En av Norges största handlare har kört rejält i diket. På en dag förlorade han miljardbelopp på elmarknaden och nu hotar personlig konkurs.
Jonas Lindblad
Foto:Vidar Ruud/NTB
En 47-årig norrman har sedan 2001 suttit hemma i huset i Grimstad i södra Norge och handlat derivat på elmarknaden. Affärerna har länge varit framgångsrika, men i måndags gick allt snett när spreadarna mellan tyska och nordiska kraftmarknaden ökade ovanligt mycket.
”Måndag 10 september var det extraordinära rörelser i nordiska och tyska kraftmarknaden. Jag har haft för stor position i förhållande till likviditeten i marknaden och på måndagen överfördes de sista 350 miljonerna av mina likvida medel. Det var inte tillräckligt för att täcka förlusten”, skriver norrmannen i ett pressmeddelande som Dagens Näringsliv refererar.
Enligt nyhetsbrevet Montel ska mannen då haft en position på 34 TWh i nordiska och tyska elderivat. Det kan jämföras med att Sverige förbrukar cirka 140 TWh per år.
De säkerheter mannen ställt räckte inte till för att täcka förlusten i portföljen och därför tog Nasdaq Clearing kontroll över portföljen och tvångssålde hela preinnehavet.
”Det medförde en stor personlig förlust. Följden av detta är ackord eller personlig konkurs”, skriver 47-åringen enligt Dn.no.
Förlusten för de misslyckade spekulationerna uppgår till 114 miljoner euro, cirka 1,2 miljarder kronor, utöver de minst 350 miljoner norska kronor som handlaren säger sig ha tappat.
Förlusten täcks av den obeståndsfond som medlemmar på råvarumarknaden finansierat, fonden får täcka upp 107 miljoner euro och Nasdaq Clearing får betala 7 miljoner euro.
”Det är mycket ovanligt att en clearingmedlem sätts på obestånd”, säger David Augustsson, presskontakt på Nasdaq och fortsätter:
”Vi ser i nuläget inga tecken på att något fel begåtts.”
Krafthandlaren har de senaste åren varit en av Norges största skattebetalare. 2016 tjänade han 833 miljoner norska kronor och betalade 227 miljoner i skatt.
Han ska ha haft en förmögenhet på 1,6 miljarder, pengar som nu ser ut att vara borta.
Jonas Lindblad
Innehåll från Lunds universitetAnnons
Rätt vård för barncanceröverlevare
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata.
I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet.
– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger:
– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.
Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt.
– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Digital tillgång till strukturerad hälsodata
Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården.
Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.
– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge.
AI kan berika
Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter.
– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge.
Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden.
Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer.
Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag.
