1515
Annons

Norden: Blandat måndagskompott

De nordiska börserna inledde veckan med blandade kursrörelser. Det nordiska samlingsindexet Vinx 30 steg 0,2 procent, hjälpt av telekom, till 993.

Helsingforsbörsens OMXH25-index ökade 0,4 procent. Starkast var Nokia som steg med 3,1 procent. Nokia ska lansera ett nytt 5G-chip i spåren av rapporter om att president Trump har för avsikt att nationalisera det amerikanska telekomnätet. Sektorkollegan Ericsson slutade upp 1,7 procent i Stockholm. 

Näst största vinnare i det finländska storbolagsindexet var Telia Company, drygt 2 procent upp i Helsingfors, efter höjd rekommendation från Handelsbanken till öka från minska. 

På Oslobörsen, där laxbolagen tyngde, tappade OBX-index 0,7 procent. Ny statistik från branschorganisationen Sjömat Norge visade att det totala beståndet i norska laxodlingar vid årsskiftet uppgick till 739.000 ton. Det utgör en ökning på sju procent jämfört med samma period förra året, men är 13.000 ton mindre än i november 2017, och även jämfört med tidigare statistik från analysbyrån Kontali är det en något lägre tillväxttakt.

Mest föll Grieg Seafood, 3,4 procent. Det största laxbolaget, Marine Harvest, backade 1,2 procent. 

Bäst gick det för oljeservicebolaget PGS som fortsatte att stiga med 1 procent till 24:46 norska kronor i spåren av ännu en rekommendationshöjning av aktien: ABG har höjt till behåll med höjd riktkurs till 25 kronor från 1 krona. 

På Köpenhamnsbörsen var OMXC20 ned 0,3 procent. Jätten Novo Nordisk sjönk 0,6 procent. Bolaget har dragit tillbaka sitt bud på det belgiska bioteknikbolaget Ablynx efter att franska Sanofi lagt ett konkurrerande högre bud.

Innehåll från ArmatecAnnons

Armatec effektiviserar industrin med klimatsmart flödesteknik

Hållbarhet är positivt ur kostnads- och miljösynpunkt. Den klimatsmarta flödestekniken är ett spännande område som blir allt viktigare – något som fler och fler i främst bygg- och industribranschen förstår.

– Ofta är vår dellösning en förutsättning för att ett helt flödessystem, till exempel en fjärrvärmeanläggning eller ett industriellt kylsystem, ska kunna prestera på topp, säger Klas Blom, vd på kunskapsföretaget Armatec.

Tiden när hållbarhetsarbete innebar en merkostnad är förbi. Numera är det ofta tvärtom – ambitionen om ett hållbart samhälle driver ekonomin framåt. Företag och industrier satsar mer pengar på långsiktiga lösningar och nya tekniska och digitala möjligheter utvecklas därför i snabb takt.

Armatec är specialiserade inom klimatsmart flödesteknik och löser tekniska utmaningar inom vatten, värme, kyla och process. Klas Blom, vd, berättar att de ägnar all kraft åt att utveckla hållbara tekniska system för bygg och industri. 

– Tillsammans med våra kunder väljer vi produkter ur ett livscykelperspektiv och hittar smarta, tekniska lösningar som passar just dem. Ofta är vår dellösning en förutsättning för att ett helt system, till exempel en fjärrvärmeanläggning eller ett industriellt kylsystem, ska kunna prestera på topp.

Ger en knuff i rätt riktning

Genom att kartlägga kundens flöden och processer kan Armatec hjälpa till att detektera effektiviseringsmöjligheter. De tillhandahåller både fysiska produkter som antingen kan ersätta eller komplettera befintliga system för att optimera effekten, och teknisk hjälp i form av valtabeller, handböcker och uppskattade flödesscheman.

– Målet är att förlänga livslängden på det som används för att driva industrin eller fastigheten framåt med ett ihållande långsiktigt tänk. Ibland behövs ett övergripande arbete, ibland en knuff i rätt riktning genom exempelvis lättillgängliga verktyg för dimensionering.

Möter gärna kundens krav

Patrik Johansson är projektledare för industriella system på Armatec. Han berättar att kundernas medvetenhet om hållbara investeringar har vuxit kraftigt bara det senaste halvåret och menar själv att hans intresse och kunnande om frågan har vuxit sedan han började på företaget.

– Många kunder ställer krav på exempelvis produkter med låga halter av svartlistade material, något vi gärna möter genom att redovisa innehållet i de komponenter som ingår i ett system. 

En drivkraft att bli bättre

Patrik tycker själv att Armatec gör mycket för att vara ett hållbart företag.

– Förutom att sortera papper och packa våra produkter med återanvänt material ligger vårt kontor och lager i en klimatsmart byggnad. Jag upplever att det finns en drivkraft hos Armatec att bli bättre i stort och smått, och det är något jag ser att både kunder och medarbetare uppskattar.

Läs mer om Armatec här

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Armatec och ej en artikel av Dagens industri

Elprischocken väntas sprida sig

Elprisgapet mellan norr och söder vidgas – allra största prisökningen har drabbat Blekinge, tätt följt av Halland och Kronobergs län.

Snart kommer de stigande elpriserna också att slå igenom som högre taxa på vatten, fjärrvärme och sophämtning, varnar Nils Holgerssongruppen.

”Där är prissättningsmodellerna långsammare och det gör att vi ännu inte ser effekten fullt ut, konstaterar gruppens ordförande”, Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Hon tror att det finns risk för stora höjningar av VA-taxan, något som vissa företag redan har aviserat.

”Det kostar ju el att rena vattnet och ta hand om avloppet, så därför kommer det att påverka de priserna också. Hur mycket det kommer att öka beror på hur bolagen har effektiviserat i sina anläggningar, så det kommer säkerligen att påverka lite olika”, säger Mari-Louise Persson.

Även fjärrvärmepriset kommer att påverkas, både av höjda elpriser och bränslekostnader. Men många taxor kommer att förändras först vid årsskiftet.

”En del fjärrvärmeverk producerar el och de kan också ha en fördel av att elpriserna har gått upp. Därför blir det svårt att sia och det kommer säkert att se olika ut.”

Sedan 27 år tillbaka undersöker Nils Holgerssongruppen varje år hur kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning slår mot en typbostad i var och en av Sveriges 290 kommuner.

Nytt för i år är att utgifterna för el nu nästan är i paritet med uppvärmningskostnaden för hushåll med fjärrvärme i ett antal kommuner.

Det växande prisgapet mellan olika elprisområden får allt större genomslag i den totala elkostnaden för hushållen. Tidigare var det många små Norrlandskommuner som låg i topp när det gäller total elkostnad, på grund av höga elnätkostnader.

Men på grund av de kraftigt höjda elhandelspriserna och de stora prisskillnaderna mellan elprisområden så har nu sydsvenska kommuner seglat upp i tio-i-topplistan. Under perioden juli 2021–juni 2022 har medelpriset skiljt nästan 110 procent mellan det dyraste elprisområdet längst i söder och det billigaste längst i norr.

Tittar man på höjningen av den totala elkostnaden län för län ligger Blekinge i topp med 68 procents höjning 2021–2022. Lägst ökning har Jämtland med 14 procent.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera