1515

Nordic Capital överklagar riskkapitaldom

Nu överklagar Nordic Capital Kammarrättens dom i riskkapitalmålen, som inneburit stora upptaxeringar av medarbetarna.

”Skatteverket har de senaste tio åren bedrivit åtminstone sex väldigt spekulativa och näringslivsfientliga processer”, säger Nordic Capitals finanschef Klas Tikkanen.

Bild:Jesper Frisk

Nordic Capital blir först ut att söka prövningstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstolen i den segslitna kampen mot Skatteverket, en process som snart är tio år gammal.

Striden har nått Kammarrätten, som i april gick fullt ut på Skatteverkets linje.

”Dessutom lägger de på 40 procents skattetillägg med motiveringen att det här borde vi ha fattat. Men det här är en komplex fråga, det ska i varje fall inte vara något skattetillägg”, säger Klas Tikkanen, finanschef på Nordic Capitals rådgivningsbolag.

Nordic Capital hävdar att flera av dess anställda drabbats särskilt hårt, genom att Kammarrätten betraktat deras utdelningar som inkomst av tjänst. Den enskilde medarbetare som träffas hårdast av domen kommer att krävas på cirka 140 miljoner kronor mer i skatt.

”Domstolen har kommit fram till att våra anställda, till skillnad från resten av branschen, ska beskattas som inkomst av tjänst. Det hänger de helt upp en teknisk grund som är felaktig. Det har de tagit ur luften. Varken vi, Skatteverket eller allmänna ombudet har hävdat detta”, säger Klas Tikkanen.

Riskkapitalbolaget begär nu prövningstillstånd i sista instansen, Högsta förvaltningsdomstolen. Antingen, kräver Nordic Capital, ska domstolen ta upp ärendet för att skapa prejudikat, eller skicka tillbaka det till Kammarrätten som bakläxa.

”Vi vill få en grundlig, rättvis och korrekt bedömning av omständigheterna i våra mål och vår bevisning. Det är upp till Högsta förvaltningsdomstolen att avgöra om de själva vill göra detta eller om de vill återförvisa”, säger Klas Tikkanen.

Kan du förstå de som tycker det är rimligt att riskkapitalister beskattas hårdare?

”Vi och en stor del av befolkningen tror på fritt företagande och ser fördelar med privata arbetsgivare och innovationskraft i en ekonomi, Detta borde rimligtvis innebära en gemensam syn på att företagande ska beskattas till en viss nivå – en nivå som gör att risktagande lönar sig, och att det beskattas på ett förutsägbart vis, och att lagar tillämpas stringent.”

Vilken nytta gör riskkapitalbolagen i samhället?

”Private equity investerar i mellanstora kanske är lite bortglömda och vitaliserar dem. Vi hjälper familjeföretag med generationsskiften. Vi bygger helt nya konstellationer av företag som gör helt nya saker.”

Nordic Capital kommer inte bara att överklaga den del av Kammarrättens dom som beskattar medarbetares vinster som inkomst av tjänst, utan senare också den del som beskattar enligt 3:12- reglerna.

Kärnan i Skatteverkets process är de vinstandelar som betalas ut till medarbetare och nyckelpersoner i riskkapitalbolagen.

Enligt Skatteverket handlar det inte om investeringar – som således ska beskattas enligt den förmånliga skattesatsen för inkomst av kapital – utan i stora delar om förtäckt lön.

Skatteverkets process började med att kräva bolagen på sociala avgifter. När Högsta förvaltningsdomstolen avslog Skatteverkets överklagan av en kammarrättsdom i riskkapitalisternas favör bytte myndigheten taktik och för nu process mot de berörda individerna.


Innehåll från TeliaAnnons

Barnrättsbyrån har en leverantör för all teknik

Elin Wernquist och Ida Hellgrup, grundare av Barnrättsbyrån.
Elin Wernquist och Ida Hellgrup, grundare av Barnrättsbyrån.

Organisationen Barnrättsbyrån hjälper utsatta barn och unga, till exempel i kontakten med myndigheter.

Under pandemin har det blivit ännu viktigare att tekniken fungerar sömlöst – och Barnrättsbyrån bestämde sig för att välja en leverantör för all it och uppkoppling.

– Det har förenklat enormt och frigjort flera timmar i veckan för mig, säger Ida Hellrup, grundare och jurist.

