1515

Nordea: Dåliga nyheter för Ingves

Det nya treåriga industriavtalet som förnyades på måttliga nivåer år dåliga nyheter för Riksbanken. Det anser Nordea som menar att avtalet stärker affärsbankens syn att det är långt kvar till penningpolitiken kan stramas åt.

Riksbankschef Stefan Ingves.
Riksbankschef Stefan Ingves.Bild:TT

Avtalsvärdet på sammanlagt 6,5 procent över tre år var i linje med Nordeas förväntningar.

"Uppgörelsen förstärker vår syn att lönetillväxten kommer att vara måttlig under flera år", skriver Nordea-ekonomerna Susanne Spector och Torbjörn Isaksson i en analyskommentar.

De menar att Riksbanken, likt många andra prognosmakare, behöver revidera ned sina löneförväntningar, såvida inte den så kallade löneglidningen blir mycket större än förväntat.

"Riksbanken agerar som om lönerna sattes på en fri marknad, när lönerna i själva verket bestäms av centrala avtal baserade på utsikterna för exportsektorn", skriver Nordea som tror att Riksbanken kommer att få kämpa för att inflationen ska vara i linje med 2-procentsmålet.

Löneglidning avser löneökningar som lokalt blir större än vad de centrala avtalen stipulerar.

Även Swedbank konstaterar att utfallet är klart i underkant för Riksbanken. I februariprognosen skattade Riksbanken de totala löneökningarna till 3,0 procent för 2017 och 3,3 procent för 2018 (inklusive löneglidning).

Trots det visar historisk data på konjunkturlönerna att genomsnittliga löneökningar för hela ekonomin sedan 1995 legat kring 3,5 procent samtidigt som den genomsnittliga KPI-inflationen noterats till 1,1 procent. Statistiken pekar snarare på att de totala löneökningarna, med enstaka undantag, pendlat mellan 3,3 till 4,4 procent vid de tillfällen som inflationen legat kring eller över målet.

"För att nå upp till de inflationsdrivande löneökningstakterna behöver löneglidningen, som varit sällsynt frånvarande de senaste åren, alltså ta fart. Vi tror att det dröjer innan löneglidningen tar fart på allvar", skriver Swedbank.

Det finns dock två argument som kan inge visst hopp för Riksbanken på lite sikt. Det ena är att lönestatistiken tenderar att revideras mer under just avtalsår, vilket innebär att såväl fjolårets utfall (och sedermera årets utfall) bör revideras upp.

Det andra argumentet som kan inge hopp är att parterna enades om en låglönesatsning. Avtalet innehåller en låglönesatsning (cirka 0,2 procentenheter) för dem som tjänar under 24.000 kronor per månad.

Dessa inkomstgrupper tenderar att ha en högre marginell konsumtionsbenägenhet än höginkomsttagare vilket på marginalen kan driva på inflationen. Framförallt kan icke-varaktig konsumtion möta något högre priser framgent givet en starkare efterfrågan.

Den samlade bedömningen för ekonomin som helhet är att de återhållsamma löneökningarna bidrar till en mycket långsam och utdragen inflationsuppgång.

"Därför står vi fast vid att Riksbanken kommer att förbli mjuk under överskådlig tid med en långsam successiv reträtt. Det medför en långsam ränteuppgång och utdragen förstärkning av kronan. En första räntehöjning från Riksbanken väntas dröja till vårvintern 2018", skriver Swedbank.



Innehåll från Mercedes-BenzAnnons

Ny teknik är nyckeln till minskade utsläpp

Elektrifieringen av bilbranschen går i en allt snabbare takt.

Och målet med CO2-neutral tillverkning och utsläppsfri körning kommer allt närmare.

Nyckeln: Teknisk utveckling och mod att tänka i nya banor.

– Det går inte att skapa en hållbar framtid genom att säga ’nej’ eller ’det är svårt’, säger Ola Källenius, vd för Daimler AG och Mercedes-Benz AG.

Läs mer om vägen mot CO2-neutral mobilitet. 

Fordonsindustrin har sedan ett antal år tillbaka arbetat på högvarv för att möta den snabbt ökande efterfrågan på laddbara och miljöeffektiva bilar. Flera biltillverkare satsar stora resurser på att lyckas med omställningen så snabbt som möjligt för att därmed minska sina klimatavtryck.

Grunden i omställningen stavas ”elektrifiering”.

Med en ambitiös och konkret plan för omställningen till klimatneutralitet har nu Mercedes-Benz slagit fast flera viktiga delmål. Och arbetet har kommit långt även praktiskt, den tyska tillverkaren har lanserat ett brett utbud av laddbara och helt eldrivna bilmodeller.

Men det här är bara början. Under ledning av Ola Källenius, som är vd i både Daimler AG och Mercedes-Benz AG, har tempot i utvecklingen skruvats upp rejält. Det övergripande nya målet sammanfattas i ”Electric only” och vägen dit sker med ett antal konkreta punkter.

Här är några av dem.

• 2022 ska all tillverkning i Europa vara CO2-neutral.

• I slutet av 2022 kommer batterielektriska modeller (BEV) finnas i hela Mercedes-Benz modellutbud.

• Planen är att helt eldrivna bilar kommer att stå för 25 procent av försäljningen 2025.

• 2030 kommer mer än 50 procent av försäljningen att bestå av laddhybrider eller elbilar.

• Fram till 2030 kommer alla nyproducerade personbilar från Mercedes-Benz ha mer än 40 procent lägre CO2-utsläpp jämfört med 2018.

• Tidigt 2025 ska nya fordon som säljs inte ha några signifikanta utsläpp av kvävedioxid (NO2) i stadsmiljö.

• För att nå målet om utsläppsfri mobilitet kommer flera olika tekniker att användas: batterielektriska fordon, bränslecellsfordon samt fordon med hybrid drivlinor.

• Från och med 2025 ska alla nya fordonsarkitekturer som lanseras vara enbart eldrivna och kunderna ska kunna välja ett helelektriskt alternativ av varje modell som Mercedes-Benz tillverkar.

• Investeringarna kommer mellan 2022 och 2030 uppgå till mer än 40 miljarder euro i utveckling av batterielektriska fordon.

• Senast 2039 ska hela modellutbudet vara CO2-neutralt.

• Samma år ska fordonen inte heller ha någon negativ inverkan på luftkvaliteten i städer.

Teknik är nyckeln

Ola Källenius och koncernens alla medarbetare har stakat ut vägen framåt.

– Omställningen till elektriska fordon går allt snabbare. En ’tipping point’ närmar sig och vi kommer att vara redo den dagen då marknaden skiftar till enbart eldrivna fordon i slutet av detta decennium, säger Ola Källenius.

Han påpekar även att det inte bara handlar om att bilarna som rullar ut från bilhandlarna ska vara koldioxidneutrala. Det handlar om att hela produktionen inklusive underleverantörer ska minska sina utsläpp.

– Under de kommande åren ska vår nybilsförsäljning bli koldioxidneutral. Vårt mål är att sälja mer än 50 procent laddhybrider eller elbilar 2030. Vi har fattat beslutet att våra europeiska fabriker ska vara koldioxidneutrala i slutet av 2022. Inom ramen för ”Electric only” vill vi även uppmuntra och driva på våra underleverantörer att följa med på denna resa. Teknik och entreprenörskap är nyckeln, liksom banbrytande tankesätt och en inställning att uppfinna nytt. Det går inte att skapa en hållbar framtid genom att säga ’nej’ eller ’det är svårt’, vi gör det genom att säga ’ja’ och vara en av arkitekterna som utformar omställningen av mobilitet.

Läs mer om Mercedes-Benz arbete mot en mer hållbar framtid 

Mer från Mercedes-Benz

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mercedes-Benz och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?