1515
Annons

Nato-chefen: Sverige spelar positiv roll

Vi är defensiva och siktar på en politisk lösning, bedyrar Nato-chefen om det allt mer spända läget kring Ukraina.

Både Sverige och Finland får beröm av norske Jens Stoltenberg.

Nato-chefen Jens Stoltenberg.
Nato-chefen Jens Stoltenberg.Foto:Viktor Nummelin/TT

Oron är påtaglig runt om i Europa och USA om vad Ryssland egentligen har för avsikter med sin stora militära uppbyggnad runt gränsen mot Ukraina.

Det förklarar också varför Nato-chefen Jens Stoltenberg tar sig tid att upprepa sitt budskap i otaliga intervjuer.

”Det finns en verklig fara för att Ryssland använder militärmakt mot Ukraina. Det kan man se på den pågående militära uppbyggnaden och den hotfulla retoriken men också med hjälp av den historiska erfarenheten: Ryssland har använt militärmakt mot sina grannländer förr”, konstaterar Stoltenberg när han tar emot TT och finländska nyhetsbyrån STT inne på Nato-högkvarteret i Bryssel.

Krisen har fått Nato att förstärka sina egna styrkor i sina medlemsländer i östra Europa. Stoltenberg menar att det ska ses som en defensiv insats för att markera att Nato-länderna står upp för varandra.

”Natos mål är att hindra krig och konflikt och bevara freden. Det är därför vi tillsammans med bland andra Sverige arbetar för att få till en politisk lösning. Sverige spelar en väldigt aktiv och positiv roll i det arbetet”, säger Stoltenberg.

De varma orden gentemot Sverige och Finland gäller också i frågan om det militära samarbetet – och eventuella framtida medlemskap.

”Sverige och Finland är väldigt högt värdesatta partner. Våra styrkor har tränat och övat tillsammans och vet att de kan fungera bra tillsammans. Ett medlemskap skulle kunna gå fort om det finns en politisk vilja till det, eftersom Sverige möter Natos krav i så hög grad redan nu”, säger Stoltenberg.

Som så många gånger förr undviker han dock att själv ta ställning till om Sverige borde gå med eller inte.

”Jag är väldigt förtjust i Sverige, jag gillar svenskar och har som norrman i många år självklart följt diskussionerna i Sverige. Men mitt viktigaste budskap är att det är Sverige och bara Sverige som bestämmer om man ska söka medlemskap”, säger Nato-chefen.

”Vi respekterar fullt ut Sveriges beslut att inte vara med i en militärallians, precis som vi respekterar andra länders val att vara det. Det handlar om länders självbestämmanderätt.”

Det sistnämnda är en av anledningarna till att Nato så kategoriskt avvisat ett av grundkraven från Ryssland i de ”säkerhetsförslag” som skickats över till USA och Nato.

”Ryssland har ingen rätt till veto. Vi vill inte komma tillbaka till en värld där stormakterna hade intressezoner där de bestämde över vad som hände”, säger Stoltenberg.

”Josef Stalin och Sovjetunionen var inte glada i att Norge gick med i Nato 1949 som enda land med gräns mot Ryssland, men lyckligtvis ansåg de dåvarande Natoländerna att det bara var Nato och Norge som bestämde. Och så blev det”, säger Nato-chefen.

Stoltenberg är noga med att en politisk lösning är vad som söks i trätan med Ryssland.

”Vi har bjudit in Ryssland till nya samtal. Vi skickar snart över våra förslag och vi är redo att sätta oss ner och samtala med god vilja för att hitta en lösning.”

Men han är också tydlig med att Nato samtidigt följer två andra spår, dels genom att förbereda omfattande ekonomiska sanktioner mot Ryssland, dels genom att hjälpa Ukraina att försvara sig självt.

”Det kommer att få stora konsekvenser om Ryssland återigen använder militärmakt mot Ukraina. Det finns det bred enighet om i väst”, fastslår Jens Stoltenberg i Bryssel.


Innehåll från MikrofondenAnnons

Så kan investeringar ge vinst för hela samhället

Civilsamhället spelar en stor roll i att lösa många av dagens samhällsutmaningar. Samtidigt saknas ofta möjligheter till finansiering för de företag och föreningar som gör störst skillnad. Där kommer Mikrofonden in i bilden.

– Det vi gör är en enormt god affär för samhället, säger vd:n för landets största sociala investerare.

Mikrofonden brukar kalla sig för kooperationens och civilsamhällets egna riskkapitalister. I portföljen har de investeringar för nästan 18 miljoner kronor i 125 företag, föreningar och kooperativ som skapar samhällsnytta.

– Vi är Sveriges största sociala investerare – och samtidigt den minsta eftersom vi arbetar med mikroinvesteringar, säger Mikrofondens vd Ylva Lundkvist Fridh.

Mikrofonden erbjuder garantier och investeringar till verksamheter och projekt inom social ekonomi och lokal utveckling. Många av dem har ofta svårt att få finansiering, även om det oftast handlar om mindre summor och deras återbetalningsförmåga är god. Där fyller Mikrofonden en viktig funktion och det är samhället som är den stora vinnaren när pengar satsas i den sociala ekonomin. Därför borde det offentliga avsätta mer medel till sociala investeringar, menar Ylva Lundkvist Fridh.

– De företag som vi stöttar gör det till exempel möjligt för långtidsarbetslösa att få arbete. Det skapar minskade kostnader för offentlig sektor och minskat lidande för människor i utanförskap, säger hon.

Även föreningar och företag som vill förvalta sitt kapital på ett socialt ansvarsfullt sätt kan vända sig till Mikrofonden som en del i CSR-arbetet. Då kan pengarna göra nytta och företaget maximera sin positiva påverkan på samhället.

– Det behövs verkligen riskvilliga investeringar i civilsamhället för att lösa de samhällsutmaningar vi står inför idag, säger Ylva Lundkvist Fridh.

En av föreningarna som blivit finansierade av Mikrofonden är Egnahemsfabriken på Tjörn, som arbetar för att fler människor ska kunna ha möjlighet att bygga och äga sin egen bostad.

– Som litet kooperativ är det svårt att få lån. Tack vare Mikrofonden kan vi ha flera självbyggare som bygger sina egna hus hos oss samtidigt, säger Egnahemsfabrikens projektledare Tinna Harling.

88 procent av de sociala företagen i Sverige vill växa, visar en rapport från Mötesplats Social Innovation. Det största hindret är just finansiering. Det saknas finansiella erbjudanden som är anpassade till föreningar som inte har vinstutdelning. I många fall handlar det också om att verksamheterna saknar säkerheter och då har svårt att få banklån.

– Där har vi en jätteviktig roll i att hjälpa de sociala företagen att bli bankmässiga. Det är trots allt så att sociala företag har högre överlevnadsgrad än andra och där kan pengarna verkligen göra nytta. Det tjänar alla på, säger Ylva Lundkvist Fridh. 

Vill din verksamhet investera i Mikrofonden? Eller söker ni finansiering? 

Läs mer och kontakta oss på: www.mikrofonden.se/  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mikrofonden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?