1515

Nordkorea höjer insatsen

Hårda fördömanden väntar efter Nordkoreas nya kärnvapentest. Men testet är ännu ett bevis på att omvärldens försök att påverka diktaturen genom sanktioner har misslyckats. Bromsklossen i sammanhanget är Kina, som vägrar löpa linan ut, enligt Asienforskaren Niklas Swanström.

Kim Jong-Un.
Kim Jong-Un.Bild:TT

Under natten mot söndag tog Nordkorea sina provokationer mot omvärlden till nya höjder. Två mystiska jordskalv fick så väl japanska, kinesiska som sydkoreanska myndigheter att frukta att en ny provsprängning av kärnvapen inträffat i regionen.

Grannländernas farhågor kom snart att bekräftas av den nordkoreanska regimen själva. Genom statligt kontrollerad tv basunerade diktatorn Kim Jong-Un ut att Nordkorea provskjutit en vätebomb och att resultatet blivit en "total framgång".

Beskedet ackompanjerades av propagandabilder på militärparader i Pyongyang och en jublande lokalbefolkning. Söndagens provskjutning markerade det sjätte nordkoreanska kärnvapentestet genom historien. Det senaste skedde för exakt ett år sedan, i september 2016.

”Det här är allvarligt och situationen på Koreahalvön eskalerar. Agerandet kommer att fördömas hårt av omvärlden”, säger Asienforskaren Niklas Swanström, chef för tankesmedjan Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, ISDP.

Under den gångna veckan har blickarna varit riktade mot Nordkorea efter den omskrivna provskjutningen av missiller över Japan. Sedan dess har bland andra USA propagerat för skarpare FN-sanktioner mot Kim Jong-Un.

Regimens nästa drag var därför enkelt att förutspå, menar Niklas Swanström. Kim Jong-Un drar nytta av att befinna sig i hetluften.

”Kim Jong-Un försöker visa att sanktioner och militärövningar inte biter på landet. Regimen vill ge sken av att de står starka och har möjligheter att försvara sig”, säger han.

Kraften i den senaste vätebomben uppges vara omkring tio gånger större än vid det senaste testet. Som konsekvens har Sydkoreas militär försatts i beredskapsläge.

En överrenskommelse ska också ha mötts med USA om att vidta militära åtgärder snarast möjligt, enligt den sydkoreanska nyhetsbyrån Yonhap. Några närmare detaljer om vad det rör sig om för åtgärder är inte kända i dagsläget.

Asienforskaren Niklas Swanström tror dock inte att söndagens händelser markerar starten på en väpnad konflikt. Han menar att både Kim Jong-Un och Donald Trump är medvetna om effekterna av ett kärnvapenkrig.

”Kim Jong-Un är oerhört rationell utifrån sitt eget perspektiv. Han är inte redo att begå självmord genom kärnvapen. Det är ett hot och ett maktmedel. Men samtidigt är det ett maktmedel som han nog börjar förstå inte kan användas.”

Kärnvapentestet är dock ett bevis på att omvärldens försök att påverka diktaturen genom sanktioner återigen misslyckats. Det internationella samfundet har fortsatt svårt att komma åt regimen i Nordkorea på allvar.

”Ett problem är att det enda omvärlden kan göra är att öka sanktionerna. Vi har inga andra medel mot Nordkorea. Sanktionerna slår hårt mot civilbefolkningen men inte mot den politiska ledningen”, säger Asienforskaren Niklas Swanström.

Det beror till stor del på att grannen Kina, som under 2016 stod för 93 procent av omsättningen i nordkoreansk export och import, hittills inte velat löpa linan ut i sina sanktioner.

Om stormakten stoppar sina oljeleveranser till Nordkorea finns en faktisk risk för att regimen kollapsar. Men det skulle knappast vara till fördel för Kina, förklarar Niklas Swanström.

”Jag tror inte att man kommer att strypa handeln med Nordkorea till fullo. Effekterna av det skulle bli ett instabilt Nordkorea, med omfattande flyktingströmmar till Kina och militär eskalering i regionen. I ekvationen är Kina den stora förloraren hur man än vänder och vrider på det.”

Den upptrissade situationen riskerar samtidigt slå mot världshandeln, enligt Niklas Swanström. En ökad militarisering i farvatten omkring Japan, Kina och Sydkorea kommer till exempel att blockera viktiga export- och importvägar.

”En eskalering kommer, utan tvekan, att göra det mer vanskligt för svenska företag att verka i regionen. Men man måste samtidigt ha en nykter inställning. Jag tror inte att bolagen ska börja evakuera personal från till exempel Sydkorea ännu. Men visst rör sig utvecklingen sakta i den riktningen”, säger Niklas Swanström, chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?