1515
Annons

Nordea för samtal om flytt till Danmark

Nordea har kontaktat Danmark och för direkta samtal rörande en potentiell flytt av huvudkontoret till landet från Sverige. Det säger landets näringsminister Brian Mikkelsen till Bloomberg i en intervju på onsdagen.

Bild:Claudio Bresciani/TT

Det var i mitten av mars som Nordeas vd Casper von Koskull i en intervju med Di meddelade att sannolikheten för att banken flyttar sitt huvudkontor från Sverige är mycket stor om regeringens förslag om höjda bankavgifter till resolutionsreserven blir verklighet.

Brian Mikkelsen var snabbt ute och flörtade med banken efter beskedet och på onsdagen meddelade han att det förs samtal mellan parterna.

"Vi för en dialog med Nordea efter att Nordea tagit kontakt med mig", säger Brian Mikkelsen till Bloomberg och lägger till att Danmark kan försäkra banken om att "det inte kommer att komma några nya regleringskrav" i landet.

"Vi vill minska avgifter och skatter och kommer inte att introducera fler regler. Vårt svar kommer alltid att vara mindre regler", säger Brian Mikkelsen till Bloomberg.

Danmark är dock inte ensamma om att försöka locka till sig Nordeas huvudkontor. I slutet av april sa Finlands finansminister Petteri Orpo att banken är varmt välkomna till Finland och meddelade att det finns en arbetsgrupp som arbetar med att få banken att placera sitt huvudkontor i landet.

Nordea siktar på att ha fattat ett flyttbeslut innan sommaren.

"Sedan får vi se hur vi definierar sommar", sade Nordeas vd Casper von Koskull vid seminariet DI bank och tillade att den europeiska sommaren inte börjar förrän i augusti.

Är Nordea beredda att ta beslut om var huvudkontoret ska ligga och att kommunicera det innan Sveriges regering har satt ned foten i resolutionsavgiftsfrågan?
"Jag måste göra övervägningen och resolutionsavgiftsfrågan är inte den enda frågan. Den är inte det enda som driver det här. Huruvida det spelar in, och hur mycket, kan jag inte säga därför att det blir ju en osäkerhet i tajmingen", sade Casper von Koskull till reportrar.

Det skulle kunna anses ostrategiskt att säga att man avser stanna i Sverige innan regeringen har satt ned foten kring resolutionsavgiften, eftersom man då skulle lämna fältet öppet för regeringen att höja avgiften?
"Så kan det vara, men jag ska inte spekulera. Jag ska göra en grundlig, icke-emotionell utredning och sedan naturligtvis fatta ett beslut och det är klart att ifall jag inte har alla de viktiga komponenterna för att ta beslutet kan jag inte göra det, men om jag tycker att jag har det - då gör jag det. Och det vet jag inte förrän ja har gjort jobbet", sade Nordea-chefen.

Kan en möjlig tolkning av er tidsplan vara att ni lutar åt att flytta från Sverige oavsett vad som händer i resolutionsavgiftsfrågan?
"Jag vill inte tolka", svarade Casper von Koskull.

Truss eller Sunak – vem är bäst för Sverige?

Vem skall man hoppas blir nästa brittiska premiärminister? Maktkampen om Downing Street har hittills varit det britterna kallar en ”fuktig smällare”, a damp squib. Förutom på ett sätt.

En väggmålning i Belfast föreställer de två kandidaterna i det konservativa ledarskapsvalet – Rishi Sunak och Liz Truss.
En väggmålning i Belfast föreställer de två kandidaterna i det konservativa ledarskapsvalet – Rishi Sunak och Liz Truss.Foto:Peter Morrison/TT

Ingen av kandidaterna är en ”vit man”. Detta har under hela processen varit kvinnornas och de nya britternas kamp om den yttersta makten. Så Tories kommer nu att utnämna antingen sin tredje kvinna eller en andragenerationsinvandrare till ledare. Dessa rekord sätts då av samma parti som även utsåg den förste juden (Disraeli), förste homosexuelle (Heath) och första kvinnan (Thatcher) till ledare. Man kan fundera över hur Tories tycks ha sorteringsmekanismer i partiet som mera tjänar meritokrati och nya gruppers resa än vad Labour haft. 

Rishi Sunak har ett CV lika bländande som leendet, med en uppväxt i en invandrad indisk entreprenörsfamilj, via Oxford (statskunskap och ekonomi) till Londons finansdistrikt och posten som finansminister. Skarp hjärna, skarpa kostymer, men ett diplomatiskt sinne. Sunak blev kollegornas favorit när parlamentarikerna röstade. Hans käpphäst är ekonomiskt straight talk, en balanserad ekonomi efter två års covid lockdown, och massivt statligt lånande. Han är utrikespolitiskt försiktig och talar om EU i konciliatoriska termer.

Liss Truss växte upp i en vänsterfamilj och utbildade sig även hon i Oxford. Först liberal, sedan Torypartiet och regeringen, där hon varit en framgångsrik handels- och utrikesminister. Nu i kampanjen kanaliserar hon Thatcher. Hon vill se en världsallians av fria länder, stärka Storbritanniens roll som axelmakt med USA, stärka Nato samt ta än mer spjärn mot Ryssland och Kina. Truss vill öka försvarsanslagen till 3 procent av BNP, och vill riva upp brexitavtalet med EU på grund av de handelshinder som skapats kring Nordirland.

Just nu leder Truss bland partiets medlemmar med över 20 procentenheter. En förklaring är att Sunak anses ha medverkat i den palatskupp som fick Boris Johnson att avgå. Sunak förnekar men misstanken smittar.  En annan är Sunaks privatliv. Han är gift med Akshata Murty, dotter till det indiska it-bolaget Infosys grundare. Familjens mångmiljardförmögenhet och skatteplanering har stuckit i ögonen. 

Vem blir bäst av de två för oss svenskar? Det beror på vad du värdesätter.

För den som främst vill värna London som marknadsplats for internationellt kapital, Storbritannien som handelspartner, och en lugnare samexistens med EU är Sunak kandidaten.

Den som å andra sidan ser Sveriges blivande medlemskap i Nato, de geopolitiska spänningarna som skapas kring Ryssland och Kina just nu, som mest centrala, kommer i Truss få en tydlig ledare för kamp mot auktoritära stater.

Och den som helst vill bli av med Torypartiet, kan vila trygg i att den nya ledaren kommer få problem så det ryker. Skenande energipriser, sjukhusköer och en förväntad lågkonjunktur. Det blir ingen dans på rosor, vare sig i Rosenbad eller på Downing Street, denna höst.

Detta är en krönika av en fristående kolumnist. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera