Nationalistisk ekonomi oroar EU

Efter brexit måste länder som Sverige stå upp för EU:s inre marknad, manar kommissionens viceordförande Jyrki Katainen.

Finlands förre statsminister oroas över växande nationalism – även inom ekonomin.

Finlands förre statsminister Jyrki Katainen oroas över växande nationalism – även inom ekonomin.
Finlands förre statsminister Jyrki Katainen oroas över växande nationalism – även inom ekonomin.Foto:TT

Snörvlig och småfebrig vill Katainen helst inte ta i hand när han tar emot TT och finländska affärstidningen Kauppalehti uppe på tionde våningen i Berlaymont-skrapan i Bryssel.

Här på EU-kommissionens klassiska huvudkontor är 47-åringen från Siilinjärvi i Norra Savolax ansvarig för jobb och tillväxt i EU. Det lät allt annat än enkelt när han tillträdde 2014, då nästan hälften av EU-länderna året innan visat röda siffror i ekonomin och den totala arbetslösheten låg en bra bit över tio procent.

Men det var då.

I dag ser ekonomin betydligt bättre ut och Katainen vill gärna poängtera framgångarna för vad som 2014 lanserades som Juncker-planen, där investeringsfonden Efsi skulle ordna mångmiljardbelopp till behövande företag runt om i unionen.

”Överlag är vi väldigt nöjda. 850 000 små- och medelstora företag har redan fått eller är på väg att få finansiering via Efsi”, säger Katainen.

Det inledande målet att få loss 315 miljarder euro har redan överträffats. Nu är siffran uppe i 360 miljarder, på god väg mot den nya målsättningen om 500 miljarder år 2020.

Men Katainen är inte bara nöjd. För att ekonomin ska fortsätta gå bra vill finländaren skynda på EU-ländernas behandling av de många förslag som lagts för att göra EU:s inre marknad bredare och mer effektiv.

”Många förstår att det är viktigt, men det är inte så fashionabelt att stötta inre marknadsförslag. Det är inte lika sexigt som försvaret eller klimatet”, säger Katainen.

De starkaste marknadsvännerna har ofta funnits i västra och norra EU. När Storbritannien nu lämnar unionen i och med brexit behöver länder som Sverige och Finland engagera sig mer.

”De som traditionellt varit intresserade av den inre marknaden måste nu ställa sig upp och kämpa ännu hårdare. Det är min personliga åsikt”, säger Katainen.

Överlag känner han av en trend där allt fler vill sätta sitt eget land först, även när det gäller ekonomiska regler.

”Många företagare klagar över att medlemsstaterna tenderar att bli mer ekonomiskt nationalistiska och att de försvårar för utländska företag. Vi får in klagomål varje vecka”, hävdar Katainen och fortsätter:

”Jag tror att det är kopplat till den växande allmänna nationalismen. Man vill stötta sina egna. Än så länge har det inte fått någon större ekonomisk effekt, men trenden är oroande”.


Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?