Annons

Nätneutraliteten ryker i USA

I USA väntas tele- och bredbandsoperatörerna få rätt att tjäna pengar på kundernas användardata och på allvar ta upp kampen om den digitala reklamen. Enligt president Donald Trump och republikanerna har jättar som Facebook och Google favoriserats på operatörernas bekostnad.

I grunden handlar det om vilken roll operatörerna ska spela i framtiden. Ska de fungera som järnvägens banverk och bara se till att trafiken på internet fungerar och låta andra ta hand om de gigantiska vinster som nätreklamen och andra intäkter genererar varje år? Eller ska de själva producera innehåll som kanske ges förtur i de egna näten och sno åt sig en ansenlig del av reklamkakan?

När det handlar om amerikanska telejättar som AT & T, Verizon och bredbandsoperatören Comcast vill de definitivt inte agera banverk. För att bara ta ett exempel: Comcast äger NBC Universal med program som "The Voice" och "Tonight Show med Jimmy Fallon".

Under Barack Obamas sista år som president fattade FCC (den amerikanska motsvarigheten till Post- och telestyrelsen) beslut som skyddade nätneutraliteten och som bland annat krävde att operatörerna måste få kundernas godkännande innan de använde den lukrativa användardatan, men det beslutet revs upp av den amerikanska senaten i förra veckan innan det hann träda i kraft. Samtliga republikaner röstade för, samtliga demokrater röstade mot, med siffrorna 50—48.

När representanthuset röstade under natten till onsdagen svensk tid blev beslutet detsamma, med röstsiffrorna 215—205.

"FCC:s integritetsregler är ytterligare exempel på regler som skadar mer än de hjälper", förklarade den republikanske senatorn John Cornyn efter beslutet.

Republikanerna hävdar att internet blivit "ojämlikt" när Facebook och Google tillåts profitera på användardatan, medan operatörerna nekas.

Det väntas inte dröja länge innan den amerikanska kongressen tagit fram en ny lagstiftning på området som president Trump med stor sannolikhet omgående undertecknar.

I Europa går utvecklingen i rakt motsatt riktning. Här finns en EU-förordning som ska garantera nätneutralitet och som förbjuder operatörerna att prioritera viss trafik på annans bekostnad. Det är med stöd av den förordningen som PTS nu försöker stoppa Telias erbjudanden om "fri surf".

På kort sikt tror jag inte alls att det som händer i USA kommer att påverka Europa. Man måste komma ihåg att det handlar om helt olika marknader med olika förutsättningar. I USA har konkurrensen på telemarknaden varit dålig, vilket var en stor orsak till den ursprungliga nätneutralitetsdebatten, medan i EU har vi helt andra förutsättningar. Men på lång sikt kan man förstås aldrig veta, säger Anna Byström, chefsjurist på Telenor.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

De satsade på solceller 2019 – slipper höja avgiften

Mikael Johansson är ordförande i bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38.
Mikael Johansson är ordförande i bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38.

När bostadsrättsföreningen Göteborgshus 38 valde att satsa på solceller redan för tre år sedan visste de inte hur bra tajmingen skulle bli. I dag är föreningen i en sällsynt situation där den trots rådande energikris inte behöver göra några avgiftshöjningar.

– Vi är väldigt, väldigt glada och stolta, säger ordförande Mikael Johansson.

Läs mer om Riksbyggens energitjänster

Förra året monterades de sista av de 2 600 solcellspanelerna på de 16 huskroppar som utgör Rb Brf Göteborgshus 38 i Hisings Kärra i norra Göteborg. Då hade det omfattande arbetet pågått under två år och resultatet är en av landets största solcellsanläggningar i en bostadsrättsförening.

– Redan i dag ser vi att vi producerar 30 procent av den totala energiförbrukningen, helt enligt prognosen på 700 000 kWh per år. Det känns såklart oerhört bra då vi lagt mycket tid på detta projekt, säger Mikael.

”Vi slipper höja avgiften”

När satsningen röstades igenom var det ett långsiktigt tänk som låg bakom. Men då visste de inte hur het frågan skulle bli redan några få år senare. I dag är föreningen i en situation då de i perioder till och med kan sälja vidare ett överskott av el.

– Det är resurser som går in i föreningens kassa för underhåll och det i sin tur gör att vi slipper höja avgiften, åtminstone som det ser ut i dag. Det är givetvis en stor lättnad när man ser vilka utmaningar många andra bostadsrättsföreningar brottas med i rådande läge.

Mikael berättar att styrelsen under hela processen haft ett nära samarbete med Riksbyggen.

– Vi arbetade i projektgrupper och har haft turen att ha många sakkunniga i styrelsen som varit beredda att lägga mycket tid på research. Men det hade aldrig gått att genomföra ett så här stort projekt själva. Samarbetet med Riksbyggen har varit fantastiskt, säger Mikael.

Ger effekt på lång sikt

Husen är byggda under 1970-talet och var i behov av en omfattande takrenovering. Det var i samband med detta som solcellerna kom på tal. Mikael Johansson tycker – särskilt med facit i hand – att det är en självklarhet för andra bostadsrättsföreningar som är på gång med takrenoveringar att satsa på solceller.

– Jag skulle varmt rekommendera att man tittar på möjligheten och har man den så ska man slå till. För det kommer att ge effekt på lång sikt. Det handlar inte bara om ekonomin, för oss är det även en fjäder i hatten att vi känner oss delaktiga och bidrar till energibesparingar ur ett klimatperspektiv.

”Avkastning på cirka sju procent”

För Riksbyggen är det ett viktigt uppdrag att hjälpa bostadsrättsföreningarna att underhålla och utveckla sina fastigheter och samtidigt bli mer hållbara. Satsningar på solenergi finns till exempel med i planeringen av all nyproduktion där det är möjligt. Och när det gäller installationer i befintliga fastigheter, precis som i fallet med Brf Göteborgshus 38, så är intresset i dag större än någonsin. Även för mindre föreningar kan en investering vara gynnsam.

– Man brukar räkna med en avkastning på cirka sju procent för solceller. Och det är en ganska bra investering. Särskilt om man redan har pengarna på banken och inte behöver ta ett lån. Då är det kanske till och med bättre att satsa på solcellerna än att låta pengarna sitta på banken, säger Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Installera solceller i bostadsrättsföreningen? Läs mer här.

 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera