1515
Annons

Nato-medlemskap hotar svensk industri

Klimatkris, krig, energibrist, pandemi, geopolitisk oro… Hur kommer dagens alla dramatiska omvärldsfaktorer påverka framtiden för svensk industri? Det kan vi lära av kriser genom historien, enligt experterna.

Sveriges avgående statsminister Magdalena Andersson talar under Natos toppmöte i Madrid i somras.
Sveriges avgående statsminister Magdalena Andersson talar under Natos toppmöte i Madrid i somras.Foto:Henrik Montgomery/TT

”Det är ett unikt läge i dag, vi har hamnat i en perfekt storm med krig i Europa, pandemi nyligen och en tid efter finanskrisen 2008 som varit minst sagt annorlunda med minusräntor och överhettning. Det går inte att koppla ihop med någonting tidigare i historien”, menar Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Per Högselius, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, ser dock vissa historiska mönster att knyta an till.

”Om man tittar historiskt ser man väldigt djupa samhällskriser med 40-50 års mellanrum. Ur det perspektivet är det inte helt oväntat att vi efter många år under 2000-talet av kraftig uppgång och tillväxt återigen hamnar i en djup kris som inte bara är ekonomisk utan också politisk, miljömässig, militär och nu också en energikris”, menar han och får medhåll av Olof Ejermo, professor vid Lunds universitet som forskar på historiska perspektiv på innovation, tillväxt och entreprenörskap.

”Kriser är ju någonting som kan ändra riktningar för ekonomin. En nära analogi är oljekrisen på 1970-talet när svenska företag och hushåll snabbt ställde om sin energianvändning och lämnade ett starkt oljeberoende. Det blev också en vändpunkt för viss tung industri i Sverige. Det blev en kostnadschock, precis som i dag. Men jag tror inte att dagens kostnadschock på samma sätt kommer att påverka vår industristruktur. Andra länder är hårdare drabbade än vad vi är”, konstaterar Olof Ejermo. 

Dagens energikris, precis som covid, accelererar nu sådant som redan var på gång. 

”Covidkrisen accelererade digitaliseringen och att kunna jobba på distans vilket kommer att påverka företagen för framtiden. Energikrisen accelererar omställningen för industri och hushåll med energieffektivisering och utvecklingen mot att producera egen energi”, säger Olof Ejermo. 

Lars Magnusson, Olof Ejermo och Per Högselius.
Lars Magnusson, Olof Ejermo och Per Högselius.

”Den senaste krisen med Ukrainakriget har också ännu tydligare, och i kombination med covidkrisen, visat på de globala värdekedjornas sårbarhet. Så svenska företag kommer nog att göra noggrannare avvägningar var man förlägger produktionen i framtiden.” 

Även Per Högselius pekar på de ökade riskerna.

”Sverige är extremt känsligt för händelser i omvärlden, och i dag mycket mer än på 1970-talet. Globaliseringsboomen kom ju på 1980-talet. Så allt tal om nya tullar och att stänga gränser gör alla svenska företag jättenervösa”, menar han. 

”De svenska storföretagen har dock nästan alla alltid lyckats rida ut de stora kriserna. Titta på företag som Ericsson som har befunnit sig i en slags permanent kris.” 

Nato-medlemskapet är en annan stor förändring som Per Högselius dock ser kan få stor inverkan på näringslivet.

”Svensk industri har ofta tjänat på att Sverige har haft en image utomlands som ett litet, ofarligt land med goda förbindelser med alla andra länder i princip. Frågan är vad som händer när Sverige blir ett Natoland bland andra. Det är faktiskt en risk.” 

Olof Ejermo lyfter samtidigt fram fortsatta framtida fördelar för Sveriges och svensk industris möjligheter även de kommande decennierna. 

”Sverige kommer att fortsätta vara ett elexporterande land, det är en konkurrensfördel vi har. Det ligger väl i linje med i vad som understödjer framtidens industrier.” 

”Många saker kommer att sammanfalla på ett ganska intressant sätt i ekonomin i framtiden. Det kommer inte vara så polariserat som våra politiker får det att framstå”, menar Olof Ejermo.

Kärnkraftsuppstickare siktar högt: ”Intresset är stort”

Intresset för ny kärnkraft i Sverige är stort och just nu förbereds förstudier för ett tiotal nya reaktorer. Det hävdar den nystartade kärnkraftsprojektören Kärnfull Next som laddar för en snabb utbyggnad, något som kräver lagändringar från den tillträdande regeringen.

Christian Sjölander och John Ahlberg är grundare och huvudägare i Kärnfull Next. Till höger: Rendering som visar hur den nya reaktortyp, som GE Hitachi utvecklar, kan komma att se ut. Det är denna sorts reaktor som Kärnfull Next vill bygga i många exemplar runtom i Sverige.
Christian Sjölander och John Ahlberg är grundare och huvudägare i Kärnfull Next. Till höger: Rendering som visar hur den nya reaktortyp, som GE Hitachi utvecklar, kan komma att se ut. Det är denna sorts reaktor som Kärnfull Next vill bygga i många exemplar runtom i Sverige.Foto:Julia Sjöberg

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera