1515
Annons

Norge rasar mot Bildts tweet

Sverige hade bättre försvar än Norge under kriget, och om Hitler beslutat att invadera Sverige hade det blivit en kamp, skriver Carl Bildt i en tweet som väckt ont blod.

”Med all respekt: Håll käft”, svarar en norsk journalist.

Carl Bildt.
Carl Bildt.Foto:Oskar Omne

Det var på fredagen, tillika årsdagen för Tysklands invasion av Norge och Danmark, som tidigare statsminister Carl Bildt (M) skrev en rad inlägg på Twitter. I ett av dem medger han att Sveriges försvar inte var lysande under kriget, men att det åtminstone var starkare än Norges och särskilt starkare än Danmarks. Hade Hitler beslutat att invadera Sverige hade det blivit en kamp, skriver Bildt.

Tweeten har fått tusentals reaktioner och Bildts twittrande har också plockats upp av norska nyhetssajter.

Flera anser att han antyder att att Norge inte gjorde något motstånd. Sylvi Listhaug, Fremskrittspartiets första vice ordförande, säger till Verdens Gang att om alla hade gjort som Sverige så hade Hitler vunnit kriget.

Hon pekar på att Sverige lät Tyskland transportera både vapen och soldater genom landet, som sedan användes till att ockupera Norge och Danmark. Något som också återkommer i flera av kommentarerna på Twitter.

”Det är så otroligt respektlöst på en dag som är ganska mörk i både norsk och dansk historia”, säger Rødt-politikern Mímir Kristjánsson till NRK, och tillägger att uttalandet är ett utslag av ”svensk självgodhet”.

”Det kanske är det enda VM där Sverige alltid vinner – tron att man är bäst i världen i allt”, säger Kristjánsson.

Den norska NRK-journalisten Jenny Dahl Bakken skräder inte orden i sitt svar till Bildt: ”Med all respekt: Håll käft”, twittrar hon och påminner om att över 10.000 norrmän dödades i kriget.

Tom Kristiansen, professor i historia vid Tromsö universitet, säger till NRK att Bildt dock inte har fel i sak:

”Det svenska försvaret var klart starkare än det norska och danska – kanske särskilt armén och flygvapnet”, säger han men tillägger att Norge ändå höll ut 62 dagar mot den tyska invasionen – längre än både Danmark, Belgien, Nederländerna och Polen.

Kristiansen anser dock att även om Bildt inte har fel så är uttalandet ”opassande” och dåligt tajmat.

”Ta också hänsyn till att många norrmän beskyller Sverige för att ha fört en tyskvänlig politik under krigets första år.”

Bildt säger i ett sms att han har blivit missförstådd och att han inte vill beklaga tweeten.

Förvaltaren: ”En dubbelsmäll driver dollarn högre”

Hopp om att inflationstoppen är nådd har fått dollarn att backa. Men analytiker varnar för att den amerikanska valutan kan återfå sin styrka.

”Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris”, skriver Nordea i en prognosuppdatering.

Den amerikanska dollarn har letat sig ned från rekordnivåerna som noterades tidigare under sommaren men flyger fortfarande högt. Trots en nedgång under den senaste månaden är Bloombergs dollarindex, ett av de bredaste måtten på den amerikanska valutans ställning, fortfarande upp nästan 9,9 procent sedan årsskiftet.

Dollarn har fallit tillbaka igen sedan veckans inflationssiffror kom in lägre än väntat. Redan innan juliöverraskningen flaggade en del analytiker för att förväntningarna på framtida räntenivåer såg ut att ha kulminerat. Det skulle tala för att dollarns raketfärd åtminstone bromsas framöver.

”På alla Jefferies indikatorer ser dollarn övervärderad ut”, konstaterar exempelvis analytiker på storbanken i ett kundbrev som publicerades innan veckans inflationsstatistik, där de pekade ut tillväxtmarknader i framför allt Asien som potentiella vinnare.

Resonemanget bygger på att dollarn har rört sig igenom det så kallade ”dollarleendet”, en referens till hur den amerikanska valutan tenderar att stå högt i både goda och dåliga tider.

Dollarns uppgång under 2020 drevs av den höga osäkerheten under pandemin och en aptit på säkra tillgångar. I år har styrkan istället kommit ifrån den relativt höga tillväxten i USA och stigande förväntningar på de amerikanska räntorna när centralbanken Federal Reserve försöker få bukt med den högsta inflationen på drygt 40 år.

Men i själva verket drivs dollarn just nu av båda faktorerna enligt Garrett Melson, portföljförvaltare på Natixis. 

Han pekar på USA:s relativt höga tillväxt jämfört med både Europa och Kina men också på att den höga inflationen har ökat oron för en recession, vilket har drivit investerare mot säkra hamnar.

”En dubbelsmäll driver dollarn högre – är det så konstigt att den visat en så imponerande styrka?”, skriver han i en analys.

Garrett Melson varnar i stället för att den starka dollarn redan lett världsekonomin in i en ond spiral som syntes under delar av 2010-talet. 

En stark dollar tynger världshandeln eftersom en stor del av de globala handelstransaktionerna sker i just dollar. Det sänker efterfrågan på bland annat råvaror och tynger exportorienterade länder, något som i sin tur får investerare att söka sig till säkra hamnar och ekonomier som är mindre exponerade mot världshandeln – som just USA och den amerikanska dollarn.

”Det är på inget sätt extremt och än viktigare så är det svårt att se att det kommer förändras i närtid”, skriver Garrett Melson.

Det finns några vägar ut ur spiralen. Om pressen på Fed att agera skulle minska, antingen genom en kraftig inbromsning i inflationen eller i tillväxten, skulle den dollarförsvagning som syntes i veckan kunna upprepas.

Det andra alternativet är att resten av världen börjar prestera högre tillväxt jämfört med USA, vilket brukar leda till en svagare dollar. Men med energiproblem på många håll i världen, inte minst i Europa, är sannolikheten för en period med synkroniserad tillväxt i världen låg i närtid.

”Det har blivit tydligt att Europa och Asien kommer få betala ett saftigt pris för att hålla lamporna och värmen på den här vintern, medan USA kommer att gynnas av sitt energioberoende”, skriver storbanken Nordea i en stor prognosuppdatering där de ser ytterligare dollarstyrka framöver.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera