1515
Annons

Nordic Mines säljer del i dotterbolag - ställer in emission

Gruvbolaget Nordic Mines har tecknat ett avtal med det kanadensiska bolaget Firesteel Resources, FTR, för att få Laivagruvan tillbaka i drift.
Det framgår av ett pressmeddelande.
Aktien rusade 60 procent i den inledande handeln på måndagen.

Bild:TT

FTR förvärvar en majoritet i Laivaprojektet genom förvärv av Nordic Mines dotterbolag Nordic Mines Marknad.

"FTR avser att göra de nödvändiga investeringar som krävs för att ta Laivaprojekte tillbaka till lönsam produktion", heter det i pressmeddelandet.

Nordic Mines kommer att ge FTR möjlighet att på vissa villkor förvärva upp till 60 procent av Nordic Mines Marknad. Enligt villkoren kommer FTR först förvärva 10 procent av Nordic Mines Marknad inom 30 arbetsdagar för en sammanlagd summa av 1 miljon miljon euro.

FTR kommer att ha möjlighet att investera ytterligare 20 miljoner kanadadollar, cirka 135 miljoner kronor, genom en kombination av nyemitterade och befintliga aktier för att förvärva ytterligare 50 procent av aktierna i Nordic Mines Marknad. Denna option gäller under 90 arbetsdagar från det datum då FTR förvärvade de inledande 10 procenten av Nordic Mines Marknad.

När transaktionerna är genomförda kommer aktieägarna i Nordic Mines att äga 40 procent av Nordic Mines Marknad. FTR kan dock förvärva dessa 40 procent av Nordic Mines Marknad till marknadspris inom tolv månader efter slutförande av den initiala affären, genom ett kontantköp eller genom betalning med nya aktier i FTR.

FTR är noterat på TSX Venture-börsen i Kanada.

Nordic Mines ställer därmed in den planerade företrädesemissionen och den extra bolagsstämman som var avsedd att hållas den 18 april.


Strid blåser upp om ransonering av gas

Efter de ryska gasstoppen till Polen, Bulgarien och Finland ökar oron i Europa. Både Tyskland och EU uppges nu överväga ransonering av gasleveranser till näringslivet om krisen slår till.

”Många företag som inte kommer att överleva”, säger Nicholas Neu på den tyska företagarorganisationen BVMW.

Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis menar att mindre bolag kommer ha svårt att konkurrera om gasen. Till vänster: Gastankar i Hamburgs hamn.
Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis menar att mindre bolag kommer ha svårt att konkurrera om gasen. Till vänster: Gastankar i Hamburgs hamn.Foto:Martin Meissner/AP/TT & ELS Analysis/Press

”Vi står inför en situation där vilken medlemsstat som helst kan bli den nästa som stängs av”, säger EU:s energikommissionär Kadri Simson till Financial Times

Enligt tidningens källor förbereder kommissionen därför en krisplan som kan innefatta ransoner mot industrin. Och i Tyskland arbetar den statliga kontrollmyndigheten Bundesnetzagentur redan med att ta fram en plan för ransonering, där man tar hänsyn till kriterier som företagets storlek och potentiella ekonomiska förluster vid utebliven leverans. 

Men tyska företag är inte överens om hur en sådan ransonering bör genomföras. Enligt Reuters har landets ledande industriorganisation BDI förberett ett förslag, som ska skickas till Bundesnetzagentur, om att man bör införa ett slags auktionssystem för gasrättigheter. Men det kritiseras hårt av organisationen BVMW, som representerar små- och medelstora företag i Tyskland. 

”Problemet med auktioner är att stora företag med starkare finanser kommer att kunna betala mer och mindre företag kommer inte kunna konkurrera med dem när det gäller priser. Det tycker inte vi är rättvist”, säger BVMW:s talesperson Nicholas Neu till Di, och tillägger: 

”De små- och medelstora företagen är helt bortglömda av regeringen.”

BVMW menar att ransoneringen främst bör utgå från vilken roll företagen har i samhället och Nicholas Neu varnar för att en energikris kan slå hårt mot tyska småföretag som redan kämpat i motvind i tre år, på grund av pandemin och sedan kriget i Ukraina. 

”Om man nu stryper energin då är det många företag som inte kommer att överleva”, säger han. 

Samuel Ciszuk, energianalytiker på ELS Analysis, säger att det är svårt att uppskatta hur stor risken är för ett totalt stopp av den ryska gasen, men konstaterar att Europa redan befinner sig i en energikonflikt med Ryssland. Och om gasleveranserna skulle stoppas helt, skulle det vara katastrofalt för europeisk industri. 

”När det händer är Europeisk industrins konkurrenskraft helt undergrävd”, säger han. 

Samuel Ciszuk menar också att det är orealistiskt att tro att marknaden skulle kunna lösa problemen på egen hand, eftersom ingen vill investera i ny infrastruktur för gas när EU:s långsiktiga mål är att fasa ut all användning av fossila bränslen. 

”Om det skulle hända, då är marknaden satt ur spel och då kan man inte lita på dess mekanismer”, säger han. 

Henrik Wachtmeister, som forskar på globala energisystem vid Uppsala universitet, säger att EU har möjlighet att ersätta ungefär hälften av den ryska gasen med framför allt flytande naturgas, LNG, men även med mer pipelinegas från länder som Norge och Algeriet. Dessutom kan elproduktionssektorn minska sin användning av gas genom att använda andra energiformer, som mer kolkraft, biomassa och kärnkraft. Men sedan återstår runt 25 procent av de 155 miljarder kubikmeter som EU importerar från Ryssland årligen, som man skulle behöva klara sig utan om leveranserna stryps helt. 

I ett sådant scenario, säger Henrik Wachtmeister, behövs någon form av ransonering och då kan företag inom matsektorn, eller de som tillhandahåller kemikalier till läkemedelsindustrin prioriteras, medan metall- och pappersindustrin kan tvingas till större eftergifter. 

Olika ekonomer har uppskattat att ett totalt gasstopp skulle kunna pressa ner Tysklands BNP med mellan 2 och 4 procent. Men Uppsalaforskaren säger att den typen av modeller inte fångar upp komplexa sekundära effekter av ett stopp, som kan leda till stora problem i leverantörskedjorna. 

”Om det är något nödvändigt ämne eller någon komponent för en process som plötsligt inte finns, så kan det få oproportionerligt stora effekter i ekonomin. Och det är väldigt svårt att fånga upp i förväg i olika modeller”, säger han.

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?