1515
Annons

Northvolt-grundare utmanar SSAB – med 25 miljarder i ryggen

Scanias vd Henrik Henriksson lämnar lastbilsjätten för att leda ett nytt bolag inom fossilfritt stål.

Bakom projektet står grundarna och investerarna bakom batteribolaget Northvolt och efter investeringar om 25 miljarder kronor ska H2 Green Steel nå en produktionskapacitet om 5 miljoner ton.

H2 Green Steels styrelseordförande Carl-Erik Lagercrantz, vd:n Henrik Henriksson och investeraren Harald Mix.
H2 Green Steels styrelseordförande Carl-Erik Lagercrantz, vd:n Henrik Henriksson och investeraren Harald Mix.

Investmentbolaget Vargas utmanar SSAB med planer om en storskalig anläggning för fossilfri produktion av stål i Svartbyn strax söder om Boden i norra Sverige. Målet är att nå en fullskalig årlig produktion om 5 miljoner ton ”grönt” stål till 2030.

Som referens producerar stålbolaget SSAB 8,8 miljoner ton globalt, varav 3,8 miljoner ton i den svenska verksamheten vid produktionsanläggningarna i Luleå och Oxelösund.

På måndagen stod det klart att Scanias vd Henrik Henriksson blir ny vd för bolaget som driver projektet, nystartade H2 Green Steel.

I en första fas ska 25 miljarder kronor investeras med produktionsstart 2024.

”De traditionella ståltillverkarnas produktion bygger på gradvisa investeringar över 100 år. Vi har tagit ett vitt papper och omdefinierat hur stålproduktion ska se ut för att optimera effektiviteten och hålla nere kostnaderna”, säger Harald Mix, ordförande Vargas Holding, vd Altor Equity Partners och styrelseledamot H2 Green Steel.

Bolaget ska äga hela förädlingsprocessen med järnmalmspellets som en initial insatsvara och en successiv övergång till fossilfri järnsvamp. Bolaget förväntar sig att omkring hälften av insatsvaran ska utgöras av järnsvamp till 2030 och planerna hänger samman med det statliga gruvbolaget LKAB:s strategi att ställa om till en fossilfri produktion under en investeringsperiod fram till 2045.

”Tesla visade att de går att producera elbilar och drev marknaden. När du väl är där så finns det ingen återvändo. Kunderna kommer inte att gå tillbaka till fossilbaserade insatsvaror. Det finns en styrka i att vara först ut och accelerera, vilket är svårt för de befintliga aktörerna”, säger H2 Green Steels styrelseordförande Carl-Erik Lagercrantz, tillika vd för Vargas Holding och styrelseordförande i Northvolt.

H2 Green Steel ger sig in i en industri där SSAB är en av de ledande stålbolagen att ställa om till en fossilfri produktion. SSAB:s plan är att börja sälja det första ”gröna” stålet 2026 – bara fyra år innan H2 Green Steel avser ha nått fullskaligt produktion.

Sedan 2016 driver SSAB samriskbolaget Hybrit tillsammans med LKAB och Vattenfall för att utveckla lösningar att kunna industrialisera processen för stålproduktion med hjälp av vätgas. H2 Green Steel ska använda sig av samma teknik.

”Hybrit är en stor inspirationskälla. Vi ser gärna ett nära tekniksamarbete och förutsätter att vi kan arbeta tillsammans med existerande leverantörer”, säger Harald Mix.

Affärsmodellen sneglar på batteribolaget Northvolt, som Vargas var med och grundade och finansierade, där projektet har utvecklats i nära samarbete med framtida kunder och leverantörer. Med H2 Green Steel riktar sig bolaget framför allt till stora fordonstillverkare med produktion av tunnplåt.

I den första finansieringsrunda om 500 miljoner kronor som bolaget nu stänger deltar bland andra Cristina Stenbeck och Spotify-grundaren Daniel Ek, liksom lastbilstillverkaren Scania och investmentbolaget Altor.

Henrik Henriksson kommer att få sällskap i bolagets ledningsgrupp av Maria Persson-Gulda som blir ny teknikchef. Övriga personer i ledningen håller på att rekryteras. Därtill förväntas projektet att skapa omkring 1.500 arbetstillfällen.

 


Kreditanalytikerns oro för fastighetssektorn: ”Kan gå riktigt illa ganska snabbt”

Under de kommande åren förfaller ett skuldberg på flera hundra miljarder på obligationsmarknaden för svenska fastighetsbolag. Marknaden har vuxit lavinartat, och om fastighetssektorn skulle få det sämre är det inte säkert att bankerna skulle ha kapacitet att ta över alla skulder.

