1515
Annons

Nato-toppen om påverkanskampanj mot Astra Zeneca: Framför allt Ryssland

Pfizer var inledningsvis mer under attack, men nu är Astra Zeneca i skottgluggen för ryska påverkansoperationer som syftar till att smutskasta vaccinet och framställda det egna – Sputnik V – i en bättre dagar, enligt Jänis Särts, som är chef över Natos center för strategisk kommunikation. 

Jänis Särts, chef över Natos center för strategisk kommunikation.
Jänis Särts, chef över Natos center för strategisk kommunikation.Foto:TT

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från NedermanAnnons

Sänk elförbrukningen i industrin – med hjälp av IIoT

En välfungerande luftfiltreringsanläggning är kritisk för en god arbetsmiljö, optimerad produktion och minimal energiförbrukning i tillverkningsindustrin. Aktiv övervakning av processerna kan avvärja problem som förhindrar effektiv drift – och samtidigt minska elförbrukningen.

Studier visar att upp till 70 procent av den el som förbrukas i tillverkningsindustrin går till industriella motorsystem som fläktar, kompressorer och materialhanteringsutrustning. Genom att nyttja Industry Internet of Things (IIoT) och med hjälp av SmartFilters aktivt övervaka olika processer kan verksamheter snabbt vidta åtgärder vid avvikelser. Detta gör det möjligt att arbeta hållbart och energieffektivt – men enligt Magnus Edmén, VP E&FT / Head of Sales Area EMEA på Nederman, krävs det dock en större förståelse för den digitala teknikens möjligheter i branschen.

– Kunskapsbristen om vikten av en välfungerande industriell luftfiltrering är ofta boven i moderniseringsprocessen av stora industrier. Även om luftfiltreringsanläggningen är produktionskritisk har många verksamheter inte full kontroll över sina luftfiltreringsanläggningar och hur de bör styras för bästa möjliga effekt.

Han berättar att filtreringsanläggningar i vissa fall är avgörande för tillverkningen; om den slutar fungera stannar produktionen. I andra fall kan driftstörningar leda till utsläpp av cancerogen svetsrök – eller i värsta fall bidra till brand eller dammexplosion. Sett till energibesparing går det att göra mycket med hjälp av IIoT; om filter exempelvis bara rengörs när det faktiskt behövs kan det leda till minskade trycklyftsbehov och tillhörande elförbrukning.

Automatiserade energibesparingar

Nedermans SmartFilter är ett multifunktionellt luftreningsfilter som är lämpligt för industriella avfall såsom rök, träspån och annat brännbart damm. Utöver att filtrera industriluften samlar det in data som ger användaren värdefull information om omedelbara och möjliga framtida underhållsbehov. I de mest avancerade smarta filtren styrs anläggningen automatiskt mot en så låg energianvändning som möjligt med hjälp av egenutvecklade algoritmer. 

Edmén anser att IIoT möjliggör effektiv realtidskommunikation så att verksamheter får bättre kontroll på sin elförbrukning och sina produktions- och arbetsmiljörisker. 

– 95 procent av världens befolkning utsätts för dålig luftkvalitet, samtidigt ökar konsumenternas krav på företagens transparens och ansvar. Även industrin behöver anpassa sig till nutiden och en vanlig missuppfattning är att hållbarhet och lönsamhet inte går ihop. Nya miljötekniska uppfinningar kan optimera energiförbrukning och arbetsmiljö, samtidigt som de kan sänka kostnader och möjliggöra en lönsam hållbarhetspolicy. 

Ta kontroll över luftflöden

Magnus har arbetat med miljöteknik i över 20 år och är väl medveten om riskerna som kan komma med bristande kunskap om energikonsumtion och miljörisker inom industrin. I och med att många tillverkningsföretag tidigare saknat tillräckliga data har steget mot hållbara lösningar inte tagits. Han konstaterar att IIoT-lösningar kan hjälpa industrin att förbättra fabrikens luftflöden och minska faror som skadliga utsläpp kan innebära för både hälsa och miljö.

– Nu är elfrågan större än vad den har varit på länge. I och med att industrin behöver vara effektiv och hållbar krävs nya arbetssätt för att hålla nere förbrukningen, utan att tumma på kvalitet eller säkerhet. Nedermans SmartFilters kan förenkla för industrin i stort genom att optimera luftfiltreringen och processerna runtomkring den.

Läs mer här!  

