1515
Annons

Nordeas nya fastighetsanalytiker varnar för Hufvudstaden

Nordea har bytt analytiker inom fastighetsbevakningen och gör en hel del förändringar i sina råd- och riktkurser. Analytikern är bland annat mycket optimistisk till Ilija Batljans SBB medan han varnar för Fredrik Lundbergs Hufvudstaden. 

Fredrik Lundberg, styrelseordförande för Hufvudstaden.
Fredrik Lundberg, styrelseordförande för Hufvudstaden.Foto:Joey Abrait
Ilija Batljan, vd för SBB.
Ilija Batljan, vd för SBB.Foto:Joey Abrait

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Tyskland: Lönerna väntas öka med 4 procent

Hög inflation, brist på arbetskraft och den massiva höjningen av minimilönen gör att lönerna i Tyskland stiger snabbare. 

Detta gäller även de kommande löneförhandlingarna inom stora sektorer som metall- och kemisk industri samt offentlig sektor. De kollektivavtalade lönerna väntas därför öka med 3,5-4 procent under det kommande året, även om det kommer att finnas betydande skillnader mellan sektorerna även i fortsättningen, skriver Ralph Solveen, senior ekonom på Commerzbank, i ett kundbrev på fredagen.

Inflationen i Tyskland ökade i juli med 7,5 procent, vilket gröper ur arbetstagarnas reala löner. Dessutom finns det en växande övertygelse om att detta inte är något som snabbt kommer att gå över, utan att priserna sannolikt kommer att stiga kraftigt de kommande åren.

Arbetskraftsbristen i Tyskland börjar nu kännas av i allt fler sektorer. Enligt den kvartalsvisa undersökningen från Institutet för arbetsmarknads- och yrkesforskning, IAB, finns det nu nästan 2 miljoner lediga jobb på tyska företag och offentliga institutioner, en siffra som har stigit dramatiskt speciellt under de senaste kvartalen.

Hälften av de tyska företagen uppger att de saknar kvalificerad personal vilket påverkar deras verksamhet, enligt IFO:s undersökning. Än större är personalbristen i tjänstesektorn.

Den 1 oktober kommer minimilönen i Tyskland att höjas till 12 euro per timme, vilket motsvarar en höjning med drygt 22 procent jämfört med i början av året och, i vissa sektorer, kommer den också att bli högre än lönerna för den lägsta lönegruppen.

I de flesta fall kommer inte bara dessa löner att höjas – i vissa fall betydligt – utan även lönegrupperna över dem, för att bibehålla ett visst gap mellan lönegrupperna.

Ralph Solveen konstaterar att även om de flesta kollektivavtal som slutits i Tyskland under året innebar högre löneökningar än i tidigare avtal så finns det betydande skillnader mellan olika sektorer. 

Inom två grupper av företag har löneökningarna blivit speciellt höga – en inkluderar dem med löner under den genomsnittliga nivån, där ökningen av minimilönen fått speciellt stort genomslag. Här handlar det bland annat om städare och bemanningssektorn.

Den andra gruppen företag inkluderar sektorer vars företag också har gynnats av krisen eftersom deras priser stiger snabbare än deras kostnader. Här ingår stålsektorn, där löneökningar om 6,5 procent har förhandlats fram.

Däremot har jämförelsevis måttliga löneökningar på 2-3 procent per år förhandlats fram för vissa andra sektorer, som bank och försäkring, men även textil- och tryckeribranscherna.

Enligt ekonomen kan en faktor, förutom problem i dessa sektorer, ha varit att när dessa avtal slöts trodde vissa fortfarande att inflationen snabbt skulle falla tillbaka.

De måttliga löneavtalen i vissa sektorer har bidragit till att den underliggande trenden i de kollektivavtal som hittills har slutits endast har stigit svagt.

Borträknat de ibland mycket betydande engångsutbetalningarna steg de kollektivavtalade lönerna kraftigare under årets fem första månader än under stora delar av förra året. Fram till slutet av året var dock tillväxttakten fortfarande något lägre än före pandemin, noterar ekonomen.

Ralph Solveen räknar dock med att detta sannolikt kommer att förändras gradvis under de kommande månaderna eftersom de stora löneökningar som redan beslutats (för tillfällig personal) inte träder i kraft förrän i höst.

”Dessutom kommer årets stora löneförhandlingar – för metall- och kemiindustrin och offentlig sektor på federal och kommunal nivå att inledas de kommande månaderna, vilket kommer att ha stor inverkan på den övergripande löneutvecklingen i ekonomin”, framhåller ekonomen.

När det gäller metallindustrin har IG Metall redan gjort klart att de vill se lönehöjningar på 8 procent, för att kompensera de anställda för minskad köpkraft.

Inga konkreta lönekrav har ännu lagts fram från kemiindustrin, men fackförbundet IG BCE sade redan i våras att målet för löneförhandlingarna var att säkra köpkraften. Förhandlingarna sköts upp till i höst, och de anställda fick en engångsutbetalning på 1.400 euro i kompensation.

Commerzbank-ekonomen noterar samtidigt att miljön för fackförbunden troligtvis kommer att försämras de kommande månaderna när förhandlingarna fortsätter. Exempelvis kommer den nuvarande mixen av rekordhöga energipriser, betydande flaskhalsar och en svagare global ekonomi att bidra till att sätta ökad press på företagen och knuffa ner den tyska ekonomin i recession. Dessutom kommer ransoneringen av naturgas fortsätta vara åtminstone ett hot som kommer att påverka industrin i stort och kemiindustrin i synnerhet.

”I denna miljö är det osannolikt att IG BCE, som är känt för sitt ganska samarbetsvilliga tillvägagångssätt, kommer att försöka driva igenom sina maximala krav med strejker”, enligt Solveen.

Icke desto mindre tror han att de löneavtal som sluts nu sannolikt kommer att bli betydligt högre än under tidigare förhandlingar.

Sammantaget räknar Commerzbank med att de kollektivavtalade lönerna (inklusive engångsersättningar) stiger med knappt 3 procent i år. Nästa år kommer ökningen sannolikt att stiga till 3,5 till 4 procent på grund av de nya kollektivavtalen som då börjar gälla. 

”Det innebär att lönerna släpar efter inflationen, vilket gör att reallönerna fortsätter att sjunka under det kommande året, där arbetsgivare och anställda i slutändan delar på de högre energikostnaderna”, skriver han. 

Men detta ändrar inte det faktum att företagens lönekostnader kommer att stiga snabbare och att de på sikt kommer att försöka föra över de högre kostnaderna på konsumenterna.

Även om inflationstakten kan sjunka avsevärt under det kommande året kommer alltså inflationsriskerna på medellång sikt att öka på grund av den starkare löneutvecklingen.

”Eftersom detta även gäller för euroområdet som helhet kommer trycket på ECB att normalisera sin penningpolitik att öka ytterligare”, konstaterar ekonomen.

Om eurozonen faller ner i recession kan ECB avbryta sina räntehöjningar i början på 2023.

”Men ett starkare lönetryck tyder på att centralbanken kommer att återuppta räntehöjningar redan mot slutet av nästa år, det vill säga relativt snart efter att recessionen är över”, enligt Ralph Solveen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera