1515
Annons

Nordenskiöld: Regeringen har inget att fira

Moderaternas kraftiga ras i opinionen visar att partiet har stora problem, samtidigt har regeringspartierna egentligen inget att fira.
Skulle dagens opinionsläge hålla i sig skulle Stefan Löfven få mycket svårt att sitta kvar.

Stefan Löfven.
Stefan Löfven.Bild:TT

Torsdagens stora väljarsympatiundersökning från SCB bekräftar än en gång bilden av ett svenskt politiskt system i kris och att det kommer bli mycket svårt att få till en stabil och fungerande regering efter valet 2018. Det mesta pekar dessutom på att det kan bli ännu mer turbulent än vad SCB ger sken av.

Det parti som sannolikt skulle ha lättast att styra Sverige med ett starkt SD och ett osäkert parlamentariskt läge är Moderaterna, men det är också det parti som tappar mest i mätningen. Partiet går ned 1,9 procentenheter till 22,8 procent, vilket är under valresultatet från 2014. Partiets dramatiska omläggning av migrationspolitiken gav partiet först en uppgång i opinionen, vilket man såg i SCB:s förra mätning i maj i år då partiet ökade och lyckades täppa till väljarläckaget till Sverigedemokraterna. Men det är nu tydligt att det inte räcker. Alla partier har i princip lagt om migrationspolitiken, och det gör att migrationsfrågan inte är någon vinnarfråga för M. Och vad vill partiet i övrigt, förutom att föra en stram flyktingpolitik? Svaret på den frågan finns ännu inte. Partiet har en rad arbetsgrupper som arbetar med politikutveckling, men det tycks dröja innan de har ett resultat. Det gör att väljarna inte vet vad M har för reformagenda och det straffar sig.

Det enda allianspartiet som har anledning att glädjas är Centerpartiet som går framåt med 1 procentenhet till 7,1 procent. Det är knappast någon succésiffra, men visar att partiet har potential att locka allmänborgerliga väljare. Den analys C-ledningen nu gör är att den liberala migrationspolitiken är ett hinder, vilket gör att man försöker tona ned den och bredda partiet. Lyckas man kan C på allvar utmana M om de lättrörliga borgerliga väljarna och säkert växa ett par procentenheter till.

Samtidigt utmanas Moderaterna och de borgerliga från höger av Sverigedemokraterna. Partiet skulle enligt SCB få 17,5 procent om det vore val i dag och om man utgår från att partiets stöd underskattas, vilket det sannolikt gör, har SD potential att gå om Moderaterna som största parti på högerkanten. Det skulle i så fall ändra dynamiken i svensk politik, och ytterligare komplicera regeringsbildandet.

Vad innebär då allt detta för statsminister Stefan Löfven och Socialdemokraterna? Att de rödgröna leder i opinionen om man räknar bort SD kan säkert vara något som gläder S-strategerna, och S ligger också stabilt i opinionen på drygt 29 procent. Det kan ses som godkänt, men knappats mer än så. Socialdemokraterna har i grunden samma problem som Moderaterna och man vet i dag inte riktigt vad regeringen Löfven har för politiskt projekt förutom att ta strid i frågor man förlorar i riksdagen, som i exempelvis vinstfrågan.

För koalitionspartnern Miljöpartiet ser det samtidigt ännu dystrare ut. Partiet ligger på 4,5 procent, vilket är farligt nära riksdagsspärren. Traditionellt har partiets stöd, i motsats till SD, överskattats i opinionsmätningarna. Gäller den principen fortfarande kan miljöpartisterna, som brottas med stora interna motsättningar, inte ens vara säkra på att få behålla sin riksdagsplats. Att Vänsterpartiet går kraftigt framåt är nog heller ingen riktig tröst för regeringspartierna.

Skulle dagens opinionsläge bli ett valresultat 2018 skulle Stefan Löfven tvingas bort från statsministerposten eftersom allianspartierna och SD har sagt att de kommer rösta bort honom. Sedan väntar en komplicerad talmansrunda med ytterst osäkert utfall. Stefan Löfven kan givetvis lyckas bilda en regeringen på nytt, men Moderaternas fördel är att man har klart bättre förutsättningar att navigera i det nya politiska landskapet med en ganska tydlig högermajoritet än vad Socialdemokraterna har.

Anna Kinberg Batra skulle i ett sådant läge göra sig beroende av Jimmie Åkesson, vilket kommer skapa stora spänningar inom borgerligheten och Centerpartiet skulle få svårt att sätta sig i en sådan regering. Läget är med andra ord svårtytt och det enda man egentligen med säkerhet kan säga att den politiska turbulensen tycks vara här för att stanna.


Innehåll från EKNAnnons

Hjälpen som många banker missar: ”Med EKN kan de se bredare på exportbegreppet”

Många tror att företag måste exportera för att ta del av olika exportstöd. Men faktum är att till exempel EKN, Exportkreditnämnden, räknar in alla bolag som bidrar till svensk export – och det inkluderar även underleverantörer till exportföretag. Så här kan bankerna möjliggöra fler affärer.

Läs mer om hur du som underleverantör till exportföretag kan få hjälp med finansiering

EKN hjälper varje år hundratals svenska exportföretag till säkrare och bättre exportaffärer. Myndigheten gör det till exempel genom att dela bankens risk när företag behöver låna pengar, men också genom att utfärda olika typer av motgarantier. Och företagsrådgivarna på bankerna är bra på att inkludera EKN i sina kundrelationer – utom på ett område.

– Det är många som har missat att vi på EKN även finns till för underleverantörerna. Den lilla mekaniska verkstaden som säljer till ett exportföretag kan alltså också få en EKN-garanti, förklarar Håkan Bäckström, regionansvarig på EKN.

Tänk bredare och gör fler och bättre affärer

För banken finns det en klar fördel att använda EKN:s garantier – de kan helt enkelt säga ja till fler kunders finansieringsbehov.

– Med EKN kan banken se bredare på exportbegreppet och på så sätt göra fler och bättre affärer. Och alternativet är ju kanske att din kund måste säga nej till en stor affär, eller att de rent ut av går till en annan bank.

Men vad räknas då egentligen som en underleverantör till exportindustrin? Håkan Bäckström säger att man inte ska stirra sig blind på siffror eller procent, utan i stället titta på verksamheten.

Bidrar affären till export?

– När ett företag vill ha en utökad kredit eller en bankgaranti för en specifik affär så är det ju lätt att ta reda på om den affären i nästa led är en exportaffär. Och gäller det en löpande rörelsekredit så får man titta på vilka företagets kunder är och hur de i sin tur exporterar. Den viktiga frågan att ställa sig är om affären eller företaget i stort bidrar till svensk export, förklarar Håkan Bäckström.

Om du är företagare – eller företagsrådgivare på en bank – och känner dig osäker på vad som krävs för att får ta del av EKN:s exporthjälp, så tipsar Håkan Bäckström om att kontakta EKN med sin fråga.

– Vi svarar på de här frågorna varje dag. Så ring oss och kolla läget, vi hjälper er hela vägen fram.

Läs mer om hur du som underleverantör till exportföretag kan få hjälp med finansiering

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?