 

 

Mer från Nederman

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Nederman och ej en artikel av Dagens industri

Covidvaccin spekuleras kunna ha chans till Nobelpris

Inför veckans Nobelavslöjanden är upptäckten som banat väg för covidvaccinen en snackis. Frågan är om det redan är dags för tekniken bakom mRNA-vaccinerna att belönas?

Foto:Jessica Gow

De har spelat en avgörande roll för att vi nu ser slutet på pandemin, och redan förra året spekulerades det om ett Nobelpris skulle gå till forskare som kom på mRNA-tekniken som används i flera av vaccinerna mot covid-19.

Ofta dröjer det många år, ibland decennier, innan en upptäckt belönas med ett Nobelpris. Orsaken är att man vill vara helt övertygad om att upptäckten och den vetenskapliga grunden för den stämmer, förklarar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

”Generellt tar det ofta tid – inte bara för att utreda upptäckten, utan även för att se vilket genomslag och betydelse den får.”

Samtidigt påpekar han att ett antal upptäckter fått Nobelpriset redan fem, sex år efter att de såg dagens ljus. Till exempel belönades japanen Shinya Yamanaka 2012 för den upptäckt han publicerade bara sex år tidigare, om att vilka celler som helst i kroppen kan ”omprogrammeras” till omogna stamceller som sedan kan utvecklas till andra celltyper, exempelvis nerv- eller tarmceller.

”Ingen är gladare än vi när det går att ge priset snabbt efter att en upptäckt gjordes, men allt beror på hur vetenskapen fortskrider”, säger Thomas Perlmann.

Nobelpriset ska enligt Nobels testamente ges till en upptäckt som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”. Det borde med råge kunna sägas gälla mRNA-vaccinerna, som hittills getts i hundratals miljoner doser världen över och haft en avgörande roll för att bromsa pandemin. 

Men vilken roll spelar det att många människor haft nytta av en upptäckt? Många gånger går priset i fysiologi eller medicin snarare till grundläggande upptäckter som ännu inte bidragit till exempelvis nya behandlingsmetoder.

Enligt Thomas Perlmann handlar det om en balansgång mellan att belöna å ena sidan grundläggande upptäckter som ökar förståelsen för hur vi människor fungerar, och å andra sidan upptäckter som kanske är mindre fundamentala men som haft stor betydelse för människors hälsa.

”Det finns inga principer här, men alla i kommittén balanserar de här sakerna i sin bedömning.”

Om mRNA-vaccinerna skulle blir aktuella är nästa fråga vem eller vilka som skulle få priset. En vetenskaplig upptäckt är sällan verket av en person. Men Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, har sin åsikt klar.

”Katalin Karikó. Hon har varit tongivande för utvecklingen och gjort flera grundläggande upptäckter som har varit avgörande för mRNA-vacciner. Hon har stått vid labbänken och är hjärnan och uppfinnaren bakom det, även om det självklart är ett komplext teamwork”, säger hon. 

Karin Loré tycker att mRNA-vacciner är av kalibern att upptäckten skulle kunna belönas med Nobelpris.

”Den första vetenskapliga publikationen som visade att man kan injicera mRNA i en cell och få den att uttrycka protein kom 1990 så det är ingen ny upptäckt. Sedan har det varit många delar som behövts utvecklas. Men det är en fantastisk utveckling och en produkt av ett långvarigt vetenskapligt arbete.”

I och med pandemin har grundupptäckten kring mRNA-vaccinen fått möjlighet att visa vad de går för. Och det gick snabbt. En avgörande förklaring till det är att resurser från många olika håll plötsligt riktades mot samma mål.

”I vanliga fall när man utvecklar ett vaccin tar man ett steg i taget och ser om det fungerar. Nu gjorde man allting samtidigt vilket innebär större risker. Men man såg att det fanns stora vinster med om det skulle fungera”, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

En fråga om är om de pågående stridigheterna kring mRNA-vaccinerna påverkar Nobelkommittén. Moderna anklagar Pfizer/Biontech för att ha inkräktat på patent rörande mRNA-tekniken och för att ha ”kopierat” Modernas vaccin och har tagit saken till domstol.

I princip spelar sådana stridigheter inte in i beslutet, enligt Thomas Perlmann.

”Men däremot skulle sådana stridigheter kunna spegla oklarheter kring vem som gjorde upptäckten eller hur, och vi är inte immuna för sådana signaler.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera