Så kallade randomiserade studier har blivit stekheta under pandemin. Exempelvis var det nyligen stort rabalder om en studie som omfattade 340.000 människor i över 600 samhällen i Bangladesh, där hälften uppmanade att bära munskydd medan den andra hälften inte fick någon specifik information.
Men länge ansågs den typen av experiment förbehållna naturvetenskaperna. Av praktiska och ibland även etiska skäl är studier med tydligt definierad kontrollgrupper svåra att genomföra inom samhällsvetenskaperna. Årets ekonomipristagare David Card, Joshua Angrist och Guido Imbens har bidragit till att ändra på det.
Deras forskning kretsar kring så kallade naturliga experiment, där avgörande skillnader uppstår till följd av exempelvis politiska åtgärder eller regelförändringar, men där förutsättningarna i övrigt är identiska eller i alla fall snarlika.
David Cards genombrottstudie handlade om arbetsmarknaden och publicerades i början av 1990-talet. Delstaten New Jersey hade då höjt minimilönen medan grannstaten Pennsylvania hade låtit den vara. Enligt skolboken borde detta ha lett till en sämre sysselsättningsutveckling i New Jersey.
Men så blev det inte kunde David Card, som valde att studera den pris- och lönekänsliga snabbmatsbranschen, visa. Detta blev starten på en omsvängning inom den amerikanska ekonomkåren, där en majoritet numera inte oroar sig för att höjda minimilöner ska få stora negativa effekter på sysselsättningen.
David Card har också forskat om utbildning och om effekterna av migration på arbetsmarknaden. I en känd studie utnyttjade han det faktum att Kubas dåvarande diktator Fidel Castro 1980 plötsligt lät kubaner som ville lämna landet göra det, vilket skapade ett naturligt experiment på Miamis arbetsmarknad.
Joshua Angrist och Guido Imbens, som delar på den halva av priset som inte gick till David Card, har forskat kring metoder för hur man kunna slå fast sambandet mellan orsak och verkan. Som bekant är korrelation en sak och kausalitet en annan och det är ofta knivigt att slå fast att det handlar om det senare. Det gäller särskilt som det så fort vi rör oss utanför en kontrollerad laboratoriemiljö finns en uppsjö av faktorer som skulle kunna ha bäring på utfallet. Det metodramverk de har tagit fram används i dag brett av forskare inom flera olika samhällsvetenskapliga discipliner.