”Då kan det plötsligt gå riktigt illa ganska snabbt”, säger kreditanalytikern Michael Andersson på Handelsbanken.

Michael Andersson, senior kreditanalytiker på Handelsbanken
Michael Andersson, senior kreditanalytiker på HandelsbankenFoto:Mostphotos; Pressbild

Stigande marknadsräntor och ökad oro för fastighetsbolagens kreditrisk har lett till att kostnaderna för finansiering i branschen har skjutit i höjden. Förvaltaren Fredric Carlsson, som driver fondbolaget Carlsson Norén, berättade nyligen för Di att bolag som förra året kunde emittera obligationer med en räntekostnad på en procent nu kan tvingas betala uppåt sju procent. 

”Det händer verkligen mycket på obligationsmarknaden just nu – och det går väldigt fort”, säger Michael Andersson, senior kreditanalytiker på Handelsbanken. 

”Till och med vi som jobbar med det här har blivit tagna på sängen. Man har pratat länge om minusräntor och centralbanker som pumpar in pengar i världsekonomin, men väntat sig att avmattningen skulle ske mer gradvis. Nu har finansieringen blivit väldigt dyr på väldigt kort tid. Det är svårt att se när det här ska bottna.”

Dagens läge påminner på många sätt om den oro som präglade obligationsmarknaden våren 2020 – men då klev centralbankerna snabbt in och lugnade ner situationen.

”Den stora skillnaden i dag ligger i att centralbankerna inte längre är villiga att stödköpa obligationer. Samtidigt höjer man räntorna”, konstaterar Michael Andersson.

Svenska fastighetsbolag har ett enormt skuldberg framför sig, och enligt Handelsbankens beräkningar förfaller obligationer om cirka 230 miljarder kronor bara under 2023 och 2024.

Som det ser ut i dagsläget bör det enligt kreditanalytikern Michael Andersson inte vara några större problem för bolagen att refinansiera den här skuldmassan – bortsett från att det kommer bli betydligt dyrare. Både räntetäckningsgrad och andra nyckeltal hos fastighetsbolagen riskerar därmed att försämras.

Allvarligare problem kan uppstå om fastighetsbolagens betalningsförmåga försämras så pass mycket att de inte har råd att ta nya lån för att täcka de förfallande skulderna.

”I ett ytterligare försämrat läge, som vi ännu inte befinner oss i, kan det bli mycket svårt för vissa fastighetsbolag att refinansiera obligationerna. Då kan det plötsligt gå riktigt illa ganska snabbt. Bankerna är förvisso i gott skick och vill såklart hjälpa de här bolagen, men vissa av de här obligationerna är så stora att bankerna inte kommer att kunna plocka upp hela det här skuldberget när det förfaller. Ett alternativ för bolagen i ett sådant läge är att sälja av tillgångar – men det kan bli svårt i en sur miljö.”

Michael Andersson pekar på obligationsmarknadens massiva framväxt under de senaste åren, och menar att fastighetsbolagen redan hade slagit i taket tillväxtmässigt om de bara hade haft tillgång till bankerna som kreditgivare.

”Nu har finansieringen varit så billig att man kunnat låna nästintill obegränsade volymer. Först har bolagen lånat upp stora summor på den svenska obligationsmarknaden, och när det har tagit stopp där har man gått över till euromarknaden – där man i princip har kunnat låna hur stora volymer som helst. Obligationerna har alltså vuxit ur bankerna.”

Har det funnits en insikt i fastighetssektorn om riskerna med obligationsmarknadens massiva tillväxt?
”Det är överlag smarta och duktiga personer som sitter i de här bolagen. Däremot har man nog vant sig vid väldigt låga räntor och kreditmarginaler. Det har blivit ett normalläge och mycket har hänt av bara farten. Samtidigt har man kanske väntat sig att centralbankerna kliver in om det behövs för att hålla igång systemet, vilket kan ha ökat riskbenägenheten.”

Michael Andersson pekar även på ratingbyråernas roll i ekosystemet. Runt 2016 och 2017 hade bara ett fåtal fastighetsbolag en kreditrating, men snart började den gruppen växa snabbt. Obligationernas förlovade land öppnade därmed upp sig för allt fler fastighetsbolag – inte minst euromarknaden med sina aldrig sinande krediter.

”Efter att ha fått en rating kunde bolagen finansiera sig billigt, växa snabbt, få en bättre rating och därmed låna ännu billigare. Det blev lite av ett självspelande piano”, säger Michael Andersson.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?