar TT. 

En ensamstående pensionär med en allmän pension upp till 13.400 kronor får maxbeloppet på 1.000 kronor. Därefter minskas höjningen i takt med stigande allmän pension. Vid 14.000 kronor, en genomsnittlig allmän pension, blir höjningen 712 kronor.

Men Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, konstaterar att höjningen har tappat sin guldkant i takt med att inflationen skenar.

”Höjningen kommer dessvärre inte att öka köpkraften speciellt mycket hos de berörda pensionärerna under 2022. Den höga inflationen och ökade priser innebär i realiteten att många får knappt 200 kronor mer i månaden att röra sig med.”

Håkan Svärdman, Folksam.
Håkan Svärdman, Folksam.Foto:Pressbild

Enligt Folksams beräkningar får en ensamstående med hel garantipension och genomsnittlig kommunalskatt 117 kronor mer per månad efter avdrag för inflation och skatt.

”Det är fortfarande nödvändigt att ha tjänstepension och allt oftare även ett privat pensionssparande för att undvika att bli besviken när det är dags att gå i pension”, säger Håkan Svärdman.

Lite ljusare blir det nästa år eftersom prisbasbeloppet höjs från 48.300 kronor till 52.000 kronor. Det innebär att garantipensionen höjs med ytterligare 1.400 kronor per månad efter skatt. Den faktiska ökningen i köpkraft stannar på ungefär hälften enligt pensionsexpertens analys.

Pensionärer med en lite högre allmän pension som inte berättigar till garantipension kompenseras inte för inflationen utan för sin köpkraft försämrad med i snitt 800 kronor per månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera