1515
Annons

Norges svar på Tegnell: ”Barn har en roll i smittspridningen”

Till skillnad från Sverige beslutade Norge den 12 mars att stänga landets skolor, förskolor och grundskolor inkluderat.  ”Barn har en roll i smittspridningen”, säger Espen Nakstad, som är Norges svar på Anders Tegnell. 

I eftermiddag väntas den norska regeringen ge besked kring när skolorna kan öppnas igen. 

Espen Nakstad, Norges svar på Anders Tegnell.
Espen Nakstad, Norges svar på Anders Tegnell.Foto:Håkon Mosvold Larsen

Norge har fattat andra beslut än Sverige för att begränsa landets smittspridning. Bland annat beslutade Norge redan den 12 mars att stänga landets lärosäten, skolor och förskolor. Endast barn vars föräldrar har samhällsviktiga jobb har fått barnomsorg och skola. Sverige rekommenderade att gymnasierna gick över till distansundervisning först den 17 mars. 

”Genom stängningen ville vi upprätta kontroll över situationen. Vi har haft som mål att reducera smittspridningen i Norge maximalt”, säger Espen Nakstad som är assisterande hälsodirektör på det norska Hälsodirektoratet. Han är lite som Norges svar på Anders Tegnell. 

Den svenska Folkhälsomyndigheten bedömer att barn inte är motorn i smittspridningen och anser att det därmed inte finns någon anledning att stänga även skolor och förskolor. Hur ser du på det? 
”Barn får normalt inte allvarliga symptom men vi vet att barn blir smittade och att de kan smitta andra. Vi vet att barn har en roll i smittspridningen. Även om vi inte vet hur mycket det betyder för pandemin har vi valt att ha en försiktig hållning”, säger Espen Nakstad. 

Hur skulle du beskriva smittspridningen i Norge?
”Det går åt rätt håll. Antalet inlagda patienter på sjukhusen sjunker. I nuläget är bara 282 inlagda på sjuhus och 78 med respiratorer. Antalet döda på grund av corona uppgår än så länge till 69 enligt statistisk från det norska Folkhälsoinstitutet”, säger Espen Nakstad.  

Klockan 16.00 i dag tisdag kommer den norska regeringen ge besked om när skolorna öppnas igen. Espen Nakstad vill inte svara på hur Norge ska göra för att öppna upp samhället igen. 

”Om man ska få flockimmunitet på den nivå så att sjukvården inte kollapsar tar det många år innan hela Sverige skulle nå dit. I Norge har vi inte fattat beslut än om vilken strategi vi ska ha för immuniteten, om det bygger på ett vaccin eller något annat”, säger han och berättar att Norge ska utöka testningen av norrmännen.

Läs mer om Espen Nakstad i kommande nummer av Di Weekend. 

 

Innehåll från AteaAnnons

Så sätts säkerhet och sekretess i fokus när välfärden digitaliseras

Digitala lösningar skapar bättre och mer effektiv vård och omsorg inom välfärdssektorn – men det finns utmaningar som måste hanteras.

Säkerheten och sekretessen får inte glömmas bort när den nya tekniken introduceras. 

– Det är viktigt att se över helheten och väga vinsterna mot riskerna. Säkerheten måste utvärderas löpande för att se till så att säkerhetsfunktionerna används rätt, säger Carl-Johan Ekelund, informationssäkerhetsexpert på Atea. 

Den nya digitala välfärdstekniken kan göra stor skillnad för brukare, personal och anhöriga. Tekniken kan verkligen revolutionera hur hela verksamheten inom välfärdssektorn bedrivs. Samtidigt som vården och omsorgen blir bättre finns också besparingar att göra.

Exemplen är många. En enda medicinrobot som placeras ut hos en äldre kan exempelvis frigöra 300 timmar för personalen som då kan läggas på andra brukare. Tekniska lösningar som gör det möjligt att skriva journaler direkt på plats eller hålla digitala möten kan också effektivisera arbetet.

Hemmonitorering, som innebär tillsyn och vård i hemmet via digitala möten och teknik som brukarna själva kan använda för att mäta sitt hälsotillstånd, är ytterligare ett exempel. 

– Man ser redan nu att hemmonitorering ger stora vinster. Prover följs upp digitalt och vårdtagaren får snabb återkoppling och vet direkt om något inte stämmer. Det ger bättre koll på den egna hälsan och minskar oron. Hemmonitorering avlastar samtidigt vården och minskar risken för smittspridning, säger Malin Sölsnaes, chef för fokusområdet äldreomsorg på Atea.

Många utmaningar med ny teknik inom välfärden

Men innan vård- och omsorgsgivare investerar i ny teknik måste man säkerställa att alla regulatoriska krav är uppfyllda. 

Hur ska behörigheter regleras och av vem? På vilka servrar lagras patientdata? Uppfyller datalagringen GDPR och andra krav? Hur tar man backup på data och var lagras den? Används rätt säkerhetsnivå när det gäller kryptering? Hur ska personalen veta vilka patientuppgifter som får delas i chattar? Fungerar trygghetslarmen på de nätverk som finns och uppfyller de kraven hos SOS Alarm? Vad händer med inloggningsuppgifter när någon slutar?

– Innan man tar in nya, digitala lösningar för välfärdstekniken är det viktigt att göra ett grundligt förarbete tillsammans med verksamheten, it-avdelningen och andra experter. Annars kanske man sitter där med något som inte uppfyller säkerhetskraven. Ska man bygga på säkerhet i efterhand kan det bli mycket dyrare och sämre. Hela besparingen som den nya välfärdstekniken skulle medföra bara försvinner, säger Carl-Johan Ekelund. 

Atea kan hjälpa till att introducera välfärdsteknik säkert

Atea har lång och bred erfarenhet av att hjälpa kommuner och andra omsorgsoperatörer att bättre dra nytta av den välfärdsteknik och de digitala lösningar som marknaden erbjuder – på ett tryggt, säkert och effektivt sätt. 

– Det råder inga tvivel om att välfärdsteknik är en förutsättning för högkvalitativ vård och omsorg – och för att äldre ska kunna leva självständigt och bo kvar hemma så länge de själva vill och kan. Men fällorna är många när det gäller tekniken. Det gäller att tänka sig för både en och två gånger innan man släpper in en ny, glimrande attraktiv lösning i verksamheten. Här kan vi på Atea hjälpa till, avslutar Carl-Johan Ekelund.

Om Atea

Genom att skapa en it-infrastruktur i världsklass är Atea med och lägger grunden till ett smartare och mer innovativt Sverige.

Läs mer om Atea här! 

 

Mer från Atea

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Atea och ej en artikel av Dagens industri

Norge höjer säkerheten vid olje- och gasinstallationer

Norska polisen har vidtagit ett flertal åtgärder för att öka beredskapen runt norska olje- och gasinstallationer, framgår av ett pressmeddelande.

Redan i samband med att Rysslands övergrepp mot Ukraina inleddes den 24 februari ökade polisen beredskapen kring energinäringen, men nu ska den öka ytterligare efter de misstänkta explosionerna som demolerat gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön.

”Händelsen i Östersjön utgör grund för att utöka och förstärka åtgärderna, men vi kan inte gå närmare in och kommentera enskilda åtgärder. För polisen handlar det om att bidra till att minska sårbarheten och säkra värden i en osäker situation”, säger beredskapschef Tone Vangen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera