ICAN får priset "för sitt arbete för att uppmärksamma de fruktansvärda humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen, och för sina banbrytande ansträngningar att uppnå ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen", skriver norska Nobelkommittén i sin motivering.
Kommittén kopplar också priset till den världspolitiska situationen: "Vi lever i en värld där risken för att kärnvapen används är större än vad den har varit på länge. Vissa länder moderniserar sina kärnvapenarsenaler, och det finns en verklig risk att fler länder kommer att försöka skaffa kärnvapen, exempelvis Nordkorea".
"Kärnvapen utgör ett konstant hot mot mänskligheten och mot allt liv på jorden. Genom bindande internationella överenskommelser har världssamfundet tidigare antagit förbud mot landminor, klusterammunition och biologiska och kemiska stridsmedel. Kärnvapen är än mer destruktiva, men har fortfarande inte blivit föremål för ett liknande internationellt förbud. Genom sitt arbete har ICAN bidragit till att täppa till det här juridiska hålrummet", fortsätter Nobelkommittén.
I en kommentar på Twitter tillägger kommittén att "ICAN har varit den ledande civilsamhälleliga aktören i kampen för ett förbud mot kärnvapen reglerat i internationell rätt".
ICAN, har varit en av favoriterna i spekulationerna om vem som skulle få priset. Kampanjen har fått stöd av svenska Kvinna till kvinna.
"De har gjort ett helt fantastiskt arbete med att få till det här kärnvapenförbudet som har förhandlats fram och som nu är öppet för underskrift. Det här är ju helt grundläggande och en otroligt viktig normativ utveckling där 122 länder säger ifrån att "det här går inte längre, kärnvapen måste förbjudas, de är ett hot mot hela mänskligheten"", sade generalsekreterare Lena Ag till TT i förra veckan.
Norges fredsråd hade ICAN som nummer ett på sin lista över lämpliga pristagare.
"Ett fredspris till atomvapenrörelsen i år understryker vikten av förbudet och kommer att sända en stark signal till världssamfundet — och då särskilt länderna som har valt att ställa sig utanför förbudet", skrev organisationen i ett pressmeddelande tidigare i veckan, enligt nyhetsbyrån NTB.
Nobelkommittén i Oslo uppmanar nu kärnvapenstaterna att ta sitt ansvar och engagera sig för en kärnvapenfri värld.
"Nobelkommittén betonar att nästa steg mot en värld fri från kärnvapen måste inbegripa kärnvapenstaterna själva. 2017 års fredspris uppmanar kärnvapenstaterna att inleda förhandlingar för att steg för steg avskaffa världens 15 000 kärnvapen", skriver kommittén på Twitter.
Fakta: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen
ICAN är en internationell kampanj för att avskaffa kärnvapen. Det är en allians av icke-statliga organisationer i hundra länder som främjar anslutning till och genomförande av FN-konventionen om kärnvapenförbud. Huvudkontoret finns i Genève, Schweiz.
I juli enades 122 länder om ett avtal om en FN-konvention om kärnvapenförbud, ett av dem var Sverige. För att den konventionen ska träda i kraft krävs att 50 länder ratificerar den.
Ican organiserar globala aktioner och samarbetar bland annat med överlevande från atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Bland de som gett sitt stöd till kampanjen finns Nobelpristagarna Desmond Tutu och Dalai lama.
Källa: Icans webbsida
Fakta: Nobels fredspris
Nobels fredspris utses, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska Stortinget.
Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy.
Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.
Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen".
Världsdelsmässigt har Europa 48 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 18, Afrika 10 och Sydamerika 3.
Fem svenskar har fått fredspriset: Klas Pontus Arnoldson (1908), Hjalmar Branting (1921), Nathan Söderblom (1930), Dag Hammarskjöld (1961) och Alva Myrdal (1982).
