2010-2014 grundades 732 svenska livsmedelsföretag som fortfarande är aktiva idag. Det visar en kartläggning som branschorganisationen Livsmedelsföretagen har gjort.
I rapporten berättar 100 av företagen om hur det har gått, vilka trender man ser, vilka utmaningar som finns och vilka mål mannar för sitt företag. Enligt Carl Eckerdal har livsmedelsbranschen sett ett nytillskott av företag på 3 procent varje år under perioden.
”Det finns ingen bransch med ett så starkt tillskott. Och eftersom det är en bransch med så pass tuffa förhållanden och pressade marginaler så är det en imponerande siffra”, säger han.
Bland livsmedelsföretagen som startats de fem undersökta åren så dominerar bagerier med 24 procent följt av mikrobryggerier som producerar öl, juice och vatten i liten skala.
”Det som är gemensamt för de här företagen är att inträdeshindret är relativt lågt. Ett av företagen berättade att de startade bryggeriet med en gryta på spisen och en låda glasflaskor. Då blir det lättare att chansa på vinst och förlust”, säger Carl Eckerdal.
Enligt Carl Eckerdal är en viktig förklaring till framgångarna lokala produkter med lokal anknytning. Av 290 svenska kommuner har 190 kommuner fått minst ett nytt livsmedelsföretag.
”Den lokala identiteten blir en otroligt viktig av erbjudandet, där man använder lokala råvaror och kanske även förädlar dem lokalt. Vi ser ett läge där de svenska konsumenterna uppskattar lokala produkter och också har råd att konsumera dem.”
2015 hade de nya livsmedelsföretagen i snitt 4,2 anställda och omsatte i snitt 3,3 miljoner kronor. 4 av 5 företag hade grundats av minst en person som drivit företag tidigare.
”Det är i hög utsträckning serieentreprenörer som startar de här företagen. Vi ser att 75 procent går samman med minst en annan grundare och det är positivt att man delar både arbetsbörda och risk med någon annan”, säger Carl Eckerdal.
En av de stora utmaningarna för de mindre livsmedelsföretagens fortsatta tillväxt är att komma in i dagligvaruhandeln.
”Det finns ett fåtal knivskarpa distributörer som är duktiga på att pressa priserna och ska man in hos de tre stora så måste man komma upp i volym i ett tidigt skede.”
Därför väljer många av de nya livsmedelsbolagen nätförsäljning eller att sälja via gårdsbutiker.
”Genom att finnas hos till exempel lokala bagerier, restauranger eller krogar så minskar man samtidigt också riskerna med att vara för beroende av en försäljningskanal som dagligvaruhandeln”, säger Carl Eckerdal.