Samla all IT och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning  

2015 startade Ida Hellrup och Elin Wernquist Barnrättsbyrån i Stockholm – en organisation som finansieras genom insamlade medel exempelvis från statsbidrag, stiftelser och privatpersoner. Verksamheten går ut på att hjälpa barn och unga upp till 21 år i alla frågor som rör deras rättigheter.

– Vi tycker att den kuggen fattas i vårt samhällsbygge. I Sverige tar vi för givet att barn har föräldrar som kan föra deras talan om de har det svårt. Men barn som inte har en sådan förälder kan bli väldigt utsatta och ensamma, säger Ida Hellrup, som är barnrättsjurist.

”Vi sätter igång och agerar”

De barn som vänder sig till Barnrättsbyrån vill ofta ha hjälp att förstå sin situation, vilka rättigheter de har och få stöd i kontakten med myndigheter.

– Många har sökt hjälp hos ansvariga myndigheter, men har inte blivit tagna på allvar eller fått den hjälp de har rätt till. Tillsammans med barnet formulerar vi ett uppdrag som de ger till oss. Sen sätter vi igång och agerar – och det kan innebära många olika saker. Det viktigaste är att vi gör allt ihop med barnet och inget över deras huvuden, berättar Ida.

Behovet är stort och Barnrättsbyrån har vuxit stadigt. I dag är de elva anställda och har kontor i Stockholm och Umeå. Deras team består av socionomer, jurister, beteendevetare och statsvetare – alla med gedigen erfarenhet av att möta barn.

– I takt med att vi vuxit har it-frågorna blivit fler, och under pandemin har det blivit tydligt hur viktigt det är att tekniken fungerar optimalt. Vårt främsta verktyg är det fysiska mötet med varje barn – men när det fysiska måste bli digitalt, bör det fungera så smidigt som möjligt så att vi kan fokusera på det viktiga: det som barnet berättar, säger Ida. 

Dyrt och tidkrävande

Ida berättar leende att hon tidigare varit ”allt möjligt” förutom jurist och grundare – bland annat vaktmästare och it-ansvarig.

– Jag och en kollega i Umeå tog på oss teknikhatten utan att vara utbildade för det. Jag tror att det är vanligt i mindre organisationer: Man försöker klara teknikfrågorna på egen hand och anlitar olika konsulter för olika frågor när man kör fast. I längden blir det ineffektivt – både kostsamt och tidskrävande. 

”Bestämde oss för en leverantör”

Under 2020 skulle Barnrättsbyrån samla all teknik i Microsoft och det blev uppenbart att de behövde stöd med migreringen. De bestämde sig samtidigt för att anlita en enda leverantör för all it och uppkoppling, och valet föll på Telia. I dag prenumererar de på Telias ”it-avdelning som tjänst” som innebär att ett expertteam på cirka 20 personer är företagets externa it-avdelning – med support, övervakning av företagets it-miljö dygnet runt och ansvar för säkerheten.

– Jag var skeptisk i början. Telia är så stort – skulle de verkligen prioritera ett så liten organisation som vår? Vi behövde framför allt en partner som kunde lära känna oss och vår it-miljö och ge snabb, personlig support.

Och precis så har det blivit:

– Telias team känns verkligen som vår egen it-avdelning, även om de inte sitter hos oss. Det känns förstås lyxigt att vi – ett företag med elva anställda – har en it-avdelning med ett 20-tal experter.

Största fördelen: En att kontakta

Det bästa är att ha en enda partner att vända sig till för alla teknikfrågor, tycker Ida: telekom, it och säkerhet.

– Tekniken blir allt mer komplex, kraven på it-säkerhet ökar och det är svårt att hänga med. Därför känns det tryggt att Telia tar hand om helheten. 

”Supporten löser problem direkt”

Barnrättsbyrån samarbetar och har möten i Teams och jobbar ihop i dokument i Sharepoint.

– Efter migreringen, som Telia genomförde, fungerar vår digitala värld mycket smidigare. Har vi någon teknikfråga vänder vi oss till supporten, som nu känner oss och vår it-miljö och löser problemet direkt. De har också hjälpt oss när vi behövde investera i nya datorer och göra inköp för bättre videosamtal.

För Ida Hellrup har den nya lösningen frigjort både tid och energi. Nu ser hon fram emot att kunna fokusera mer på kärnverksamheten.

– För ett år sedan blev barnkonventionen lag i Sverige, men det är fortfarande otydligt hur lagen ska användas i praktiken. Vi jobbar för att lagen ska förverkligas i Sverige i en positiv riktning. Det känns fint att kunna lägga tiden där den verkligen behövs.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

 

 

Mer från Telia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?